Foto: Hanna Weiderud Illustration: Agnes Florin

Sidan är under arbete

Bästa medlem,

Medlemsstart-sidan (denna sida) är under arbete och uppdateras för närvarande inte. Om du letar efter ett specifikt innehåll så prova att använda sökfunktionen. Du kan också kontakta kommunikatörerna på: kommunikation@svenskatecknare.se

Läs mer

Illustration: Mats Källblad

Kladda & Pladdra!

Tecknare i syd, nu kör vi igång Kladda & Pladdra! med premiärträff den 23 januari i Malmö.

Läs mer

Svenska Tecknares årmöte 2019 Foto: Jenny Gustavsson

Årsmöte – så här går det till

Vilka kan komma på årsmötet?
Alla medlemmar har närvaro-, yttrande-, förslags- och rösträtt på årsmötet. Kansliets personal har yttranderätt.

Ombud
Kan du inte själv närvara på årsmötet har du enligt stadgarna rätt att rösta genom ett ombud.

  • Ombudet måste vara medlem i föreningen.
  • För att ombudet ska ha rätt att företräda dig krävs att du upprättar en skriftlig och av två personer bevittnad och signerad fullmakt som ger hen rätt att rösta för dig. På fullmakten ska framgå namnet på personen du utser som ditt ombud, datum och vilket möte det gäller. Som ombud får du max företräda tio medlemmar.

Exempel på formulering för fullmakt:
Härmed ger jag, Namn Namnsson, Namny Namnensen rätt att företräda mig som ombud och rösta å mina vägnar på Svenska Tecknares årsmöte datum och år.

Att begära ordet
Om man vill prata begär man ordet. Antingen sker detta genom att man räcker upp handen, eller genom en särskild begära ordet-lapp. Det beror lite på hur många som kommer på mötet. Då hamnar du på en talarlista och får prata när det är din tur. Är det mycket som ska hinnas med kan det finnas en talartidsbegränsning, så att varje inlägg får vara till exempel max tre minuter. Den här typen av ordningsfrågor är det årsmötet som beslutar om. Man kan till exempel föreslå en talartidsbegränsning ifall man tycker att folk börjar bli lite för långrandiga.

Hur går det till att fatta beslut på årsmötet?
När man fattar beslut på årsmötet går det ganska formellt till. Det är viktigt för att man ska ha möjlighet att bevaka sina rättigheter och göra sin röst hörd även om man inte känner alla från början, eller om man inte är den som pratar hela tiden.

De flesta beslut sker genom öppen omröstning. Då brukar man börja med något som kallas acklamation, det vill säga att man röstar genom att ropa ”JA” på det förslag man vill ska vinna.

Om det bara finns ett förslag till beslut, så kommer ordföranden fråga om årsmötet kan besluta i enlighet med det förslaget. Men om det finns olika meningar, så ska det också finnas olika förslag till beslut. Det kan vara så att styrelsen har föreslagit en stadgeändring, men Greta tycker att det är bättre som det var innan, och yrkar avslag på styrelsens förslag. Eller att styrelsen vill ha samma medlemsavgift som förra året, men Greta har skrivit en motion om att den ska höjas. Då ställer man dessa mot varandra, också avgörs frågan av vilket som stöds av flest medlemmar på årsmötet. Då gäller det att man hänger med i vad som händer.

Då låter det så här:
Mötesordföranden:            – Det finns två förslag till beslut. Styrelsens förslag om att fastställa medlemsavgiften till 1.800 kronor per år, och Gretas motion om att fastställa medlemsavgiften till 3.000 kronor per år. Är det årsmötets mening att bifalla Gretas förslag?
Några medlemmar:            – JA!
Mötesordföranden:            – Att bifalla styrelsens förslag?
Andra medlemmar:            – JA!
Mötesordföranden:            – Finner bifall till styrelsens förslag.

Efter detta gör ordföranden en kort paus på en sekund eller så, sen slås klubban i bordet, och beslutet är fattat. Om man tycker att mötesordföranden hörde fel, att det egentligen var fler som röstade på Gretas förslag, då ropar man innan klubban faller: VOTERING!

Mötesordföranden:           – Votering är begärd och ska verkställas. Vi börjar med försöksvotering (det betyder att rösträknarna inte kallas fram, ordföranden kollar bara vilket förslag som ser ut att ha flest röster i en handuppräckning). De som bifaller styrelsens förslag räcker upp händerna nu. Tack, ta ner. De som bifaller Gretas förslag räcker upp handen nu. Tack ta ner. Jag finner fortfarande bifall styrelsens förslag.

Efter detta gör ordföranden på nytt en kort paus på en sekund eller så, sen slås klubban i bordet, och beslutet är fattat. Om man tycker att mötesordföranden inte bara hörde fel, utan också såg fel på vilket förslag som hade flest armar i luften, ropar man: VOTERING! Igen.

Mötesordföranden:            – Votering är begärd och ska verkställas. Får jag be rösträknarna komma fram.

Och så görs det hela om igen. Fast den här gången får man hålla upp handen så länge att rösträknarna hinner räkna alla röster. Därefter går rösträknarna fram till mötesordföranden och berättar vilket förslag som vunnit.

