Hur påverkas illustratörer och grafiska formgivare ekonomisk av marknadens förflyttning från analogt till digitalt format och hur påverkas bildens värde när bokbranschen blir allt mer fokuserad på ljud- och e-böcker?
Digitaliseringen av bokbranschens positiva och negativa effekter har debatterats flitigt på kultursidor de senaste åren. En yrkesgrupp som dock inte har uppmärksammats mycket i den pågående debatten är illustratörer och formgivare. Rapporten Bildens värde i den digitala boken – som presenteras på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg syftar till att ge en första kartläggning på hur bild och form påverkas av marknadens förflyttning.
– När fysiska böcker blir ljudböcker försvinner det mesta av bild och grafisk form. Tyvärr har deras röster också försvunnit i debatten. Formgivare och illustratörer är yrkesgrupper som förtjänar ett större erkännande vad gäller försäljningen av böcker, säger rapportförfattaren Erik Wikberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Bildens värde tas inte tillvara
Rapporten, som bygger både på enkätundersökningar bland Svenska Tecknares medlemmar och av djupintervjuer med branschkunniga, visar att det finns en upplevd risk att digitala böcker inte är tillräckligt anpassade för bildformatet och grafisk formgivning. Illustratörer och formgivare som kommer till tals i rapporten uppger att de har problem med att bilder beskurits eller fått ändrade proportioner i digitala utgåva jämfört med den tryckta upplagan.
– I förlängningen innebär det att bildens värde inte tas tillvara. Bilder i böcker spelar roll. Bilden är ofta ett barns första möte med litteratur och är viktiga för ett barn som ska utveckla sin läsförmåga från bilderbok till kapitelböcker och sist romaner, säger Svenska Tecknares ordförande Josefine Engström, som vill se en bredare diskussion om hur bilden påverkas av marknadens förflyttning till digitalt format.
Ur ett demokratiskt perspektiv är frågan om bildens värde i den digitala boken avgörande.
– En rik visuell kultur är en förutsättning för den bildlitterära kulturens utveckling – ett fält där Sverige har en stark tradition som är värd att slå vakt om, fortsätter Josefine Engström.
Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare (foto: Anneli Nygårds), Erik Wikberg, rapportförfattare (foto: Nicklas Gustafsson).
Låg kunskap om ekonomiska förutsättningar
Rapporten visar även att kunskapen om hur denna växande marknad påverkar bild- och formskapares förutsättningar är mycket låg. Den del av utredningen som bestått i en medlemsundersökning visar att det råder stor osäkerhet bland bild- och formskapare kring hur ersättningen påverkas när böcker bli digitala. Flera ger också uttryck för en oro kring hur digitaliseringen påverkar deras yrkesområde.
I rapporten konstateras det också att medlemmarna ser skeptiskt på sina möjligheter att dra fördel av de digitala försäljningskanalerna, trots att de i flera fall inneburit ökade arbetsuppgifter. Ett skäl till tvivlet kan vara att ersättningsmodellerna för den digitala bokutgivningen bygger på ett annat system än för tryckta böcker. Ersättningen kan bestämmas utifrån antalet lyssningar eller konsumerad tid per bok, vilket gör stor skillnad för en barnboksillustratör vars verk ofta är korta.
– När försäljningen ökar digitalt borde rimligtvis också de som skapar innehållet få ökad ersättning. Det är tydligt att ersättningsmodellerna inte är anpassade för barnbilderböcker, säger Svenska Tecknares ordförande Josefine Engström som nu hoppas på en ökad dialog kring ersättningar med digitala bokutgivare.
Läs hela rapporten här:
