Bild: Sara Granér

Fråga juristen: Varför tar inte frilansare ut sjukpenning?

I nummer 4 av Tecknaren skriver Åsa Anesäter en krönika om trygghetssystemen och frilansare samt svarar tillsammans med Emma Jarl på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal.

TRYGGHETSSYSTEM. På en föreläsning för Svenska Tecknares medlemmar frågade jag hur många som hade varit sjuka någon gång under det senaste året. De flesta räckte upp handen. Hur många hade tagit ut sjukpenning under samma period? Endast någon enstaka hand räcktes upp.

Varför ser det ut så? För det är inte så att våra medlemmar inte jobbar, och därmed saknar rätt till ersättning. Tvärtom. Enligt uppgifter från Konstnärsnämnden jobbar de mer än genomsnittssvensken. Och sjukskriver sig mindre.

Sjukpenningen betalas ut från Försäkringskassan och beräknas för en frilansare på den nettointäkt som finns i företaget. Här ligger ett av problemen. Våra medlemmar har ofta låga nettointäkter på grund av höga omkostnader i verksamheten, vilket resulterar i låg sjukpenningsgrundande inkomst. Frilansare tenderar därför att jobba fastän de är sjuka eller åtminstone inte ta ut sjukpenning.

Men det här är inte ett olösligt problem. Vi ser att det finns sätt att göra systemet tillgängligt för våra yrkesgrupper, och genom Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS, har vi tillsammans med andra konstnärsorganisationer en stark röst gentemot politiker med makt på området. Under 2014 har vi varit särskilt aktiva eftersom en utredning om sjukförsäkringssystemet pågår.

I ett brev till socialförsäkringsutredningen påpekade Mats Söderlund, ordförande i KLYS, att utredningen inte är komplett om de kulturella och kreativa näringarna utelämnas. Det resulterade i ett möte med utredningens vice ordförande Tomas Eneroth (S), som lyssnade och var öppen för våra krav. Och det är inga orimligheter vi kräver: att trygghetssystemet ska fungera även för våra medlemmar.

Åsa Anesäter

Frågor till juristerna

Får jag rita logotyper?
Hej juristen, får jag använda andras varumärken och logotyper i mina bilder?

Emma Jarl svarar:
Användningen av varumärken kan regleras av flera olika lagstiftningar: upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen.

Ett varumärke kan, helt eller delvis, vara skyddat av upphovsrättslagen. Den sortens varumärken får man inte avbilda utan tillstånd från innehavaren eftersom lagen innehåller ett avbildningsskydd. Varumärkeslagen skyddar den som har ett varumärke mot att någon annan använder ett identiskt eller liknande varumärke i sin näringsverksamhet så att det uppstår en förväxlingsrisk mellan varorna.

Om du som illustratör använder dig av en Coca-Cola-flaska i en bild finns det troligtvis ingen risk att konsumenten förväxlar din bild med en riktig flaska. Den sortens användning av varumärken är alltså okej.

Används däremot en illustration innehållande varumärken i jämförande reklam kan det vara så att användningen bryter mot marknadsföringslagen. Man får inte säga att en produkt är bättre än en annan om det inte finns belägg för det. Att veta hur bilden ska nyttjas är därför viktigt innan man använder sig av varumärken och logotyper i sina bilder.

Kunden betalar inte
Hej! Jag har en kund i Italien som inte betalar, jobbet är levererat och klart och jag har skickat påminnelser men inget händer. Vad kan jag göra?

Åsa Anesäter svarar:
Du kan alltid börja med att låta Emma eller mig skicka ett strängt påminnelsebrev med uppgift om dröjsmålsränta.

Om inte det hjälper kan du som medlem driva ärendet vidare via Pay Solutions, det inkassobolag som Svenska Tecknare nu samarbetar med. De kan hjälpa dig i både Sverige och Europa. De sköter allt och du betalar ingen fast avgift utan en procentsats på det belopp som ska inkasseras.

Kan kunden ge mig visningsförbud?
Hej juristen. Jag har gjort ett projekt för en kund och nu säger de att jag inte har deras tillstånd att lägga materialet i min portfolio för visning. Kan de verkligen hindra mig från att visa upp mina tidigare utförda uppdrag för potentiella kunder?

Emma Jarl svarar:
Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att få visa det man har gjort i sin portfolio men så är det inte alltid.

