Åsa Anesäter. Foto: Per Adolphson
|
|
Fråga juristen
Svenska Tecknares jurist Åsa Anesäter svarar på frågor från föreningens medlemmar i tidningen Tecknaren. I det senaste numret handlar frågan om ersättning kring skisser.
|
|
Fråga juristen ur Tecknaren nr 1/2010
Agent?
Jag får en hel del samtal just nu som rör agenter. Är det bra med en agent eller klarar man sig bättre utan?
|
|
Det finns inget klart svar på frågan huruvida det är bra att ha agent eller inte. Agenturer varierar en hel del beroende på vem eller vilka som driver agenturen, vilka jobb som förmedlas samt även vilka andra kreatörer som tillhör samma agentur.
En bra agent kan vara mycket värdefull för en illustratör, det kan dock vara svårt att hitta rätt. Vad som är viktigt är att redan från början ha ett klart och tydligt avtal så att båda parter vet vad det är för relation de ger sig in i. Det måste finnas en balans mellan agent och kreatör vad gäller ersättningar och prestationer. Ju mer en agent gör för dig desto mer ersättning bör agenten få.
|
|
Illustration: Per Åhlin
|
|
Här följer en checklista på punkter som är bra att tänka på innan du sluter avtal med agent:
1. Se till att definiera på vilket territorium agenten ska jobba för dig samt på vilken marknad.
2. Ska din agent ha ensamrätt på dina verk? Eller kan du sälja även till andra? Vanligt är att agenten har en exklusiv rätt till dina verk på den marknad agenten representerar dig. Gör upp om detta innan ni skriver på något avtal.
3. Ta reda på vilka andra kreatörer agenten har och hur många, det kan påverka möjligheterna för agenten att jobba för dig. Runt åtta kreatörer per anställd brukar fungera bra.
4. Ju mer jobb agenten gör desto mer provision bör agenten ha. Ta reda på hur agenten jobbar och definiera i avtalet hur agenten ska jobba. En basroyalty brukar ligga runt 20-30 % till agenten. Vidare är det viktigt att definiera vem som betalar diverse kostnader som uppstår.
5. Vilka verk? Ska agenten ha behörighet att jobba med alla dina verk eller vill du kanske begränsa i tid och typ av verk? Definiera i avtalet vad som gäller.
6. Avtalstid och uppsägning. Ni måste kunna säga upp avtalet på ett bra sätt. Här bör ni även definiera hur länge en agent ska ha rätt till ersättning efter avtalet slutat gälla. Här finns en rekommendation från The US Graphic Arts Guild som säger att i de fall kreatören varit hos agenten i mindre än sex månader så får agenten fortsatt provision i tre månader efter att avtalet sagts upp. Om kreatören varit hos agenten mer än sex månader tillkommer för varje år som kreatören varit hos agenten en extra månad efter uppsägning då agenten får provision.
Per Åhlin är illustratör. "Det har alltid varit basen för mig". Han är ännu mer känd för alla sina animerade filmer.
/Åsa Anesäter
|
|
Avtal är förslag
|
|
Det pratas mycket om den goda entreprenören i dessa dagar. Alla ska vara enskilda företagare som förhandlar avtal och sätter priser på löpande band. Men det kan vara svårt att förhandla avtal av många olika anledningar. Motparten kanske har mer erfarenhet än du eller så sitter hon med dina potentiella framtida jobb i rockärmen. I de flesta fall är det så att det är den starkare parten i avtalsförhandlingen som lägger fram själva avtalsförslaget.
