Reportage: Att ge pengar ett ansikte

I höst får vi nya svenska sedlar – vem har bestämt hur de ska se ut? Lisa Boda tar en titt på de förhållandevis traditionella sedlarna, undersöker vad de säger om vår nationella identitet och frågar sig varför grannlandet Norge har tagit fram en sedelserie som har fått formgivningsvärlden att tappa hakan.

Reportaget publicerades i Tecknaren #1 i februari 2015

Text: Lisa Boda
Illustrationer: Jolien Lintermans

Det finns något högtidligt och kittlande i tanken på formgivningen av helt nya sedlar. En liten papperslapp med stort värde, vars motivval säger en hel del om hur en nation ser på sig själv – och hur den vill att andra ska uppfatta landet. Och det finns få, om något alls, formgivningsuppdrag som har så bred spridning.

När Sveriges Riksbank 2008 tog beslutet att byta ut Sveriges sedlar och mynt var det visserligen inte för att piffa till de nuvarande pengarnas utseende. Orsaken var att säkerhetsnivån på sedlarna behövde höjas. Det var första steget till en utväxling av sedlar och mynt som skulle ta sju år att genomföra, och för vilken slutnotan beräknas landa på omkring 150 miljoner kronor.

Den här gången bestämde sig Riksbanken för att testa en ny metod för att hitta den ultimata formen på framtidens sedlar – de utlyste en tävling till vilken grafiska formgivare, konstnärer och arkitekter bjöds in.

Många kände sig kallade, intresset var stort och magasinet Form passade apropå tävlingen på att fråga branschfolk om deras förhoppningar.
– Att bara pryda sedlarna med broar eller byggnader vore tråkigt. Jag tycker att de ska sticka ut mer. Det vore kul med folkliga motiv och lite större kontraster: en Ahmed och en Svensson. Och så kunde de ta i mer med färgerna, föreslog formgivaren Lotta Kühlhorn då, och förde fram idéer som överlastade mönster, stämningar som på Lars Tunbjörks fotografier, eller helt svarta sedlar.

Tre år har passerat och det går att konstatera att riktigt så djärvt som Kühlhorn tänkte sig blev inte slutresultatet. Så fick de tävlande också givna ramar att förhålla sig till: tema, motivval och färger bestämdes av Riksbanken innan tävlingen utlystes.

I april 2012 korades Göran Österlunds bidrag ”Kulturresan” till vinnare med följande motivering: ”Helhetsintrycket är en vacker och användarvänlig sedelserie som bygger på en väl avvägd balans mellan nyskapande och svensk sedeltradition”.

På Riksbankens presentation fick gravören och formgivaren Göran Österlund frågan vad han vill förmedla med sitt förslag.
– Det var dels kulturpersonligheter och dels på baksidorna landskap som gick från Skåne och upp till Lappland, från Öresundsbron till Treriksröset. Sedan var tanken att man kunde veva ihop det hela som en resa genom Sverige. Därför valde jag också att ha olika former av kartor, alltifrån kommunkartor till Natura 2000, svarade han.

I Österlunds ursprungliga förslag hade sedlarna försetts med gps-koordinater och så kallade QR-koder, något som hade fungerat som en praktisk resevägledning, men de inslagen tyckte inte juryn var säkerhetsmässigt lämpliga.

Att så många kommer att kunna ta del av hans formgivning tog Österlund, som även formgivit frimärken, med ro.
– Jag har varit med en gång tidigare, för 30 år sedan var jag en av dem som plockade fram vår nuvarande sedelserie. Då var det i och för sig inga som visste vilka vi var som gjorde det, det var en helt annan värld vi levde i då.

