Historia

Svenska Tecknare har en lång historia. Föreningen bildades 1955 och har vuxit och utvecklats genom åren.

1955
Ett antal bokillustratörer och tidningstecknare bjöd in kollegor till en träff på Konstnärsbaren i Stockholm. Mötet ledde till att Svenska Tecknare bildades! Till en början bestod föreningen av ett 30-tal medlemmar – verksamma som tidningstecknare och bokillustratörer.

Fram till år 1955 hade KRO, Konstnärernas riksorganisation, varit den enda yrkesorganisationen som yrkesverksamma tecknare kunde ansluta sig till. Men bokillustratören Einar Norelius som suttit fyra år i KRO:s styrelse kände att han hade svårt att få gehör för frågor som rörde illustratörer.

När Norelius föreslagit KRO:s styrelse att de skulle skriva ett avtal med TV så att upphovspersoner skulle få ersättning varje gång en illustration visades i rutan, var de andra helt oförstående. ”TV är en amerikansk leksak, med vilken vi inte har något att göra”, blev svaret. TV-avtal blev det ändå men först 20 år senare.

1957
Höll Svenska Tecknare sin första utställning på galleriet Färg & Form i Stockholm. Det var en stor händelse som besöktes av Kung Gustav VI Adolf.

1959
Bildades KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. KLYS uppkomst signalerade att kulturpolitik och konstnärliga organisationer för professionella utövare fått en större plats i samhället.

 

Formgivare: Eva Lindeberg.

1960
Klubbades en upphovsrättslag igenom i riksdagen. Upphovsrätt var KLYS och Svenska Tecknares första viktiga fråga att driva.

1961
Svenska Tecknare blev medlemmar i KLYS.

1968
Statens Kulturråd bildades och stipendiesystemen för konstnärer började byggas ut.

På 60-talet var föreningen fortfarande liten och hade bara runt 120 medlemmar. Budgeten var också begränsad och bestod av 11 000 kronor per år. Det gjorde det svårt att göra större satsningar för att förbättra situationen för medlemmarna.

Tidigt 70-tal
Svenska Tecknare får ett organisationsbidrag från Författarfonden som gör att föreningen kan skaffa en egen lokal i Bredgränd i Stockholm.

Svenska Tecknare började höja rösten och krävde en större andel av inkomsterna från bokutgivningen i Sverige. Det skapade motreaktioner hos både förläggare och författare. Det ledde bland annat till att några försökte undvika att använda illustrationer helt i sin utgivning.

1975
Illustratörcentrum bildades som en arbetsförmedling med statligt stöd. Svenska Tecknare och Illustratörcentrum delar lokaler sedan 1979. På den tiden låg lokalerna på Götgatan vid Medborgarplatsen.

1977
Svenska Tecknare får första gången fler än 400 anslutna medlemmar.

1975
Bildkonstnärsfonden – bildsidans motsvarighet till Författarfonden bildades genom ett initiativ från KLYS.

1977
Ges första numret av föreningens tidning Tecknaren ut. Läs mer om Tecknaren.

2020 års nummer av Tecknaren. Foto: Jenny Gustafsson

1978
Svenska Tecknare slöt ett avtal med Sveriges Radio om ersättning för visning av bilder i tv.

1982
Köptes föreningens första dator in. Den döptes till Torsten eftersom kansliet ville ha en manlig arbetskamrat.

1984
Deltog Svenska Tecknare i en auktion mot att Sveriges Radio skar ner på barnprogrammen.

1985
Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund kommer överens med regeringen om biblioteksersättningen – den ersättning som ges till upphovspersoner vid utlån av biblioteksböcker. Biblioteksersättningen fördelas via Författarfonden.

Samma år slöt Svenska Tecknare även ett avtal med Bokförläggarna. Det var ett efterlängtat avtal som varit föreningens mål sedan starten 1955.