Vad man ska tänka på när avtalet halas fram är att det är ett utkast till ett avtal. Innan båda parterna skriver på är det är ett förslag som presenteras. Ett avtalsförslag är inte skrivet i sten. Ett avtalsförslag är just ett förslag som oftast måste ändras så att båda parter blir nöjda. Den som lägger fram ett förslag har alltid punkter på avtalet som kan strykas.
|
|
Åsa Anesäter. Foto:Dick Schyberg
|
|
Ett av de vanligaste problemen som dyker upp i mitt arbete är relaterat till att avtalsförslag inte diskuteras utan signeras direkt. När man sluter ett avtal cementeras viktiga användningsområden för framtiden och det är viktigt att ta sig tid att läsa avtalet noga. Både upphovsmannen och köparen strävar ofta efter en god och långsiktig relation vilket innebär att det är viktigt att båda parter ska känna sig nöjda efter en förhandling. Om en av parterna "känner sig lurad" eller har blivit för hårt pressad leder det förmodligen till att eventuella framtida förbindelser inte kommer att fungera särskilt bra.
Hur ska man göra när man får ett avtalsförslag i sin hand? Att vara väl förberedd är grunden för en lyckad förhandling. Tänk igenom vad du som upphovsman har för rättigheter och hur mycket av dem du kan tänka dig att upplåta. Upphovsrätten utgår från dig och stannar hos dig så länge du inte avtalar något annat. När du har klart för dig hur du vill att dina verk ska få användas kan du börja tänka på vilket pris som är relevant för upplåtandet.
Följande punkter kan vara bra att ha klart för sig när man ska diskutera avtal;
Hur en bild får användas är en avtalsfråga. Det är du som upphovsman som sitter på alla rättigheter till bilden innan något annat avtalas.
Det är du som upphovsman säljer rätten att använda bilden i ett bestämt sammanhang.
Det är du som äger originalet.
Om bilden återanvänds måste köparen kontakta dig innan återanvändandet.
Om köparen vill ändra bilden måste du ge ditt tillstånd till det.
Enligt upphovsrättslagen har du som upphovsman rätt att enligt ”god sed” bli namngiven när din bild används. Det vanligaste är att namn sätts ut vid publicering i böcker och tidsskrifter men inte i reklamsammanhang. Detta är en förhandlingsfråga. Du kan ställa som villkor att ditt namn skall sättas ut även i reklamsammanhang. Är ditt verk signerat får signaturen inte tas bort utan ditt godkännande.
I förhandlingens natur ligger ett givande och tagande. Genom att du prioriterat och graderat dina mål blir det lättare att släppa ett mål av lägre prioritering för att uppnå ett mål med högre. Slutligen, det finns inget avtalsförslag som inte går att ändra. Allt är en förhandlingsfråga. Så länge det inte är lagtext utan sedvänja i branschen, så går det att förhandla om.
Ibland kan det kännas svårt att som upphovsman förhandla om sina egna verk. Då kan det kännas skönt att hänvisa till någon annans ord. Så när ni får ett avtalsförslag i handen och har funderingar runt det, hör av er till mig så ska jag försöka hjälpa er!
/Åsa Anesäter
|
|
Fråga juristen ur Tecknaren nr 6/2009
Får jag använda loggor?
Hej juristen, jag ska göra en bild till en artikel om konsumtion och undrar om jag kan använda lite olika företags varumärken och loggor i min illustration till artikeln?
Illustration: Per Åhlin
|
|
Ja, det kan du troligtvis. Det är några saker man måste reda ut först. När det gäller användning av varumärken så är det flera olika lagstiftningar som blir aktuella. I detta fall måste man titta närmare på vad Upphovsrättslagen, Varumärkeslagen och Marknadsföringslagen säger.
Ett varumärke kan i sin helhet eller delvis vara skyddat av upphovsrättslagen. Ett varumärke som är skyddat av upphovsrätten kan inte fritt avbildas av någon annan än varumärkesinnehavaren och/eller upphovsmannen. Exempel på varumärken som är upphovsrättsligt skyddade är till exempel Apples äpple eller Cheap Mondays döskalle. Dessa varumärken uppnår verkshöjd och har samma skydd som alla verk har i upphovsrättslagen, det vill säga fråga alltid upphovsmannen innan du använder hennes eller hans verk.