Göran Österlund vill inte ge några fler intervjuer fram till att de första delarna av sedelserien kommer ut i oktober 2015. Nu i mitten av februari presenteras visserligen sedlarnas slutgiltiga utseende – mellan det att formtävlingen avgjordes i april 2012 och fram tills nu har nämligen anpassningen av designförslaget till riktiga sedlar med säkerhetsdetaljer pågått under sträng sekretess på företaget Crane Currency i Tumba.

image5 Kulturresan_20_High_Press

Kulturresan: Formgivning Göran Österlund 20-kronorssedeln: Foto på Astrid Lindgren: Jacob Forsell/Scanpix Teckning av Pippi Långstrump: Ingrid Vang Nyman   50-kronorssedeln: Foto på Evert Taube: Bengt Adin Noter ur Evert Taubes Så länge skutan kan gå: Universal Music Publishing   100-kronorssedeln: Foto på Greta Garbo: Clarence Sinclair Bull/Warner Bros

Kulturresan: Formgivning Göran Österlund 20-kronorssedeln: Foto på Astrid Lindgren: Jacob Forsell/Scanpix Teckning av Pippi Långstrump: Ingrid Vang Nyman 50-kronorssedeln: Foto på Evert Taube: Bengt Adin Noter ur Evert Taubes Så länge skutan kan gå: Universal Music Publishing 100-kronorssedeln: Foto på Greta Garbo: Clarence Sinclair Bull/Warner Bros

Men snart kommer vi alltså att få frottera oss med sex celebriteter ur kultursfären: Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld stoltserar med varsitt fotografi. Var och en är kopplad till ett landskap som presenteras genom kartor och illustrationer på sedlarnas baksida. Dag Hammarskjöld var visserligen inte främst verksam inom kultursfären, kanske någon invänder, och är dessutom född i Småland. Som fjällentusiast får han i stället representera Lappland – lite fick reglerna tänjas för att pusslet skulle gå ihop.

200-kronorssedeln, med Ingmar Bergman och Gotland, är ny medlem i sedelfamiljen.
– Det radikalt nya är att personerna var verksamma under 1900-talet, vissa har levt in på 2000-talet till och med. Förut har vi alltid haft historiska personer, säger Leif Jacobsson som är projektledare för sedel- och myntutbytet på Sveriges Riksbank.

I det svarta Riksbankshuset på Brunkebergstorg i Stockholm får jag kika på de pannåer som ställdes ut när vinnarbidraget presenterades. I stort format kommer Göran Österlunds genomarbetade detaljer mer till sin rätt, dessutom är färgerna starkare och klarare än vad bilderna på Riksbankens webbplats återger.

Sedelpannåerna ligger huller om buller i ett förrådsutrymme, en tillfällig lösning som står i stark konstrast till de rigorösa säkerhetshänsyn och den allmänna känslan av korrekthet som genomsyrar ett besök på Riksbanken i övrigt. Det gäller alltifrån hur besökaren ombeds skicka in en id-handling till vakten i glasburen, via insläppet genom två säkerhetsdörrar och vidare under Leif Jacobssons sakliga redogörelse för beslutsprocessen bakom de nya sedlarna.

Temat är det som dominerar intrycket av en sedel. Hur kom Riksbanken fram till temat kultur och natur?
– Vi hade inga förutfattade meningar om hur sedlarna skulle vara. Vi tittade runtom i världen förstås: personer är det vanligaste, men euron har ju byggnadsverk, det finns djur och allt möjligt, säger han.

Unescos svenska världsarv, Nobelpriser och vetenskaper var andra uppslag när man diskuterade teman. Men beredningsgruppen enades om att svenska kulturpersonligheter och landskap var mest lämpligt. Kriterierna var att personerna skulle ha bred folklig förankring, de skulle ha en spridning över landet och det skulle vara lika många män som kvinnor.
Via en Facebooksida fick även offentligheten komma med önskemål. Som brukligt när folket själv får välja fick Astrid Lindgren flest röster. Den älskade författaren placerades, tillsammans med Ingrid Vang Nymans Pippi Långstrump-illustration, på 20-kronorssedeln eftersom det är den valör som barn förväntas komma mest i kontakt med.

Var ni ense om urvalet i beredningsgruppen?
– Ja, det har inte varit någon diskussion egentligen. Man kan ju tänka sig att alla möjliga debatter skulle uppstå, det är känsligt med personer och sedlar, men det har varit väldigt lite kritik, säger Leif Jacobsson.

