Bild: Anna Bengtsson

Barnboksekonomi

Många vill göra barnböcker. Många vill skriva och många vill göra bilder till – några gör båda delarna. Vad är det som gör bokillustrerande så attraktivt, trots att det i många fall inte är ekonomiskt lönsamt och kräver annat arbete vid sidan av? Anna Bengtsson, representant för Bildberättande för barn & ung (BUG), resonerar kring bildskaparens drivkrafter och möjligheter inom en bokmarknad i förändring.

Det finns ett sug i själva det skönlitterära berättandet. Bildskapandet för en skönlitterär bokillustratör kan innebära stor frihet i medberättande och uttolkning, särskilt när man gör bilderböcker. En annan drivkraft kan vara pedagogisk, en stark önskan att upplysa barnen och deras vuxna om viktiga saker i berättande form.

Hur en bokekonomi kan se ut
En enda bok lönar sig oftast inte ekonomiskt, framför allt inte debutverket, utom i enstaka lyckliga fall. När man gjort flera böcker ökar chanserna att någon eller några av böckerna går väldigt bra – det görs flera tilltryck, boken kanske går i bokklubb, delas ut i sexårsprojekt, översätts till flera språk. Den kanske dramatiseras eller görs i digital form.

Ersättningen för en bilderbok bygger traditionellt på royalty, både för författaren och illustratören. Man delar risk och möjlighet med förlaget och är beroende av hur boken säljer. I royaltyavtalet ingår att upphovspersonerna erhåller ett garantiarvode – ett förskott på eventuella kommande intäkter. Det behåller man även om inte boken säljer så mycket att det överstiger garantiarvodet. Men det kan alltså bli så att man inte får mer än det.

Kapitelböcker (barnromaner) har i många fall betalats med engångsarvode/arvode per bild, men under senare år verkar royaltyavtal ha blivit vanligare även för denna typ av bok. Engångsarvodet har kunnat betyda förhållandevis bättre betalt direkt för nedlagt arbete – men innebär också att illustratören inte får del av en eventuell ökad försäljning.

Kulturpolitiken har betydelse. Utgångspunkten är förstås inte att försörja författare och illustratörer utan att motverka likriktning i ett litet språkområde som vårt. Kulturrådet bidrar med litteraturstöd till förlagen för utgivna kvalitetstitlar, mot att de levererar visst antal böcker till biblioteken. Överenskommelser om att biblioteken betalar för lån ger individuell ersättning till upphovspersonerna och medel till Författarfondens stipendiedel. Månget originellt och fullödiga bokskapande skulle inte varit ekonomiskt möjligt utan de stipendier som delas ut, med kriterierna kvalitet, kvantitet och ekonomiska behov som grund.

Det som också måste räknas in i bokekonomin är de sidoverksamheter som bokproducerandet ger. För författarna är det i hög grad skolbesöken det handlar om – men även illustratörer föreläser ofta om sina böcker eller håller workshops på bibliotek och skolor om bildskapande och bildberättande.

Ett annat sidouppdrag för illustratören är bokens omslag. Det är reklam för boken och ska arvoderas särskilt, både bild och form, liksom inlagans formgivning – som en del förlag egentligen tycker ingår i illustrerandet. Bilderboksllustratören kanske också får antologiuppdrag som betalas på annat sätt – arvode per bild istället för royalty. Eller andra typer av uppdrag kopplade till just bokverksamhet.

Den ekonomiska balansen mellan författare och illustratör
Författaren och illustratören har i sitt samarbete lite olika utgångspunkter. Författaren brukar initiera projektet, har en ursprungsidé, skriver på spekulation, gör kanske många misslyckade försök innan något blir antaget.

Bildskaparen som tillfrågas av förlaget/författaren när boken är antagen har haft ett något bättre utgångsläge eftersom man vetat att man i alla fall får ett garantibelopp, redan när man blir tillfrågad. Tyvärr sker numera försämringar i förlagsvärlden när det gäller det garanterade arvodet.

Idéarbetet fortsätter i bildberättandet. I många fall gör illustratören det mer tidsödande arbetet i en bilderbok eller faktabok. Grundprincipen brukar vara att royaltyn delas 50/50 mellan upphovsmännen – men alla sorters fördelningar kan diskuteras. Bilderna kanske tar tre månader att göra – har illustratören råd att göra det för att kanske få 15000 kr i garantiarvode och i värsta fall ingenting mer?

Royaltyavtal är bra utifrån tanken att upphovspersonerna får del av eventuell vinst i samband med spridningen av verket, alltså ersättning för graden av nyttjande. Men man är aldrig säker på att få betalt för sitt arbete, eftersom man inte vet hur stor försäljningen blir. Det skulle vara fördelaktigt, både för illustratören och författaren, att förutom ersättning för nyttjandet även kunna få ett timarvode för nedlagt arbete.

Förändrade utgivningsformer
Mycket har hänt inom bokbranschen. Tidigare typer av överenskommelser ställs på ända när många nya förlag etableras. Det kan vara stora kommersiella förlag med en massmarknadsutgivning, som kräver rättigheter till alla typer av utgåvor, såväl analogt som digitalt, mot samma arvode som tidigare. Det kan vara mycket små förlag med en liten kvalitetsutgivning där förläggaren satsar sin egen ekonomi men har sämre försäljningskanaler. Det kan bli små upplagor och mindre möjlighet att betala författare och illustratörer. Eller hybridförlag som har olika varianter av avtal, från egen traditionell utgivning till att författaren/illustratören får betala utgivningen själv.