Har du upplåtit ditt material exklusivt till en kund kan den ha invändningar mot portfoliovisning. Ibland kan visningsförbudet vara berättigat, till exempel om materialet ingår i en reklamkampanj som inte har släppts ännu eller om kunden har gjort ett friköp.

I det sistnämnda fallet har du inte kvar några ekonomiska rättigheter till verket och kan inte heller bestämma vad som får göras med det.

Det handlar alltså om vad du och kunden har kommit överens om. Har det inte sagts något i frågan bör du kunna lägga materialet i din portfolio men för att det inte ska bli några oklarheter är det bra att alltid prata med kunden om det redan från början.

Vilken är momssatsen för föreläsningar?
Jag är illustratör och brukar fakturera 6 procents moms på mina jobb. Nu ska jag ut och föreläsa, vilken momssats är det då?

Åsa Anesäter svarar:
Huvudregeln är 25 procents moms när en upphovsperson föreläser. Schemalagda föreläsningar vid universitet och högskolor samt föreläsningar i allmänna skolväsendet är dock momsbefriade.

Kan jag sälja samma bild flera gånger?
Hej, jag har sålt bilder till en kund. Nu har en annan kund hört av sig och vill använda samma bilder. Kan jag sälja dem igen?

Emma Jarl svarar:
Om den första kunden har rätt att använda bilderna fritt och för alltid kan du inte sälja bilderna igen. Om du däremot har begränsat den första upplåtelsen genom att tydligt ange på vilket sätt kunden får använda illustrationerna, till exempel ”i anslutning till artikeln XX i nummer 4 av Tecknaren, tryckt samt digital version”, kan det finnas en möjlighet att sälja bilderna återigen, till och med under samma tidsperiod. Detta givet att du inte i den första upplåtelsen har avtalat om exklusivitet.

Mer jobb än vad som sagts
Jag jobbar med grafisk formgivning av bokomslag. Min kund kräver nu saker som jag inte från början uppfattade var en del av uppdraget. Förlaget tycker att illustrationer ska ingå och nu är vi uppe på den nionde korrekturrundan. Vad gäller egentligen?

Emma Jarl svarar:
Nio korrekturrundor låter mycket – två till tre brukar man oftast ha. Det är vanligt att det uppstår oklarheter om vad som gäller när parterna inte har diskuterat igenom uppdraget ordentligt. För att minimera risken för detta bör det finnas en skriftlig överenskommelse, en offert eller ett avtal, som tydligt beskriver vad som ska ingå i uppdraget. Ibland räcker det med ett mejl, det beror lite på uppdraget, men se till att få en bekräftelse på offerten eller mejlet när du och kunden är överens.

Viktigt att ha med är vad uppdraget gäller, vad materialet får användas till, om bilder ska ingå, leveranstider, hur många korrekturrundor kunden får, ditt timpris för extra arbete, namnangivelse, huruvida kunden får ändra i materialet samt givetvis ersättningen och betalningsvillkor.

Svenska Tecknares jurister

Åsa Anesäter och Emma Jarl är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Tv: Åsa Anesäter. Th: Emma Jarl. Foto: Jenny Gustafsson

Åsa Anesäter & Emma Jarl Foto: Jenny Gustafsson

2 svar till “Fråga juristen: Varför tar inte frilansare ut sjukpenning?”

  1. ÅSA LJUSENIUS skriver:

    Hej på er! Stort tack för intressanta frågor och svar!

    Jag hittade en liten miss på denna sida, just gällande användandet logotyper (ett av ämnena som ju behandlas i texten här ovan). I illustrationen högst upp på sidan har den ena figuren en hatt med Röda Korsets symbol på. Den symbolen är skyddad enligt Genévekonventionerna och får endast användas för att markera sjukvårdare och sjukvårdsmaterial i krig och kris. Undantaget är av staten utsedda krigssjukhus (dvs de flesta större sjukhus i Sverige) som får använda symbolen på sina skyltar även i när det inte råder krig och kris. All annan användning av ett rött kors på vit botten (utan text intill, tex ”Svenska Röda Korset”) måste godkännas av svenska staten. Det kan tyckas fånigt att jag påpekar detta, men som jag förstått det är reglerna hårda och den som använder det Röda Kors-symbolen på fel sätt riskerar böter. I illustrationen ovan skulle jag ha löst det genom att ändra färg på korset till grönt.

    Ha det fint!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.