När vi träffas i december är det egentligen bara ett debattinlägg som har publicerats. I tidningen Ny Teknik ifrågasätter representanter från bland annat Förbundet Unga Forskare varför Riksbanken ”ensidigt fokuserar på att hylla kända kultur- och mediepersonligheter från 40-talisternas ungdomsår”. I januari 2015 leder ett inlägg av operasångerskan Malena Ernman på Instagram till en diskussion på tidningarnas kultursidor. Ernman kritiserar att Birgit Nilssons porträtt på 500-kronorssedeln är taget från en opera av Richard Wagner, en kompositör vars antisemitiska åsikter rimmar illa med den ”neutrala goodwill” som Ernman förväntar sig ska representera Sverige. Riksbanken meddelar kort att de inte har någon avsikt att byta ut fotografiet.

Varför tyckte ni att det var lämpligast att ha just folkkära kulturpersoner på sedlarna?
– Det är viktigt eftersom sedlar är någonting som alla använder, tanken är att det ska finnas en nationell identifikation med sedelmotivet, säger Leif Jacobsson.

Ja, ett lands valuta har onekligen ett starkt nationellt symbolvärde. Och Sveriges Riksbank och deras experters tanke om att många kan tänkas sluta upp kring folkkära svenskar ligger i linje med vår tids utbredda personkult. Sverige profilerar sig dessutom gärna genom dem som når framgångar inom konstnärliga yrken. Det märks genom export av olika svenska under, som ”musikundret” eller ”designundret”. Och det underbyggs av Strindbergmuseets chef Stefan Bohman i boken Att sätta ansikte på samhällen, där han tittar på hur personmuseer, alltså museer som ägnas en persons livsgärning, ser ut i olika länder. I Sverige är den övervägande majoriteten av personmuseer tillägnade människor som har varit kulturellt verksamma, medan man i exempelvis USA framför allt hyllar sina presidenter, både genom personmuseer och på dollarsedlarna.
– Vissa valutor är så starka symboler att de ländernas centralbanker inte vill göra så stora förändringar. Man uppdaterar bara säkerheten. Den amerikanska dollarn är en sådan, berättar Karin Mörck-Hamilton som är designchef på Crane Currency.

Crane Currency är experter på sedeldesign och säkerhet, och det företag som bearbetar Österlunds design. De har även varit inblandade i arbetet med att uppdatera och säkerhetsanpassa dollarn, och har gjort sedlar till många länder, bland annat till Tanzania, Chile och Marocko.

image4   image1

Kulturresan Formgivning: Göran Österlund 200-kronorssedelm Foto på Ingmar Bergman: Frederick-Edwin Bertin Foto från inspelningen av Det sjunde inseglet: Louis Huch/Svensk filmindustri 500-kronorssedeln Foto på Birgit Nilsson och från en uppsättning av Valkyrian: Enar Merkel Rydberg/Kungliga Operan 1 000-kronorssedeln Foto på Dag Hammarskjöld: Yousuf Karsh Foto från Lappland: Claes Grundsten

Kulturresan Formgivning: Göran Österlund 200-kronorssedelm: Foto på Ingmar Bergman: Frederick-Edwin Bertin Foto från inspelningen av Det sjunde inseglet: Louis Huch/Svenskfilmindustri 500-kronorssedeln: Foto på Birgit Nilsson och från en uppsättning av Valkyrian: Enar Merkel Rydberg/Kungliga Operan
1 000-kronorssedeln: Foto på Dag Hammarskjöld: Yousuf Karsh Foto från Lappland: Claes Grundsten

Har du några favoritsedlar?
– Det är inte många sedlar som är intressanta. Jag tycker fortfarande om de holländska. De är otroligt moderna i sitt grafiska formspråk, även om de säkerhetsmässigt inte var speciellt avancerade.
Den svenska sedeln tycker Karin Mörck-Hamilton känns modern, djärv och vacker. Och hon gillar temavalet.
– Däremot noterar jag att de inte fick med någon bildkonstnär när det här svåra pusslet skulle läggas. Möjligen understryker det vad som även märks på tidningarnas kultursidor, att musik, film och litteratur anses intressantare än bildkonsten.

