Ekonomi

Varifrån kommer våra intäkter, hur använder vi pengarna och på vilket sätt kommer de medel vi inkasserar i upphovsmannaersättningar upphovsmännen till del? Dessa frågor går vi igenom i korthet här, med länkar till årsredovisningar som ger en fördjupad bild för den som vill veta mer.

Medlemmar i Svenska Tecknare är dels medlemmar i Föreningen Svenska Tecknare, som är en ideell förening, och dels i Föreningen Svenska Tecknares Servicebolag AB.

Stadgarna för föreningen finns här, i version antagen maj 2014

Bolagsordningen finns här, antagen 1999 och inte ändrad sen dess

Det skulle bli svårare att hänga med i resonemanget om vi delade upp genomgången i föreningens och aktiebolagets respektive ekonomier, så det ni läser här nedan är en beskrivning av hur den sammanslagna ekonomin för föreningen och aktiebolaget fungerar. Årsredovisningarna däremot, är uppdelade på de två olika juridiska personerna och verksamheterna.

Intäkter

Våra intäkter kommer från främst tre källor.

Den största delen är upphovsmannamedel. Svenska Tecknare mottar pengar för att vi upplåter våra medlemmars verk för kopiering i skolor och högskolor, och för intern information på arbetsplatser mm. Det är alltså frågan om en upphovsrättslig ersättning för en användning av våra medlemmars verk. Genom lagstiftnigen får våra avtal avtalslicensverkan vilket medför att även utanförståendes verk kan användas på motsvarande sätt som våra medlemmars verk. Pengarna inkasseras och fördelas via Bonus Copyright Access. På deras hemsida finns mer information om hur det fungerar.

De andra delarna är ett organisationsbidrag från författarfonden, och medlemsavgifter. Medlemsavgiften består till 15 procent av en medlemsavgift till föreningen, och till 85 procent av en serviceavgift, för tjänster som ingår i medlemskapet.

Fördelning och kostnader

Den största delen av upphovsmannamedlen betalas ut i individuella ersättningar till upphovsmännen, inte bara till våra medlemmar, utan till alla upphovsmän inom bild.

Mycket går till IR – individuell reprografiersättning. Genom IR fördelas ersättning individuellt enligt bestämda nycklar baserad på inrapporterad produktion från upphovsmännen. De årliga IR-utlysningarna annonseras ut i press och media för att alla upphovsmän inom kategorin, oberoende av organisationstillhörighet, ska kunna ansöka. Förra året gick 6,3 miljoner av den upphovsmannaersättning vi disponerar över till IR.

En ytterligare stor del går till Fotokopieringsfondens stipendier. Årligen delas 80 stipendier á 25000 kr ut från upphovsmannamedel alltså 2 miljoner kr. Stipendiet kan precis som IR sökas av vilken upphovsman som helst och utlyses på samma sätt som IR genom annonsering för att nå så många som möjligt.

Den sista stora delen går till kollektiv förvaltning. En del av upphovsmannamedlen används för det som definieras som kollektiv förvaltning dvs en serie tjänster och serviceåtgärder för upphovsmän inom området. Det omfattar bl.a. Kanslikostnader( främst hyreskostnader), löner, webbplats, en branschtävling Kolla! öppen för alla inom vårt område, utan kostnad för deltagande. Kansliets främsta uppgift är att ge service, råd och information till upphovsmännen. Tjänsterna är inte medlemsexklusiv, vi ger t ex arvodes-och avtalsråd till alla upphovsmän  inte bara våra egna medlemmar.

Alla dessa användningsområden är öppna för alla upphovsmän av den kategori vi företräder.

Av vår verksamhet är tidningen Tecknaren, viss information och vissa andra arrangemang t ex utbildningar är medlemsexklusiva förmåner relaterade till medlemsavgiften 1800 kr/år.

Fördjupning

Mer exakta siffror om vår ekonomi finns här

Årsredovisning 2015 + Knut V Petterssons fond
Årsredovisning 2015 Service AB 2015

För mer information om kopieringsfonden, läs här om hur allt hänger ihop och här om hur du söker.

För mer information om IR, läs här