Varumärkeslagen skyddar den som innehar ett varumärke mot att någon annan använder ett identiskt eller liknande varumärke i sin verksamhet så att det uppstår förväxlingsrisk. Ett varumärke kan vara text/figur färg form på förpackning. Man kan därför inte sälja kaffe under samma lila färg som Löfbergs Lila, då Löfbergs Lila har skyddat just den färgen. Man kan exempelvis inte heller sälja cigaretter under namnet Malboro.
För att det ska vara ett intrång i någons varumärkesrätt krävs att användningen av varumärket sker i en näringsverksamhet och att det rör sig av samma typ av vara eller tjänst. När en illustratör gör en illustration av ett paket Marlboro är det visserligen i en näringsverksamhet men det finns troligtvis ingen risk att konsumenterna förväxlar de två och köper illustrationen istället för cigaretterna.
Marknadsföringslagen kan bli aktuell om man vill använda varumärken i sina illustrationer i jämförande reklam. Som näringsidkare får man peka ut andras produkter men med vissa restriktioner och det gäller just när man jämför produkter eller tjänster. Man får exempelvis inte misskreditera, renommésnylta, vilseleda eller dra otillbörliga föredelar på att jämföra sina egna varor med andras. Det kan därför vara bra att veta vad bilden ska användas till innan man levererar till kund.
Svaret på din fråga är att så länge de varumärken du vill använda inte är upphovsrättsligt skyddade och du inte försöker konkurrera, renommésnylta eller misskreditera varumärkesinnehavaren och dess verksamhet så går det bra.
Text Åsa Anesäter
Bild Per Åhlin
|
|
Pacta sunt servanda
Hej juristen!
Jag har haft flera uppdragstagare som inte vill att vi ska skriva avtal. Jag inser att det vore bra med ett avtal men för mig känns det jobbigt att börja prata om det eftersom jag inte vill verka krånglig. Om man inte har ett avtal, kan man lägga till något på fakturan som sedan gäller som avtal?
Räcker en mycket enkel offert som avtal?
|
|
Illustration: Emma Åkerman
En av de första sakerna jag fick lära mig på juristprogrammet var pacta sunt servanda. Det betyder att avtal skall hållas. Men vad är egentligen ett avtal? Är det ett dokument skrivet för hand av en jurist eller kan det vara ett e-post meddelande? Vad krävs för att ett papper ska vara ett avtal som man kan hänvisa till om det blir oklarheter? Och vad krävs för att parterna ska vara bundna av ett avtalsinnehåll?
Ett avtal kan i det flesta fall se ut lite hur som helst. Det kan vara skriftligt, muntligt, oklart eller kristallklart och det kan till och med uppkomma genom två parters handlande. Med ett skriftligt klart och preciserat avtal är det givetvis lättare att bevisa vad som gäller än om man har ett muntligt avtal. Så i alla situationer är ett skriftligt avtal som båda parterna gått igenom och skrivit under det klart bästa alternativet. Ett skriftligt avtal indikerar att parterna haft möjlighet att gå igenom vad som ska gälla dem emellan och risk för luddigheter och tvister minskar. Ett avtal behöver inte vara komplicerat, det behövs oftast bara några rader om vad som gäller för nyttjandet av materialet.
En offert kan absolut fungera som avtal, där har båda parterna accepterat och skrivit under vad som gäller. Det är däremot mycket tveksamt om några rader på en faktura binder motparten. Det är inte att rekommendera att försöka smyga in villkor som man vill ha med i ett avtal genom att skriva dem på fakturan och hoppas på att motparten godtar dem alternativt inte ens ser dem. Fakturan är en ensidigt upprättad handling och behöver inte alls ses som något dokument som parterna gemensamt kommit överens om. Endast det faktum att kunden betalar fakturan behöver inte betyda att villkoren på fakturan gäller.
Vikten av klara avtal, vare sig det är i formen av offert eller mer traditionellt avtal är stor. Om det skulle bli tvist om vad som gäller i en situation tittar man i första hand på vad avtalet säger. Om avtalet är luddigt blir det en tolkning av vad parterna kan ha avsett när de ingick avtalet. Går det inte att tolka vad parterna uttryckligen eller underförstått avtalat kan man i sista hand titta på vad parterna borde ha avsett men inte givit uttryck för. Här får handelsbruk och annan sedvänja som parterna kände till eller borde ha känt till betydelse. Och tänk efter, det kanske inte är så att handelsbruk och sedvänja i din bransch alltid är till din fördel.
Text åsa anesäter
Bild emma åkerman
|
|
Fråga juristen ur Tecknaren nr 5/2009
Ingen ska arbeta gratis
Jag har fått en uppmaning från ett förlag att lämna förslag på omslagsillustrationer. Finns det några regler för skisser och sånt? Hur är det med betalningen?
|
|
Illustration: Emma Åkerman
Det finns inga paragrafer i lagtexten som säger något om skisser specifikt. Däremot finns det bestämmelser i upphovsrättslagen som säger att en upphovsman ska få skäligt betalt för sitt arbete (slaveriet är formellt avskaffat).
Det är inte ovanligt att bildköpare går ut till illustratörer, tecknare och grafiska formgivare och ber om stilprover inför eventuellt kommande jobb. En uppmaning från en köpare att lämna stilprover betyder inte alltid att man fått ett uppdrag. Därför det kan vara lite lurigt med vad som gäller med betalningen.
Givetvis ska man inte jobba gratis. Som enskild upphovsman ska du alltid försöka få betalt för skisser du på uppmaning tagit fram för en pitch på ett jobb eller dylikt. De flesta kunder tycker det är självklart att ersätta upphovsmän för nedlagt jobb men det finns tyvärr också sådana som inte anser att provteckningar och skisser får kosta något. Det är inte en okej inställning.
Föreningen rekommenderar medlemmarna att värdesätta tiden det tar att göra provteckningar och skisser och ta betalt därefter. Du kan alltid, på eget bevåg, skicka in dina alster till eventuella kunder. För detta utgår då generellt ingen ersättning.
Har man däremot fått ett uppdrag av en kund att jobba finns inga tveksamheter, ersättning ska utgå om man inte uttryckligen kommit överens om att jobba gratis.
På senare tid har jag fått en hel del samtal och frågor runt ersättning för bilder som en kund beställt men inte använt. Många ovana bildköpare hävdar att betalning inte ska utgå för material de inte publicerar eller använder. Det är fel. Det finns ingen branschpraxis inom något av våra områden där det förhåller sig på detta vis. Om du levererat skisser och kunden av olika skäl bestämmer sig för att avbryta uppdraget, därför att en bok inte skall ges ut eller att uppdraget går till annan, så skall du debitera kunden ett skissarvode motsvarande nedlagd tid, dock lägst 50 procent av överenskommet grundarvode.
För att slippa oklarheter om ersättning, prata alltid med bildköparen om detta innan du börjar arbeta.
/Åsa Anesäter
|
|
 |
|
Ingen satsning på kulturen och konstnärerna i kulturpropositionen!
KLYS konstaterar i sitt pressmeddelande att de nya 18 miljoner som enligt kulturministern tillförs kultursektorn framstår som nålpengar i den i övrigt expansiva budget som regeringen framlagt.
> Läs hela KLYS pressmeddelande
|
|
Varning för bluff-fakturor och oseriösa telefonförsäljare
Se upp för bluff-fakturor från Pro Media Kontor & Data. Företagserbjudandet presenteras som en faktura.
Var vaksam om du blir uppringd av en telefonförsäljare. Acceptera INGET utan att ha fått erbjudandet skriftligt där alla villkor framgår.
> Exempel på bluff-fakturan
|
|
Fakta om upphovsrätten
Beställ vår folder om upphovsrätt. Broschyren innehåller bildköparens och bildsäljarens frågor. Den har ett behändigt format och är en sam-produktion mellan flera berörda yrkesorganisationer.
> Läs mer och beställ
|
|
|
|