Mötesordföranden:            – Med röstsiffrorna 57 mot 21 finner jag att årsmötet har beslutat bifalla styrelsens förslag.

Och så pang, faller klubbslaget, och beslutet är klart.

Innan man går till beslut på en punkt lämnas ordet fritt. Om man har en åsikt om något man tycker att årsmötet borde besluta, eller något man vill säga angående punkten, så är det då man pratar. Man får inte argumentera eller diskutera efter att man gått till beslut.

Man fattar beslut på lite olika sätt under olika punkter på årsmötet. Vi tar dem i ordning.

Formaliapunkter
Val av mötesordförande, sekreterare, justerare och så vidare brukar i de flesta föreningar klaras av väldigt snabbt, och utan stridigheter. Men man har så klart rätt att förslå ett annat förslag än det styrelsen förberett, till mötesordförande eller till rösträknare till exempel. Man kan dock inte förslå nya punkter på dagordningen på årsmötet. Om man vill ta upp en fråga som inte finns med under någon av de föreslagna dagordningspunkterna är det bästa att skriva en motion om det. Då kommer den upp under ”inkomna motioner”.

Motioner
Allmänt gäller att du skriver motioner till årsmötet på ändringar av verksamhetsplanen, eller andra frågor du vill lyfta. Man kan inte komma till årsmötet och föreslå att årsmötet ska diskutera en fråga som inte finns på dagordningen, och som det inte finns en motion om. Det är för att alla medlemmar ska ha haft möjlighet att fundera på frågorna som beslutas på årsmötet i förväg. Medlemmarna kan väcka motioner om vad som helst, och få dem behandlade under denna punkt. Beslut fattas likadant som på verksamhetsplanen, fast i det här fallet är det inte textbehandling det vanligtvis handlar om, utan beslut som står mot varandra. De flesta frågor hör hemma i verksamhetsplanen. Men man kanske vill ta upp en principfråga, som att alla mat som Svenska Tecknare köper ska vara ekologisk, eller att inga förtroendevalda får sitta i mer än två arbetsgrupper. Styrelsen kommer att lämna beslutsförslag på alla motioner till årsmötet.

Ordningsfråga
Om man har synpunkter på hur själva mötet går till, så kan man ropa ORDNINGSFRÅGA! Då får man ordet före nästa talare. En ordningsfråga kan till exempel vara streck i debatten. Om det bara går runt och runt i argumentationen, och tiden börjar bli knapp, så föreslår mötesordföranden, eller någon annan, streck i debatten. Först lämnar ordföranden ordet fritt i ordningsfrågan. Sen beslutar man om det ska sättas streck eller inte. Ordföranden läser sen upp de yrkanden som kommit in. Då är sista chansen att lämna in ett yrkande, och efter det justeras yrkandelängden. Sen fastställs talarlistan. Alla namn som står läses upp, den som vill får chansen att sätta upp sig, och efter fastställandet kan ingen mer sätta upp sig i den frågan. Sen går man igenom talarlistan och går till beslut.

Mötesordföranden avgör om frågan som väcks är en ordningsfråga, eller om den som pratar får sätta upp sig på den vanliga talarlistan.

Att skriva motioner
En motion är ett förslag till årsmötet. Den kan antingen vara ett förslag till ändring av något av styrelsens förslag, till exempel ändring, strykning eller tillägg i verksamhetsplanen, eller så kan det vara ett helt eget förslag.

En motion ska formuleras enligt vissa principer. Den ska innehålla:

Rubrik:  Rubriken är en tydlig beskrivning av vad det handlar om
Brödtext: I brödtexten presenterar du dina argument för det du vill att årsmötet ska bestämma.
Yrkande: Efter brödtexten skriver du till exempel ”jag yrkar därför….”
Att-sats: Yrkandet måste formuleras som en att-sats. Den får inte innehålla argument, utan bara exakt vad man vill att årsmötet ska bestämma.

Några exempel på godkända att-satser:
att årsmötet beslutar att stryka ordet ”smör” på rad 14, sid 3 i verksamhetsplanen
att ordet ”motorcykel” läggs till sist på rad 12, sid ett i verksamhetsplanen
att hela §1 i stadgarna stryks
att all mat som serveras av Svenska Tecknare framöver ska vara ekologisk

Man kan inte formulera en att-sats så att det är öppet för tolkningar. Den ska inte innehålla argumentation, alternativ, resonemang eller något sånt. Den ska bara innehålla exakt vad som ska beslutas.

Om man blir jättebesviken över besluten
Demokrati innebär att man kan påverka hela föreningens inriktning, men också att man ibland måste acceptera fattade beslut, och att man inte fick som man ville. Styrkan i en demokratisk förening ligger i att man samlas kring visioner och strategier som beslutats gemensamt, och därigenom kan agera kraftfullare. Därför är det vanligaste förhållningssättet att man kanske blir lite sur, men sen sluter man upp bakom det man bestämt gemensamt, och hjälper till att arbeta för det.

I värsta fall kanske det som bestämts strider så fundamentalt mot ens egna värderingar och uppfattningar att man inte kan det. Då kan man markera sin inställning genom en reservation eller en protokollsanteckning. Det ska i så fall anmälas i ganska nära anslutning till själva beslutet.

 

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.