Även formgivaren Lotta Kühlhorn, som jag ber att kommentera den färdiga sedelserien, noterar att ingen konstnär är med. Hon berömmer Österlunds fint illustrerade landskap, som fjällen och Öresundsbron. Men hennes främsta reaktion är att de tävlande har fått en ganska mesig grundidé att utgå ifrån.
– På de schweiziska sedlarna har man också porträtt, men där har man i alla fall vänt dem åt andra hållet och de ler inte. Det är inte det där säljiga och inställsamma, det är riktiga människor.

Lotta Kühlhorn menar att det här uppdraget tillhör ett skikt med formgivningsjobb som har väldigt hög status, och där reglerna är lite förstockade.
– Här känns det att det är de vuxna som har bestämt. Det är inte fult, men jag saknar udden. Ingen kan bli provocerad av det här, sammanfattar hon.

Söker man en sedelserie vars form har potential att provocera räcker det dock att ta ett kliv över gränsen västerut.
– Det här kan antingen bli otroligt bra eller ett komplett fiasko, tänkte vi innan vinnaren offentliggjordes.
Det säger Martin Biehl, som är verksamhetsledare för Grafill, Norges motsvarighet till Svenska Tecknare. Grafill har varit djupt involverade i att ta fram vinnaren av Norges Centralbanks motsvarande sedeltävling. Eller vinnarna: för till slut fick den grafiska designstudion The Metric System uppdraget att göra framsidan, medan arkitektur- och designbyrån Snøhetta står för formen på baksidan.

Det är framför allt Snøhettas pixelmönstrade baksida som har väckt uppmärksamhet. Designbyrån har berättat att den sida på deras webbplats som presenterar att de har ritat operahuset i Oslo har fått 34 000 klick på ett år, medan webbsidan som handlar om den nya sedeldesignen lockade 40 000 besökare redan under de tre första dagarna efter offentliggörandet.
– Designen bryter med konventionen om hur pengar förväntas se ut. Det är en nytänkande och innovativ lösning, speciellt den pixlade delen, säger Martin Biehl.

Det norske livsrommet Formgivning: The Metric sysytem och Terje Tonessen

Det norske livsrommet
Formgivning: The Metric sysytem och Terje Tønessen

Grennsenes skjønnhet Formgivning: Snøhetta Design

Grennsenes skjønnhet
Formgivning: Snøhetta Design

Havet är temat för de norska sedlarna.
– Temat togs fram genom en helt öppen process. Norges Bank upprättade en Facebooksida, gjorde tv, intervjuade människor. Befolkningen var enstämmigt trött på gamla hjältar och ville inte ha mer Henrik Ibsen.

De norrmän som ändå syns på bilderna är inte identifierbara: det är ryggarna på fiskare, eller bara ben och armar på en sommarbrygga. Grafill bjöd in åtta designbyråer som utifrån havstemat fick gå på en serie föredrag, om bland annat maritimt liv och sedelhistoria. Deras förslag bedömdes sedan av en jury som, tvärtemot den i Sverige, till övervägande delen bestod av konstnärligt verksamma.
– Majoriteten av dem som satt i juryn har grafisk design-kompetens. Sedan var det en från Norsk Maritimt Museum och en från Norges Bank. Och banken hade inte samma favorit som övriga juryn, avslöjar Martin Biehl som tror att juryns sammansättning är svaret på min fråga om hur grannländernas slutresultat blev så väsensskilda.

I Sverige var två av sex jurymedlemmar konstnärliga experter, varav den ena, Karin Granqvist, reserverade sig mot det vinnande bidraget. Övriga var ledamöter av riksbanksfullmäktige.

Vad tycker du om de svenska sedlarna?
– De är lite tråkiga kanske, säger Martin Biehl. Lite mainstream. Men jag tror att Sverige har valt en god lösning för Sverige.

