Historia

Svenska Tecknare har en lång historia. Föreningen bildades 1955 och har vuxit och utvecklats genom åren.

1955
Ett antal bokillustratörer och tidningstecknare bjöd in kollegor till en träff på Konstnärsbaren i Stockholm. Mötet ledde till att Svenska Tecknare bildades! Till en början bestod föreningen av ett 30-tal medlemmar – verksamma som tidningstecknare och bokillustratörer.

Fram till år 1955 hade KRO, Konstnärernas riksorganisation, varit den enda yrkesorganisationen som yrkesverksamma tecknare kunde ansluta sig till. Men bokillustratören Einar Norelius som suttit fyra år i KRO:s styrelse kände att han hade svårt att få gehör för frågor som rörde illustratörer.

När Norelius föreslagit KRO:s styrelse att de skulle skriva ett avtal med TV så att upphovspersoner skulle få ersättning varje gång en illustration visades i rutan, var de andra helt oförstående. ”TV är en amerikansk leksak, med vilken vi inte har något att göra”, blev svaret. TV-avtal blev det ändå men först 20 år senare.

1957
Höll Svenska Tecknare sin första utställning på galleriet Färg & Form i Stockholm. Det var en stor händelse som besöktes av Kung Gustav VI Adolf.

1959
Bildades KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. KLYS uppkomst signalerade att kulturpolitik och konstnärliga organisationer för professionella utövare fått en större plats i samhället.

 

1960
Klubbades en upphovsrättslag igenom i riksdagen. Upphovsrätt var KLYS och Svenska Tecknares första viktiga fråga att driva.

1961
Svenska Tecknare blev medlemmar i KLYS.

1968
Statens Kulturråd bildades och stipendiesystemen för konstnärer började byggas ut.

På 60-talet var föreningen fortfarande liten och hade bara runt 120 medlemmar. Budgeten var också begränsad och bestod av 11 000 kronor per år. Det gjorde det svårt att göra större satsningar för att förbättra situationen för medlemmarna.

Tidigt 70-tal
Svenska Tecknare får ett organisationsbidrag från Författarfonden som gör att föreningen kan skaffa en egen lokal i Bredgränd i Stockholm.

Svenska Tecknare började höja rösten och krävde en större andel av inkomsterna från bokutgivningen i Sverige. Det skapade motreaktioner hos både förläggare och författare. Det ledde bland annat till att några försökte undvika att använda illustrationer helt i sin utgivning.

1975
Illustratörcentrum bildades som en arbetsförmedling med statligt stöd. Svenska Tecknare och Illustratörcentrum delar lokaler sedan 1979. På den tiden låg lokalerna på Götgatan vid Medborgarplatsen.

1977
Svenska Tecknare får första gången fler än 400 anslutna medlemmar.

1975
Bildkonstnärsfonden – bildsidans motsvarighet till Författarfonden bildades genom ett initiativ från KLYS.

1977
Ges första numret av föreningens tidning Tecknaren ut. Läs mer om Tecknaren.

1978
Svenska Tecknare slöt ett avtal med Sveriges Radio om ersättning för visning av bilder i tv.

1982
Köptes föreningens första dator in. Den döptes till Torsten eftersom kansliet ville ha en manlig arbetskamrat.

1984
Deltog Svenska Tecknare i en auktion mot att Sveriges Radio skar ner på barnprogrammen.

1985
Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund kommer överens med regeringen om biblioteksersättningen – den ersättning som ges till upphovspersoner vid utlån av biblioteksböcker. Biblioteksersättningen fördelas via Författarfonden.

Samma år slöt Svenska Tecknare även ett avtal med Bokförläggarna. Det var ett efterlängtat avtal som varit föreningens mål sedan starten 1955.

1987
Arrangerades utställningen Stolen på Design Center i Stockholm. Tanken med utställningen var att visa på bredden bland medlemmarna i föreningen. En slumpmässigt vald stol fick agera symbol för beställningsuppdrag. Ett 40-tal medlemmar deltog. Bland annat gjorde illustratören Sven Nordqvist barnboken Nasse hittar en stol till utställningen. Stolen blev en framgång och visades på flera platser runt om i Sverige och även utomlands följande åren.

Under 1980-talet anslöt fler yrkesgrupper till föreningen som reklamtecknare, läromedelsillustratörer, filmtecknare och grafiska formgivare. Vid decenniets slut hade föreningen drygt 800 medlemmar.

1988
Bildade de olika yrkeskategorierna inom föreningen sju sektioner bestående av: grafisk formgivning, läromedel och fakta, barn och ungdomsböcker, reklam och information, serier och animerad film, tidnings- och idéteckning samt skönlitteratur. Sektionerna finns kvar än idag men strukturen har ändrats efterhand utifrån medlemmars önskemål. Läs om de nuvarande sektionerna.

