Kulturarvet digitaliseras – men vem betalar?

Det pågår en digitalisering av våra kulturarv. Kulturella verksamheter, samlingar och arkiv ska bevaras digitalt och göras tillgängliga för alla. Statliga institutioner som samlar och bevarar kulturarvsmaterial ska efter krav från regeringen ha en plan för digitalisering och tillgänglighet.

Bild: Max Gustafsson

Digitalisering
I riktlinjerna för digitaliseringen skrivs det om vikten av ökad tillgänglighet till dessa samlingar och hur avgörande detta är för att nå det kulturpolitiska målet om ett levande kulturarv. Enligt de kulturpolitiska målen ska kulturen vara en ”dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

Så långt allt gott, det är svårt att inte gå med på dessa trevligt formulerade mål. Men det är inte bara vårt gemensamma kulturarv som digitaliseras. Böcker blir till e-böcker som streamas, tidningar och tidskrifter ligger ute digitalt, det mesta finns på nätet.

Digitalisering i sig är inte ett problem. De flesta vill vara med i den digitala utvecklingen, eller har i alla fall inget emot den. Men vem betalar för denna tillgänglighet? Får illustratörer och formgivare skäliga ersättningar för digitala nyttjanden?

Det norska kulturdepartementet publicerade nyligen en rapport om kulturskapares ekonomi, hur den har utvecklats i förhållande till digitaliseringen. Utredningen visar tydligt hur kulturskapares inkomster inte följer med utvecklingen för den övriga digitala ekonomin. De som bidrar med innehåll får inte ersättning i relation till den användning som sker.

Svenska Tecknare jobbar enträget med frågan om digitala rättigheter och hävdar med bestämdhet att dessa ska ersättas skäligt.

/Åsa Anesäter

Frågor till juristerna

Får de visa min bild i tv?
När jag tittade på SVT härom kvällen visade de en av mina bilder. Jag blev väldigt förvånad eftersom de inte har frågat mig om lov. Då får de väl inte visa bilden, eller har jag fel?

Emma Jarl svarar:
SVT får faktiskt visa din bild. De har ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige (som Svenska Tecknare är en del av) som innebär att SVT får visa brukskonst, fotografier och alster av bildkonst utan att fråga om lov.
Avtalet innehåller så klart villkor om vilka verk som får visas och också att ersättning ska utgå. Ett av villkoren är att SVT bara får visa verk som är tidigare offentliggjorda, det vill säga att de har gjorts tillgängliga för allmänheten på sätt som avses i 2 § stycke 3 upphovsrättslagen.
Ersättningen för detta betalar SVT till Bildupphovsrätt som sedan betalar ut den till upphovspersonen. Hur kan Bildupphovsrätt veta vad som har visats kan man ju då undra? Jo, SVT har en skyldighet att rapportera till Bildupphovsrätt vilka verk de visar. Parallellt med denna rapportering gör även Bildupphovsrätt kontroller av tv-program och återrapporterar till SVT om något har missats så att allt som är ersättningsberättigat blir inrapporterat.

Får jag rita av någon annans foto?
Hej juristen, är det okej att rita av någon annans fotografi utan tillstånd?

Emma Jarl svarar:
Det beror på vad du ska göra med illustrationen. Upphovsrätten gäller för foton precis som för illustrationer och konstverk.
Om man utgår från att du ritar av fotot så pass likt att man kan se vilken förlaga du har haft så är det okej att göra det utan tillstånd om det endast är för privat bruk. Det vill säga, du kan rita av fotot och hänga illustrationen på väggen hemma hos dig själv.
Om du däremot vill rita av fotot identiskt och sedan till exempel sälja illustrationen eller på annat sätt göra den tillgänglig för allmänheten måste du ha tillstånd från fotografen.

Försenad betalning och dröjsmålsränta
Jag har påmint en kund tre gånger men de har fortfarande inte betalat min faktura trots att de lovar och lovar … Jag har inte skrivit något om ränta på fakturan – vad rekommenderar ni för procentsats?

Åsa Anesäter svarar:
Det låter som att ni inte har avtalat om dröjsmålsränta eftersom du skriver att du inte har skrivit ut den på din faktura. Räntelagen säger, om ni inte har avtalat om annat, att dröjsmålsränta är referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter. Följande formel kan användas: dröjsmålsränta x fakturabelopp x antal dagar från förfallodag/360 dagar.

Vad är royalty på netto?
Vad menas egentligen med royalty på netto?

Emma Jarl svarar:
Om ett förlag använder sig av nettoavtal innebär det i de flesta fall att din royalty beräknas på förlagets nettointäkt. Nettointäkten är alltid viktig att få definierad från förlaget. Vanligast är att den beräknas på förlagets intäkt efter försäljningsrabatter. Men varje förlag kan ha en egen definition på detta så fråga alltid eftersom det är grunden för hur mycket du får ut i ersättning.

Upphandling eller inte?
Jag ska göra ett jobb för en kommun och nu frågar de mig om de behöver upphandla. Jag har för mig att jag läst att det inte behövs under 100 000 kronor, men sedan pratade de något om direktupphandling – gäller det här?

Åsa Anesäter svarar:
Upphandling ska ske om värdet överstiger 100 000 kronor. Under det är det bara att köra på som vanligt! Direktupphandling är ett förenklat upphandlingsförfarande som kan tillämpas om värdet ligger över 100 000 men inte överstiger 505 800 kronor.

Köpa typsnitt till logotyper?
Jag säljer sedan en tid tillbaka logotyper. Jag har hittills använt fria typsnitt eller typsnitt som kunderna redan äger rättigheterna till. Men om jag skulle vilja få tillgång till fler typsnitt, hur gör jag då? Kan jag köpa rättigheter till olika typsnitt och använda dem i logotyper eller måste kunden också köpa rättigheterna?

Åsa Anesäter svarar:
Det är användaravtalet/licensavtalet som avgör hur du får använda typsnitt. De flesta licenser medger användande i logotyper och att kunden sedan får använda sin logotyp. Det är standard, sedan finns det undantag.

Ersättning vid utlandsutgivning?
Hej juristen, jag har gett ut en bok på ett förlag och nu fick jag höra att den ska ges ut utomlands. Kan förlaget göra så, och har jag rätt till ersättning?

Emma Jarl svarar:
Svaret är att det beror på vad som står i ditt avtal med förlaget. Grundregeln är att det krävs en överenskommelse för vidareförsäljning av nyttjanderätten till dina bilder. Ibland avtalar man om utlandsförsäljning redan från början, i andra fall har man ett separat avtal för det. I varje fall har du dock rätt till ersättning för nyttjandet.

Svenska Tecknares jurister

Åsa Anesäter och Emma Jarl är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Foto: Jenny Gustafsson

Foto: Jenny Gustafsson

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.