1990-talet

IN I DEN DIGITALA ÅLDERN
Den digitala utvecklingen och en förändrad arbetsmarknad med tuffare krav har gjort att föreningen tvingats öka kompetensen på det upphovsrättsliga området. Bl.a. gjordes en liten skrift tillsammans med fotograferna om upphovsrätt.

Fr.o.m. 1989 får föreningen betydligt mer pengar för den kopiering som görs i skolorna. Dessa pengar går dels till föreningens drift och dels till Fotokopieringsfonden som varje år delar ut stipendier till illustratörer och grafiska formgivare. Föreningen arrangerade kurser och annan fortbildning för medlemmar, bl.a. om arvode och marknadsföring.

1996 anställs en redaktör på tidningen Tecknaren. Tidigare hade det jobbet gjorts som föreningsarbete av medlemmar.

1997 tog föreningen tillsammans med Svenska Fotografers Förbund med flera initiativ till digitala bildverkstäder där medlemmarna skulle kunna få utbildning i digital bildbehandling. Dessa verkstäder finns nu på fem orter i landet.

Den utåtriktade verksamheten ökade på 90-talet, framför allt utställningarna, bl.a. barnboksutställningen (1992, Millesgården) och föreningens 40-årsjubileum (1995, Millesgården) och grafiska sektionens utställning på Tekniska museet 1995. Föreningen har också visat upp sig på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg och Skolforum i Stockholm.

Vid århundradets slut hade föreningen drygt 1100 medlemmar.

collage_historik_90-tal_webb

Porträtt: Anna Fejs S_V, Flemming, Jennifer, Annica J, Jenny Henning, Fabian

DRYGT 40 000 BILDER I VÄRLDENS STÖRSTA SJÄLVPORTRÄTTSUTSTÄLLNING
Under kulturhuvudstadsåret 1998 producerade föreningen tillsammans med Dagens Nyheter den uppmärksammade utställningen ”Kulturhuvud” på Nordiska Museet.
Genom annonskampanjer i DN, SJs kulturvagn och vid Stockholms vattenfestival uppmanades allmänheten att teckna sitt självporträtt. Utställningen finns med i Guinness rekordbok.