1989
Svenska Tecknares ekonomi förbättrades tack vare de avtal som görs på skolor och arbetsplatser för att kunna kopiera material. De förbättrade ekonomiska förutsättningarna gör att föreningen kan ge ut flera stipendier till upphovspersoner och arrangera kurser och erbjuda annan fortbildning för medlemmarna.

1992
Den utåtriktade verksamheten ökade på 90-talet och flera utställningar görs. Barnboksutställningen hålls på Millesgården på Lidingö.

1995
Svenska Tecknare firade sitt 40-årsjubileum med en utställning på Millesgården och grafiska sektionen håller en utställning på Tekniska museet. Föreningen deltog också på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg och Skolforum i Stockholm.

1996
Anställdes den första redaktören till tidningen Tecknaren. Tidigare hade det jobbet gjorts som föreningsarbete av medlemmar. I slutet av 90-talet blev journalisten och författaren Lena Andersson redaktör för tidningen.

Samma år får föreningen över 1000 medlemmar.

1998
Producerade föreningen tillsammans med Dagens Nyheter den uppmärksammade utställningen Kulturhuvud på Nordiska Museet. Genom annonskampanjer uppmanas allmänheten att teckna sitt självporträtt. Runt 40 000 personer deltog med sina självporträtt och utställningen finns idag med i Guinness rekordbok.

2002
Kolla! – en utmärkelse inom bild och form, hölls för första gången 2002. Svenska Tecknare inspirerades av den norska systerorganisationen Grafill.  Till en början hölls Kolla! som ett årligen återkommande evenemang – öppet för alla upphovspersoner verksamma inom branschen. På senare tid hålls Kolla! men lite längre intervaller – ungefär vartannat år.

2005
Firade Svenska Tecknare 50 år med jubileumsutställningen Titta hit!, först på Arbetets Museum i Norrköping och därefter Landskrona konsthall. Utställningen blev en stor publikframgång.

Under 2000-talet arbetar Svenska Tecknare gemensamt med andra skaparorganisationer inom bild fram ett ersättningssystem för fördelning av reprografiersättningar som kallas för IR. IR fördelar ersättningar för bilder som kopierats i undervisningssyfte på skolor och högskolor.

2013
Under 10-talet utökades föreningens utåtriktade verksamhet bland annat med Prata!. Prata! som startade 2013 är en samtalsserie som genom inbjudna gäster fördjupar frågeställningar och aktuella ämnen kring Svenska Tecknares yrkesutövande och bransch, både på hemmaplan och internationellt.

2014
Svenska Tecknare startar #ingenhorunge, en kampanj vars syfte var att diskutera och försöka byta ut den typografiska termen horunge.

Svenska Tecknare skapar tillsammans med nio andra bild- och formorganisationer den kulturpolitiska valkompassen kulturvalet.se inför riksdagsvalet 2014. I kompassen kan väljare jämföra sina kulturpolitiska åsikter med riksdagspartierna och vara med och påverka den framtida kulturpolitiken genom att skicka förslag till den framtida kulturministern. Kulturvalet uppmärksammar också att endast 0,8 procent av statsbudgeten går till kulturområdet.

2015
Föreningen firade 60 år med ett jubileum. Bland annat lyfts tidigare medlemmar och deras insatser på en särskild webbsida. En av de intervjuade är den då 92-åriga tecknaren Gullan Gregoriusson som varit med ända sedan föreningen bildades 1955.

2015 höll Svenska Tecknare och Reportar utan gränser en fredlig manifestation till minne av de mördade journalisterna och tecknarna på Charlie Hebdo. Manifestationen som hålls på Sergels Torg i Stockholm gästas av talare som Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen och Ola Larsmo från Svenska PEN, får stort genomslag.

2016
Som ett led i föreningens arbete att värna yttrandefriheten gavs konstnärer inom tecknad bild med frisstadsskydd i Sverige gratis medlemskap i föreningen. Samma år startar mentorskapsprogrammet Konsten att delta med syftet att öka mångfalden inom svenskt kulturliv.

Svenska Tecknares sektion Väst med fäste i Göteborg kom till 2016. Ordförande Karin Ahlin skrev detta år en uppmärksammad debattartikel i Dagens Media med titeln ”Välkommen till Bonnier Tidskrifters slavmarknad”

Under 2016 ger #ingengorunge-kampanjen resultat. Tillsammans med Språkrådet fattas beslutet om att byta ut termen till ensamrad.

2017
Svenska Tecknare kommunicerar en varning om att Bonnierförlagens så kallade omslagsinstruktion är ”fulavtal”. Under hösten går föreningen ut och stöttar #metoo-rörelsen.

2018
Sektionen för grafisk form startar för att lyfta frågor inom design och formgivning ytterligare i föreningens arbete.

Svenska Tecknare publicerar en marknadsundersökning baserat på en medlemsundersökning kring arvoden. Marknadsundersökningen visar på hårda villkor för yrkesutövare inom bild och form.

2021
Svenska Tecknare får över 1600 medlemmar.