Egenutgivningen har ökat lavinartat. Vad händer när en person utan insikter i bokbranschen börjar ge ut böcker med kunskaper inhämtade från Facebook? Vad händer med begrepp som royalty, garantiarvode, vinstdelning, upphovsliga rättigheter, friköp osv? Insikten att bilder kostar pengar att publicera och sprida? Att det behövs kunskaper om formgivning och tryckteknik för att göra en bok läsbar och intressant?

Och hur kan författare och illustratörer komma överens om det ekonomiska när författaren samtidigt ska vara förläggare och betala för bokens produktion, och marknadsföra och distribuera själv? Ofta är upplagorna mycket små, vilket gör att normal royalty eller vinstdelning inte ger någonting alls i slutänden. Författaren har tagit av sina sparpengar och lagt ner hela sin fritid och den tillfrågade illustratören har kanske gjort tre månaders gratisjobb.

Men i bästa fall: En författare har en utmärkt idé och ett bra manus som de etablerade förlagen inte förstår sig på eller tror de kan sälja. En illustratör (som också är bra på formgivning) tror starkt på att hens bildskapande kan göra boken speciell och intresseväckande. De gör ett vinstdelningsavtal (del av vinsten efter att alla utgifter för produktion, marknadsföring och distribution är betalda). De har bra kontaktnät och möjligheter att sälja in boken. Den säljer i mer än tusen exemplar vilket kan ge en hygglig inkomst eftersom det inte finns mellanhänder.

Vissa typer av egenpåhittade avtal kan också tjäna som inspiration. Begreppet upplagerelatering kan komma till heders – grundarvode för en första bestämd upplaga och ett återpubliceringsarvode om det blir tilltryck. Eller varianten grundarvode plus viss procent av den eventuella vinsten.

Vad illustratören främst måste varnas för när det gäller ”egenutgivning” är vinstdelningsavtal utan något som helst garanti- eller grundarvode. Och det kan många gånger vara fördelaktigt att begära engångsarvode istället för procent av vinsten som riskerar att bli noll om det säljs 400 exemplar av boken. Det måste visserligen inte vara egenutgivning för att det ska bli så små upplagor, det kan gälla även etablerade förlag.

Den stora utgivningen
De senaste årens enorma och ökande mängd utgivna barnböcker förskräcker. Konkurrensen får ekonomiska konsekvenser för upphovspersonerna, eftersom upplagorna blir mindre och överlevnadstiden kortare. Krav på sänkta F-priser (priset ut till handeln) leder också till sämre ersättning.

Men det drabbar också läsarna, eftersom intressanta böcker drunknar i massutgivningen och snabbt försvinner ur bokhandelns hyllor som ska fyllas med nyutkomna titlar. Utgivning sker numera i tre säsonger, höst, vår och sommar –istället för enbart höst som det var för några år sen. Det ger troligen inte bara spridning av nya titlar över året, som bokhandeln önskat, utan pressar förlagen till större utgivning sammantaget.

Andra orsaker till ökningen vet vi: Det är billigare numera att producera en bok rent tekniskt. Och efter deprimerande Pisarapporter har behovet och intresset att förbättra barns läsning ökat. Det har blivit omåttligt populärt med lättlästa böcker och flera förlag öser ut sådana titlar i serier. För många upphovspersoner och förlag har det blivit viktigare att hitta en hållbar och populär ”figur” som många kan identifiera sig med i en serie enkla berättelser och tillhörande vidsidanavprodukter, än att lägga tid på enskilda spännande, intressanta berättelser och en komplex bildvärld – för att inte tappa fart i konkurrensen.

Lättläst med mycket bild
På senare tid har vi kunnat se en hybrid mellan bilderbok och barnroman. Den har färre sidor och kortare (lättare) texter än barnromanen, mindre format än bilderboken men ändå bilder på varje uppslag. Beroende på ambitionsnivå och sidantal kan den här bokformen för illustratören innebära ett lika stort arbete som bilderboken eller till och med större, beroende på antalet bilder. Royaltyavtal är vanligt. Men eftersom texten i många fall är mer omfattande än i en bilderbok kanske illustratören får en mindre del. Konkurrensen från många liknande titlar kan göra att upplagorna blir små. Arvode per bild skulle vara relevant men förlagen föredrar i många fall royalty eftersom ingångskostnaderna annars blir för stora.

Trots problem med konkurrens och arvodering är alla vi som sysslar med barnböcker varje år lika nyfikna på utgivningen, angelägna om att nya spännande bilderboksskapare ska bli synliga, och stolta över egna bokbidrag. Vi hoppas att våra och kollegernas böcker ska bli framlyfta i välformulerade recensioner och lästa och uppskattade av många barn och vuxna. Och det finns ju alltid en chans att nästa bok gör dundersuccé med ständiga tilltryck, översättningar i 20 länder, adventskalenderdramatisering för TV och bilderna som tygmönster.

Anna Bengtsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.