Foto: Siri Ahmed Backström

Rapport från tecknarseminarium i Eskilstuna med bla Jens Ahlbom

Onsdagen den 30 november arrangerade BUG (Svenska Tecknares sektion: Bildberättande för barn och ung), i samarbete med utbildningen i informativ illustration på Mälardalens högskola, tecknarseminarium på MDH i Eskilstuna. Läs BUGs rapport från dagen här.

Föreläste först gjorde Jens Ahlbom, illustratör, med stor erfarenhet av historisk faktateckning för barn. Han berättade om och visade bilder från olika bokprojekt han arbetat med, men också hur allt började – med ett barndomens intresse för illustrerade faktaböcker och en inspirerande bok om fartyg (”Skeppet” av Björn Landström), ett långlån ur pappans bokhylla. Jens beskrev barndomens tecknande både som en lek och ett sätt att forska.

Jens gav många exempel på hur hans research sett ut i olika arbeten. Böcker har ofta varit till hjälp. Ibland har han kunnat satsa större, som den gång då han på eget initiativ åkte till Egypten för att verkligen kunna teckna de miljöer som skulle beskrivas i boken ”Pyramidernas land”. En annan gång hittade han ledtrådar till hur folk i det gamla Mesopotamien klädde sig, från bilder på en mindre kista. Jens berättade också om hur den första boken i serien om Mulle Meck kom till. Flera aspekter på bokprojekten kom upp, som redaktörens och faktagranskarens roll, hur teckna skrämmande scener för barn? och mycket mer.

Som workshop-uppgift bad Jens deltagarna att föreställa sig hur det skulle vara att jobba som faktaillustratör i en framtid, då inga spår av bilder från idag finns kvar (vi jobbar ju inte med bildstenar i dagens samhälle…). Vad skulle man tänka kring sakerna man hittar då, t.ex. vid en utgrävning av Stockholms Stadion?

Det blev roliga diskussioner och teckningar i smågrupper, och när workshopen skulle sammanfattas verkade flera fått med sig intressanta tankar från experimentet.

Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av Yvonne Eriksson, professor i informativ illustration på Mälardalens högskola. Hon inledde med att tala om hur kategorisering och kartläggning varit centralt inom vetenskapen sedan 1600-talet. Hon nämnde teorier av forskare som WJT Mitchell och Mieke Bal och deras tankar kring människans sätt att se, t.ex. vad gäller skillnaden mellan att se/observera och att deschiffrera en bild. Yvonne nämnde också bildens tvingande egenskaper, det vill säga att det är svårare att göra en bild ”osedd” jämfört med andra intryck.

Yvonne gick sedan över till att visa exempel på genusrepresentation i leksakskataloger, där hon konstaterade att rollerna ofta var icke förhandlingsbara, det vill säga att endast en snäv tolkning av barnens genus är möjlig. Sen gick hon vidare till faktaböcker för barn och några förskräckande exempel på hur barnen i och med sina könsroller tilldelas helt olika uppgifter (en busar medan en annan handdiskar, en äter glass medan den andra slänger glasspappret). En av böckerna om Mulle Meck (illustrerad av Jens Ahlbom) togs upp som positivt exempel då en kvinnlig forskare, alltför sällsynt i barnboken, var en av bokens karaktärer.

Som uppgift för Yvonnes workshop fick deltagarna i uppdrag att rita en instruktion i att t.ex. konstruera och flyga en drake, men att ha en rad frågeställningar kring karaktärsskapandet i åtanke under tiden. Även här blev det intressanta diskussioner: hur kan illustratörens bilder påverka läsningen av texten? När blir normbrytandet norm? Varför läses ofta neutrala karaktärer (t.ex. djur) som manliga?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.