Typsnitt – vad gäller juridiskt?

Vi har fått in en hel del frågor till kansliet på senare tid gällande typsnitt. Det är frågor dels om hur man får använda och ändra befintliga typsnitt men även hur man skyddar typsnitt man skapat själv. Detta är ett område där okunskapen är stor och piratkopieringen mycket hög. Låt oss titta på vad som gäller.

Vi börjar med scenariot då du själv skapat ett typsnitt och ser på hur du kan skydda det. För det första, upphovsrätten gäller även för typsnitt. Alla verk som uppnår verkshöjd omfattas per automatik av upphovsrätten. Ingen registrering eller dylikt krävs. Verkshöjd innebär att ett verk uppnår en nivå av personligt skapande och är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och självständighet. Det är ett diffust begrepp men innebär grovt förenklat att om du skapar ett typsnitt utan att ligga för nära ett befintligt sådant har du skydd. Upphovsrättsligt skydd för typsnitt är dock svagt eftersom typsnitt till sin natur skildrar samma sak, alfabetet. Den tekniska delen av typsnitt, fonten, klassas som programkod, uppnår verkshöjd och har i och med detta skydd.

Eftersom upphovsrätten ger ett svagt skydd för typsnitt kan du som upphovsman även välja att designskydda det. Genom registrering får du ett bevis på ensamrätt till din design och hindrar därmed andra att dra nytta av den. Din designregistrering gäller i en eller flera femårsperioder och du kan i samband med att du skickar in en ansökan fylla i för hur många perioder din registrering ska gälla.

Vidare till frågan hur du har rätt att använda någon annans typsnitt. Här är det licensavtalet som ger vägledning. När du köper ett typsnitt följer alltid ett avtal med som talar om hur just detta typsnitt får användas.

Du har inte rätt att ändra någon annans typsnitt om inte annat avtalats. Vad gäller frågan om du har rätt att använda typsnitt i logotyp så har du inte det per automatik, det måste avtalas om.  Enligt min erfarenhet tillåter de flesta användande av typsnitt i logotyper.

Om du bearbetar eller använder annans typsnitt på ett sätt som strider mot licensavtalet är det att anse som ett upphovsrättsligt intrång. Den som sitter på rättigheterna kan kräva bland annat ersättning.

Kontakta gärna kansliet om du har fler frågor om rättigheter och typsnitt!

Åsa Anesäter är jurist hos Svenska Tecknare.

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.