Vad tror du att Norge förmedlar för bild av sitt land med sin sedelserie?
– Det är inte så väldigt många människor som tänker på havet. Sedlarna lyfter fram en del av norsk historia och norsk framtid. Men först och främst tänker jag på talesättet om att du aldrig får en andra chans att göra ett första intryck. De nya sedlarna kommer inte ut förrän 2017 men vi har fått ett positivt omdöme redan. Rent strategiskt är det en succé.

De norska sedlarna har uppmärksammats internationellt, bland annat i New York Times, av CNN och i tyska och sydamerikanska medier. Men Martin Biehl tror inte att omvärlden skiljer på svensk och norsk design.
– De tänker inte på detta som Norge, utan som ”nordic”. Vi här i Skandinavien har en estetik: ärligt, enkelt, minimalistiskt. Inget jox. Det är så man ser det internationellt, något slags ”nordic coolness”. Men visst har vi tagit sedelestetiken ett stort steg framåt.

Han påpekar att skillnaderna i den svenska och norska sedelformgivningen inte har att göra med progressivitet i ländernas formgivning generellt.
– Sverige har en fantastisk formgivningsindustri. Däremot har Norges Bank en designer hos sig som jobbar med sedeldesign, och som kanske har dämpat de konservativa krafterna. All förändring är ju svår.

Man kan fråga sig om ”Kulturresan” blir Sveriges sista sedelserie någonsin? För ska man tro Handelns Utvecklingsråds rapport ”Det kontantlösa samhället” kan Sverige mycket väl bli kontantlöst redan runt 2030. Att formge något som kanske är på väg att försvinna, sade Göran Österlund i Riksbankens intervju, gör uppdraget speciellt.
– Jag kan tänka mig att det är en av de sista omgångarna det blir av den här typen av sedel överhuvudtaget, beroende på vart världen tar vägen.

Lisa Boda är frilansande kulturjournalist och teaterkritiker. Sveriges nya sedlar och mynt kommer i oktober 2015.

FAKTARUTA: Så gick tävlingen till
Beslutet om formgivningen av de nya sedlarna fattades av riksbanksfullmäktige som är utsedd av Riksdagen, det var alltså en politisk församling som bestämde utformningen, och tema, motivval och färger fastställdes av Riksbanken.
Det var 46 personer som anmälde sitt intresse för att vara med i tävlingen, och åtta av dem valdes ut. Dessa åtta lämnade sedan in sina skissförslag för vilka de alla fick ett arvode var på 100 000 kronor.
Enligt regelverket för hur en konstnärlig tävling ska bedrivas ska minst en tredjedel av juryn bestå av personer med samma kvalifikationer som de tävlande: i juryn på sex personer ingick alltså fyra ledamöter av riksbanksfullmäktige och två konstnärliga experter, konstnärerna Jordi Arkö och Karin Granqvist. Granqvist reserverade sig mot att utse Kulturresan till vinnare.
Kulturresan utsågs till vinnare, och arvodet på 200 000 kronor delades upp i två delar varav 50 000 kronor gick till Hans Cogne, Clara Terne och Lars Sjööblom, vilkas bidrag fick andra pris i tävlingen.

Bildmontage på Sveriges mynt

FAKTARUTA: De nya mynten
Samtidigt som de nya sedlarna kommer även nya mynt. De är lättare och mindre än de nuvarande, vilket minskar transport- och inköpskostnader och reducerar miljöbelastningen från tillverkningen.
En nyhet är att tvåkronan kommer tillbaka (den tillverkades senast 1971), vilket bedöms minska antalet mynt i plånboken och handeln.
Huvudmotivet på mynten är kung Carl XVI Gustaf, enligt den långa traditionen med statschefens porträtt, valspråk och namnchiffer på de svenska mynten.
Till det kommer sidotemat ”Sol, vind och vatten” som var det vinnande formgivningsförslaget i tävlingen om den konstnärliga utgångspunkten för mynten. En tävling som vanns av nestorn på området, Ernst Nordin, som även har formgivit tiokronan som man bevarar i ursprunglig form.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.