Foto: Tobias Barenthin Lindblad. Stockholm 2011. Vid galleriabygge i city. Själv är dock byggherren inte på något graffiti-humör. Den uppmärksamme betraktaren ser att ett sprejat hjärta till vänster om texten är borttaget.

Graffiti – reklamens korpen

Tobias Barenthin Lindblad om graffiti och hur dess uttryck och estetik motarbetas av myndigheter samtidigt som marknaden försöker hitta utrymme att utnyttja dess unika tilltal till en allt köpstarkare grupp unga människor.

Recept:

1. Välj bokstavskombination.

2. Skriv bokstäverna så ofta, snyggt och originellt du kan. Gärna stort, färgglatt och med figurer och andra motiv till.

3. Ju bättre du utformar och ju mer du synliggör bokstäverna på allmän plats, desto starkare blir ditt varumärke.

Nej, det är ingen handledning i reklam. Det är en beskrivning av graffiti.

I alla tider har människor skrivit på husväggar. Men det är ingen slump att graffiti såg dagens ljus i New York. I en stad där mantrat ”syns du inte, finns du inte” och ”Go for self” är drivande är det självklart att man vill skina på Broadway. Den som saknar kanaler att synas på Broadway skapar sitt eget system för att göra sig bemärkt.

Graffiti är som en reklamkampanj. Tar plats på allmän plats. Det finns dock några skillnader. Företag betalar för sin reklamplats, graffitimålarna tar plats utan att fråga om lov. Reklam är till för att sälja, graffiti säljer ingenting.

Ta några vanliga varumärken: den röd-vita läsken, gympadojorna med tre ränder eller våra två stora svenska möbel- och klädföretag. Vad har de gemensamt? Jo, de har nonsensnamn. Orden betyder ingenting från början. Det är genom sina produkter och sin reklam som företaget fyller namnet med innehåll. Sen räcker det att se en gulblå skylt för att jag ska börja tänka på dörrmattor och osthyvlar.

Graffitimålarna väljer också ofta, men inte alltid, nonsensord som de fyller med innehåll genom var och hur de målar ordet. Det är inte själva ordet som är betydelsebärande, utan innehållet, imagen som vi läser. Graffiti är en kodifierad urban kalligrafi som kräver kännedom. Inte svårare än att lära sig känna igen de vanligaste trädgårdsfåglarna eller så. Lustigt nog så stöter graffiti ofta på patrull just för att den här kunskapen saknas.

Graffiti är globalt. Den har kallats världens största konströrelse, fast den är inte upptagen på institutionerna utan lever i en alternativ galleriscen. Lite som fotbollens alternativa seriesystem Korpen. Det är spännande, för graffitin kan komma att demokratisera konsten på samma sätt som jazz och rock demokratiserade musikvärlden.

Graffiti får ett allt större inflytande på grafisk formgivning, typografi, illustration och inte minst reklam. De senaste åren har graffitiestetik blivit vanligare på reklamtavlorna. Inte bara som typografiska inslag. Nej, det kan röra sig om olika typer av gerillamarknadsföring. Flera stora sportskoföretag har hyrt in graffitimålare för att begå skadegörelse, förlåt, sprida sina loggor.

Det kan vara ett mer idémässigt formspråk där motivet tillåts flyta ut utanför reklamtavlans ram. Idag är det vanligt med studenter med rötterna i graffiti på konst- och designskolorna. Givetvis tar de med sig sina erfarenheter till jobbet. Vem kan göra reklam bättre än en graffitimålare som hela sin tonårstid både praktiskt och teoretiskt har sysslat med frågan om kommunikation på allmän plats?

I den dagliga politiska retoriken framhålls ofta graffiti som ett problem. Kriminalitet och nedsmutsning som skapar otrygghet. Det är en sida av saken. En annan sida, som inte uppmärksammats i någon högre grad i Sverige ännu, är graffitins marknadsekonomiska effekter. I Bristol sägs det vara olagligt att ta bort Banksys olagligt uppförda verk. Om jag som fastighetsägare målar över hans skadegörelse på min fasad får jag böta. Det beror naturligtvis på att Banksy drar turister. Något staden uppmärksammar på sin hemsida. Redan på förstasidan finns en stor puff för ”Street art”.

En tyska jag talade med för några år sen berättade att hennes arbetsplats, som hyr ut reklamtavlor, numera letar platser med mycket graffiti i staden. Där ser företaget till att sätta upp reklamtavlor eftersom de anser sig veta att ungdomar som sysslar med graffiti är innovationspersoner och därmed attraktiva måltavlor för företagen.

Graffiti är naturligtvis inte olagligt per se. En estetisk stil kan inte olagligförklaras i en demokrati. Däremot kan det vara en olaglig handling, om du målar utan tillstånd på andra egendom. Med eller utan tillstånd är graffiti en kreativ handling. Själva innehållet är ju stil, alltså något estetiskt. Därmed inte sagt att det är ett enkelt eller oproblematiskt fenomen. Trots allt är det ett lagbrott om man målar på annans egendom utan tillstånd. Även om myndigheterna ibland, som i Bristol, inte fördömer utan tvärtom uppmuntrar just detta brott.

Graffitin kräver en viss förhandskunskap. Precis som opera, abstrakt måleri, rugby och de flesta kulturella uttryck. Kanske är det mest provocerande det som skiljer graffiti och reklam åt. Att göra något gratis är väl ändå det mest otänkbara i en marknadsekonomi. Varför i hela världen offra tid, pengar och riskera böter och fängelse utan att tjäna pengar på det?

Tobias Barenthin Lindblad
Redaktör på Dokument press samt debattör.

2 svar till “Graffiti – reklamens korpen”

  1. Thomas Krajewski skriver:

    Ett bevis på reklamen använder sig av Graffiti för att synas på rätt ställen. Se bilden.
    http://www.theverge.com/2013/5/14/4331110/google-lands-universal-music-sony-for-spotify-competitor/in/4095431

  2. Marie skriver:

    För den som istället vill utöva graffiti/klotter lite i smyg finns en lösning: http://klotterboken.wordpress.com/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.