Rapport från heldag på SBI om dilemmat kvantitet eller kvalitet i barnböcker

Den 16 november anordnade SBI (Svenska Barnboksinstitutet) ett heldagsseminarium med rubriken”Kvalitet eller kvantitet? Barn- och ungdomslitteraturens dilemma” med bla Ulf Stark, Pia Huss och Kati Hoflin i panelen. Ta del av rapport i form av skisser och fragment av vad som sades under dagen från Svenska Tecknares sektion Bildberättande för barn och ung (BUG).

Bild: Katarina Strömgård

Text: Katarina Strömgård och Anna Bengtsson

Publiken, en variation av yrkesgrupper med barnboksintresse: upphovsmän, förlagspersoner, bibliotekspersoner hälsades välkommen av Lillemor Torstensson, kommunikatör på SBI.

Därefter resonerade Åsa Warnqvist , Fil. Dr., forskare på SBI om kvantiteten. Bland flera konkreta orsaker till den unika ökning av barnbokstitlar som skett 2001 – 2015 finns nämner hon: Ökad utgivning och försäljning av lättläst, PISA-rapporterna om försämrad läsförmåga, den minskade bokmomsen i början 2000-talet, ökat litteraturstöd och tekniska innovationer som lett till nya publiceringstjänster och ökad egenutgivning. Flera nya små förlag har etablerats under det senaste deceniet.

Litteraturvetare Ann Steiner förde därefter in två motstående begrepp gällande kvalitet: essentialism (tron på ett inneboende värde som är oberoende av tid/kultur) och konstruktivism (tron på att tid/kultur helt styr värdet) och framhöll allas rätt att göra sin röst hörd i bokform.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-47-47

Första panelen under rubriken ”Vem bestämmer vad som är kvalitet?” bestod av tre professionella kvalitetsbedömare: Författare Mats Berggren (som bland annat suttit i ALMA-juryn, Författarfonden och kulturrådets litteraturstödsgrupp), Pia Huss (barnbokskritiker och teaterrecensent i flera tidningar) och Johanna Ringertz (Natur&Kultur), som representant för förlagsbedömning. Lillemor Torstensson från SBI var moderator.

Mats satte fingret på några kvalitetskriterier såsom originalitet, komplexitet, intensitet och tryckte på vikten av att fler bedömare läser och diskuterar, för att få flera aspekter.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-48-09

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-48-28

 

Pia, angående barnbokskritik –Det stora problemet generellt för kritiken är att utrymmet i tidningen krymper. Det blir svårt att ha överblick på utgivningen.

Johanna –Bloggar och sociala medier fyller en viktig funktion, men har ännu inte samma tyngd som tidningrecensioner.

Pia –Det är viktigt med många röster. Samtidigt är bloggarna oftast inte kritik, utan mer tyckande.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-48-39

Johanna om urvalsprocessen på förlaget –Det kommer in oerhört mycket spontanmanus. Alla skickar till alla förlag, vilket gör att besluten måste gå fortare.

Pia, angående egenförläggeri –Visst är det en rättighet att få göra sin röst hörd men inte en rättighet att ses som konstnär.

Andra samtalet för dagen gick under rubriken:Huvudsaken är väl att de läser? Barnboken – konstnärligt verk eller pedagogiskt redskap?

I panelen: Kati Hoflin (bibliotekarie, skapare av 10-13 på Kulturhuset), Katarina Rejman, universitetslektor, Stockholms universitet. Jonas Andersson (KUR, forskat om läsfrämjande) – moderator Eva Söderberg.

Kommentarer från Katarina –Litteraturen sysslar med allt som läroplanen anger. I Finland heter ämnet ”Modersmål och litteratur”. Ett problem vi har här är att många lärare är själva inte läsare.

Jonas, angående förhållandet till barnbokens pedagogiska syfte –Om ”det estetiska” är undermåligt i en bok fungerar inte det pedagogiska heller och på motsatt vis kan det estetiska förstärka det pedagogiska.

Kati om sitt arbete med landsättning av Tio till tretton på Kulturhuset –Hur förflyttar man människor som tror att dom hatar böcker och läsning till biblioteket?

Efter lunch var det dags för föreläsning: Det är skillnad på böcker och böcker med Erik Titusson, förläggare Lilla Piratförlaget, som gick in i kärnan av kvalitetsbegreppet med sin föreläsning utifrån egna upplevelser av läsning från barndomen.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-49-13

Erik berörde också förlagens roll och menade att förläggaren kan vara för författaren/illustratören vad en bra curator är för konstnären. En läsrekommendation från Erik: ”Som små då” av Eva Österberg, om barnets utvecklingshistoria. Olika syn på barn i olika tider och kulturer har påverkat synen på barnlitteratur.

Sista panelen kom att bli ganska problemorienterad, vilket gavs av rubriken Vem har råd att göra bra böcker? Författarna Ulf Stark och Åsa Lind, och bilderboksskapare/illustratör Per Gustavsson talade om ekonomiska och andra förutsättningar för sitt skapande. Sara Teleman var moderator.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-49-50 

Det framhölls att allt färre kan leva på royalties numera och att det har blivit allt viktigare med stipendier, föreläsningar och skolbesök för att finansiera det egna skapandet.

Sara –Kan man hårddra och säga att vi sponsrar förlagen

Ulf –Det kan man väl, men samtidigt är det inte ett parasitärt förhållande utan ett symbiotiskt.

Åsa –Varför inte ge ut sina böcker själv? Jo, för allt som man slipper göra och betala-företagande, sälj, tryck. Men också för att bra redaktörer gör böckerna så mycket bättre.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-50-00

Tidigare kunde en bok generera intäkter under längre tid, men med dagens snabbare omsättning och korta lagerhålling kan det vara omöjligt att köpa en författares äldre böcker. Ulf –Hur mycket tid ska man lägga på en bok som har så kort livstid?

 

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-50-26

Åsa, om kvalitet –Vem har råd att INTE göra bra böcker? Alla har sin gräns för vad man vill uppnå, och de egna kraven ökar med tiden. Självklart påverkar tiden kvalitén. Det är också viktigt att få tid till möten i verkligheten, med förlaget och illustratören.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-50-38

Per, om kvalitet och de egna kraven –Man vill överraska sig själv. Tid är bra men ibland har man för mycket tid också, och trasslar in sig.

I den efterföljande fria debatten gav f d ordförande i Svenska Tecknare Lennart Eng, sin syn på förhållandet upphovspersoner/bokmarknaden.

ska%cc%88rmavbild-2016-11-29-kl-17-51-08

Återkommande teman under dagen var tid som en förutsättning för kvalitet, men också bristen på tid, beroende på mängden boktitlar och den snabbare bokutgivningen. Bokhandeln vill ha nya titlar varje år, och har inte intresse av att hålla äldre böcker i lager. Upphovspersoner och förlag måste öka takten i utgivningen för att hänga med, vilket kan leda till att upphovspersoner konkurrerar med sig själva med titlar från flera förlag.

Biblioteken har en viktig roll i att lyfta fram och tillgängliggöra bra böcker, men även bibliotekarierna har fått fler arbetsuppgifter och mindre tid till att läsa och sätta sig in i den stora utgivningen.

Ett strukturproblem sas det – som man inte kommer åt annat än med kulturpolitiska insatser.

/Katarina Strömgård

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.