Frågor och svar: Babblarna-tvisten

Här kan du läsa mer om bakgrunden till Babblarna-tvisten och på vilket sätt Svenska Tecknare har jobbat med frågan och hur organisationen väljer att agera framöver.

Bakgrund:

Vad har hänt?
2005 började illustratören och Svenska Tecknare-medlemmen, Ola Schubert samarbeta med förlaget Hatten Education AB (Hatten) för att ta fram figurerna till konceptet Babblarna.

Schubert gavs några enkla skisser för att tydliggöra den stil Hatten avsett att ge Babblarna. Han skapade även två andra figurer utan någon direkt anknytning till dessa initiala skisser. Under frilansperioden ingicks inga skriftliga avtal kring nyttjande av figurerna som han skapat. Utöver att ha frilansat för Hatten var Ola Schubert också anställd under en period.

Ola Schubert har skapat upphovsrättsligt skyddade verk under såväl anställningen som under frilansperioden. Under anställningens sista månader ingicks ett avtal som reglerade upphovsrätten för anställningen, men inget liknade avtal ingicks för frilansperioden.

Under 2017 började Ola Schubert ifrågasätta nivån på sin royalty samt påtala den upphovsrätt han hade till sina verk. Efter att relationen mellan Ola Schubert och Hattens förlag blivit ohållbar avslutade Ola Schubert sin anställning.

Vad handlar konflikten om?
Själva konflikten mellan Hatten och Ola Schubert handlar om vem som har upphovsrätten – det vill säga äganderätten – till Babblarna-figurerna som Schubert skapat under sin tid på förlaget.

I samband med att Schubert lämnade Hattens förlag – i något som Försäkringskassan har bedömt som en provocerad uppsägning – hävdade han upphovsrätt till det han skapat.

Enligt den så kallade specialitetsgrundsatsen, stannar de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen överlåtits eller upplåtits kvar hos upphovspersonen. Utifrån detta borde rättigheterna till åtminstone det som skapats under frilansperioden fortfarande ligga kvar hos Ola Schubert. Utifrån specifikationsprincipen ska omfattande eller tysta avtal tolkas restriktivt och till upphovspersonens fördel.

Under våren 2018 valde Hatten att väcka talan i Arbetsdomstolen för att fastställa vem som äger Babblarna-figurerna. Rent specifikt ville Hatten få fastslaget att de förvärvat förfoganderätten, inklusive rätten att bearbeta och vidarelicensiera materialet som Ola Schubert skapat under anställning och frilans.

Anledningen till att tvisten hamnade i Arbetsdomstolen är att Svenska Tecknares medlem delar av denna arbetsperiod varit anställd på Hatten.

Vad säger domen?
Domen i Arbetsdomstolen kom 27 november 2019 och fastställde att Hatten har rätt att ”förfoga över upphovsrättsligt skyddade prestationer som uppkommit inom ramen för hans uppdragsförhållanden och anställningsförhållanden hos Hatten – inklusive rätten att ändra och vidarelicensiera dessa” (Dom nr 53/19).

Arbetsdomstolen beslutade även att Ola Schubert ska ersätta motståndarsidans rättegångskostnader. Totalt en summa på drygt två och en halv miljon kronor.

Hur kan upphovsrätten ha övergåtts?
Arbetsdomstolen gjorde bedömningen att illustratören genom att inte protestera har medverkat och underlättat uppdragsgivarens användning av Babblarna på ett sådant sätt att Hatten får anses ha förvärvat rättigheterna. Denna rätt inkluderar även en ändrings- och vidarelicenseringsrätt. Rättighetsövergången innefattar såväl det illustratören skapat som frilans och som anställd.

Hur tolkar Svenska Tecknare domen?
Att en rättighetsövergång skett för det som skapats under anställningen kan vara mer förståeligt då det finns ett anställningsavtal som reglerar just detta. Men under vår medlems långa frilansperiod (när kärnan till hela Babblarna skapades) fanns det inget avtal. Att tolka in att illustratören genom att inte protestera mot användningen, bearbetningarna och vidarelicenseringen har samtyckt till rättighetsövergången är enligt Svenska Tecknares bedömning mycket långtgående och inte förenligt med specialitetsgrundsatsen och specifikationsprincipen. Enligt specialitetsgrundsatsen stannar de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen överlåtits eller upplåtits kvar hos upphovspersonen och enligt specifikationsprincipen ska omfattande eller tysta avtal tolkas restriktivt och till upphovspersonens fördel.

Går domen att överklaga?
Domen går inte att överklaga då Arbetsdomstolen är både första och sista instans för arbetsrättsliga tvister.

Vad betyder domen för skapare?
Domen kan bidra till att ytterligare försvaga upphovspersoner ställning på en redan många gånger skev marknad. Det kommer bli ännu viktigare att se till att ingå tydliga avtal med uppdragsgivare kring nyttjande samt att vara noggrann med att på direkten motsätta sig nyttjanden som ligger utanför det ursprungliga.

Hur kommer Svenska Tecknare arbeta vidare för att stötta sina medlemmar?
En viktig fråga för vår förening är att nå fram till en förbättrad maktbalans på avtalsmarknaden. Det är något som vi hjälper och stöttar medlemmar i dagligen och som vi kommer att förstärka ytterligare.

Målet kring Babblarna visar hur viktigt det är att i en uppdragssituation ta fram tydliga avtal redan från början. Domen visar också vikten och betydelsen av organisering och Svenska Tecknares kärnverksamhet: kollektivt agerande, juridisk rådgivning, arvodesrådgivning och mallaavtal.

Aktuellt:

Vad gör Svenska Tecknare nu?
Sedan domen angående tvisten kring Babblarna kom från Arbetsdomstolen den 27 november 2019 har Svenska Tecknares styrelse sammanträtt vid två tillfällen för att diskutera frågan.

Diskussionerna har handlat om upphovsrättsliga principfrågor och framtida ställningstaganden. Diskussionerna har också handlat om huruvida Svenska Tecknare eventuellt kan bistå föreningens medlem, Ola Schubert, med medel för att täcka en del av de rättegångskostnader som uppstått som ett utfall av domen.

Under styrelsemötena konstaterades att ett beslut kring eventuella bidrag för att täcka kostnader på denna nivå – enligt Svenska Tecknares föreningsstadgar – bör tas av medlemmarna vid ett extra årsmöte.

Svenska Tecknares styrelse föreslår därför nu att medlemmarna ska ta ställning till frågan om huruvida föreningen ska betala Ola Schuberts egna rättegångskostnader, som täcker summan för hans juridiska ombud: 1 208 749 kronor.

Läs kallelsen till årsmötet här.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.