1987
Arrangerades utställningen Stolen på Design Center i Stockholm. Tanken med utställningen var att visa på bredden bland medlemmarna i föreningen. En slumpmässigt vald stol fick agera symbol för beställningsuppdrag. Ett 40-tal medlemmar deltog. Bland annat gjorde illustratören Sven Nordqvist barnboken Nasse hittar en stol till utställningen. Stolen blev en framgång och visades på flera platser runt om i Sverige och även utomlands följande åren.

Under 1980-talet anslöt fler yrkesgrupper till föreningen som reklamtecknare, läromedelsillustratörer, filmtecknare och grafiska formgivare. Vid decenniets slut hade föreningen drygt 800 medlemmar.

1988
Bildade de olika yrkeskategorierna inom föreningen sju sektioner bestående av: grafisk formgivning, läromedel och fakta, barn och ungdomsböcker, reklam och information, serier och animerad film, tidnings- och idéteckning samt skönlitteratur. Sektionerna finns kvar än idag men strukturen har ändrats efterhand utifrån medlemmars önskemål. Läs om de nuvarande sektionerna.

1989
Svenska Tecknares ekonomi förbättrades tack vare de avtal som görs på skolor och arbetsplatser för att kunna kopiera material. De förbättrade ekonomiska förutsättningarna gör att föreningen kan ge ut flera stipendier till upphovspersoner och arrangera kurser och erbjuda annan fortbildning för medlemmarna.

1992
Den utåtriktade verksamheten ökade på 90-talet och flera utställningar görs. Barnboksutställningen hålls på Millesgården på Lidingö.

1995
Svenska Tecknare firade sitt 40-årsjubileum med en utställning på Millesgården och grafiska sektionen håller en utställning på Tekniska museet. Föreningen deltog också på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg och Skolforum i Stockholm.

Mingel i Svenska Tecknares monter på Bokmässan 2017. Foto: Jenny Gustafsson.

1996
Anställdes den första redaktören till tidningen Tecknaren. Tidigare hade det jobbet gjorts som föreningsarbete av medlemmar. I slutet av 90-talet blev journalisten och författaren Lena Andersson  redaktör för tidningen.

Samma år får föreningen över 1000 medlemmar.

1998
Producerade föreningen tillsammans med Dagens Nyheter den uppmärksammade utställningen Kulturhuvud på Nordiska Museet. Genom annonskampanjer uppmanas allmänheten att teckna sitt självporträtt. Runt 40 000 personer deltog med sina självporträtt och utställningen finns idag med i Guinness rekordbok.

Kolla- loggan 2003, skapad av Martin Frostner Studio.

2003
Kolla!
– en utmärkelse inom bild och form, hölls för första gången. Svenska Tecknare inspirerades av den norska systerorganisationen Grafill.  Till en början hölls Kolla! som ett årligen återkommande evenemang – öppet för alla upphovspersoner verksamma inom branschen. På senare tid hålls Kolla! men lite längre intervaller – ungefär vartannat år.

2005
Firade Svenska Tecknare 50 år med jubileumsutställningen Titta hit!, först på Arbetets Museum i Norrköping och därefter Landskrona konsthall. Utställningen blev en stor publikframgång.

Från utställningen till föreningens 50- årsjubileum.

Under 2000-talet arbetar Svenska Tecknare gemensamt med andra skaparorganisationer inom bild fram ett ersättningssystem för fördelning av reprografiersättningar som kallas för IR. IR fördelar ersättningar för bilder som kopierats i undervisningssyfte på skolor och högskolor.

2015
Föreningen firade 60 år med ett jubileum. Bland annat lyfts tidigare medlemmar och deras insatser på en särskild webbsida. En av de intervjuade är den då 92-åriga tecknaren Gullan Gregoriusson som varit med ända sedan föreningen bildades 1955.

Under 10-talet utökades föreningens utåtriktade verksamhet bland annat med Prata! – en samtalsserie som genom inbjudna gäster fördjupar frågeställningar och aktuella ämnen kring vårt yrkesutövande och bransch, både på hemmaplan och internationellt.

Tecknarens omslag vid firandet av föreningens 60-årsjubileum. Foto: Jenny Gustafsson.