Vad är ett avtal och hur sätter jag rätt pris? Arvodesrådgivaren Lisa Engström svarar på några av de vanligaste frågorna.
Vad är ett avtal?
– Ett avtal är en synliggjord överenskommelse mellan parterna, den offert du skickat till kund och som du fått godkänd, ett tydligt mejl som bekräftats av mottagaren eller ett avtal signerat av båda parter. Jag rekommenderar inte gärna muntliga avtal eftersom det tenderar ge utrymme för att göra mer eller mindre subjektiva tolkningar. Ett avtal gör att det blir tydligt för båda parter vad som förväntas av dom, för vilken kostnad detta görs och hur användningsrättigheterna ser ut. Är det något i upplägget som förändrats under arbetets gång så har båda parter det här underlaget som stöd för diskussion om vart arbetet är på väg. Jag skulle säga att ju tydligare överenskommelsen är desto enklare blir arbetsprocessen och att få båda parterna nöjda med resultatet.
Viktiga saker att ha med i en offert/ett avtal:
- Uppdraget – En kort beskrivning av uttryck, antal/omfattning samt, filformat och leveransdatum över vad kreatören ska leverera.
- Arvode – Som gärna är baserat på arbetstimmar som tydliggör om det inkluderar nyttjanderätten/användningen eller annars sätter du i en egen post.
- Nyttjanderätt/användning – Bestäm hur materialet får användas och publiceras, i vilka kanaler/ytor och hur länge.
- Korrektur – Bestäm i förväg hur många ändringar som får göras inom ramen för arvodet (rekommendationen är två korrundor på skiss, utöver det bör timarvode debiteras)
Och kom ihåg att det ska finnas en överenskommelse innan för mycket tid läggs på uppdraget. Även när det gäller s.k. skissuppdrag/pitcher.
Hur sätter jag rätt pris?
– Förenklat kan man säga att du ska ta betalt för din arbetstid samt för hur stor exponering materialet ska utsättas för. Oavsett om du jobbar med illustration eller med grafisk form är detta komponenter som avgör vilket pris du ska sätta:
- Tiden för att utföra uppdraget. Ta betalt för den tid du faktiskt lagt ner på jobbet. Glöm inte bort att räkna in mötestid och research.
- Bilden i sig – Om du har ett manér som är superdetaljerat eller en enklare teknik? Om kunden önskar något innehållsrikt eller kanske ett motiv innehållande ett endaste objekt.
- Omfånget – Ska du t ex göra formge 1000 sidor eller 25? Ska du illustrera 70 olika motiv eller 2 st? Styckepriset kan påverkas beroende på antal.
- Nyttjandet – Ska det vara en illustration i inlagan för en informationsbroschyr till en mindre kund eller på en produktförpackning för ett stort varumärke? Publiceringen och spridningen har en inverkan på arvodet för användning.
– Vid en förfrågan finns mängder av olika element som påverkar prisbilden, i stort sett varje uppdrag är unikt, men principerna ovan gäller oavsett. Ett råd jag vill skicka med är att aldrig hoppa över att i överenskommelsen ha med en kort och koncis beskrivning av vad du ska göra. Det är bra att falla tillbaka på om någonting i uppdraget ändras under arbetets gång.
Vilken rådgivning ger Svenska Tecknare?
– Först av allt vill jag, för er som missat det, nämna att medlemskap i Svenska Tecknare är avgiftsfritt under 2021. Så om du inte redan är medlem passa på att bli det nu. Då Svenska Tecknare vill stärka bild- och formbranschen i stort ges rådgivning om principer inom arvoden och juridik till hela branschen. Som medlem i Svenska Tecknare har du dessutom tillgång till juridisk rådgivning i dina enskilda ärenden genom Svenska Tecknares jurist. Samt till specifika avtalsmallar på webben speciellt framtagna för medlemmarnas yrkesområden. Läs mer om medlemskap i Svenska Tecknare här.
Vad gäller vid återanvändning?
– Vad som oftast tillämpas är, för en liknande användning som första gången, är att du debiterar 50 procent av ursprungsersättningen. Handlar det om nya användningsområden så kan man komma att behöva tänka annorlunda, men generellt sett ska kreatören inte ta betalt för den nedlagda tiden igen utan en ytterligare nyttjanderätt.
Friköp – finns det?
– Det bästa är att försöka undvika ”friköp”. Det blir väldigt svårt att ta höjd för allt en kund kan nyttja ditt material till. Ett litet tips är att fråga kunden vad de är säkra på att de inte kommer göra. Ska ni göra stortavlor på stan? Annonsera i dagspress? Trycka förpackningar? Ofta har kunden en idé och det är bättre att ringa in nyttjanderätten för att göra det kostnadseffektivare för båda parter.
– Jag märker dock att det blir vanligare att kunder efterfrågar ”friköp”. Ofta rör det sig om ovana beställare som tror att det blir lättast med friköp. En annan anledning kan vara att det inte hunnits med att göra någon tydlig plan för användandet. Om det senare gäller kan det vara schysst att informera kunden om att de kan lägga till fler områden senare mot ersättning. Det går även att ge tidsbegränsning för den fria nyttjanderätten för chans till omförhandling efter en viss tid.
Royalty – hur funkar det?
– Med ett royaltyavtal är grundtanken att ersättningen ska stå i proportion till bokens framgång. Vid försäljning av boken beräknas oftast royaltyn till en procentsats på angivet F–pris (priset förlaget har mot bokhandeln.) Denna vinst/ersättning för antalet sålda exemplar brukar delas mellan upphovsmakare, illustratör och förlag.
– Innan arbetet med ett bokprojekt sätter igång bör du som kreatör ha koll på hur din ersättning är uträknad eller vad den baseras på. Det finns engångsarvoden där ingen royalty utgår, det finns de som bara räknar på royalty och det finns kombinationer med delarna ersättning av tid, garantihonorar och royalty.
– Jag skulle säga att det är önskvärt är att få en del av sin insats betald, dvs ett grundarvode i kombination med ersättning i form av royalty, där en garanterad del av royaltyn (50 procent av beräknad försäljning tex) betalas redan vid slutleverans av material så kallad garantihonorar.
– Det finns mycket värdefull information att hämta gällande avtal i bokbranschen här.
