Bildkompetens och upphovsmannaperspektiv saknas i medieutredningen

Svenska Tecknares förbundsdirektör, Jenny Lindahl har läst igenom medieutredningens omfattande delbetänkande som nyligen lämnats in till regeringen. Hon konstaterar bl a att bildupphovsmännens röst liksom resonemang om bildkompetens samt om bildens ökade kraft och vikt i medielandskapet saknas.

Påverkas mediernas innehåll av hur villkoren för dem som skapar innehållet ser ut? Självklart, skulle de frilansjournalister som i dagarna protesterar mot frilansarvoden på socialbidragsnivå säga. Grafiska formgivare, animatörer, nyhetsgrafiker och illustratörer som skapar visualiseringen av medieinnehållet i alla mediala kanaler, många gånger på frilansbasis, skulle instämma.

Att medierna är beroende av bra innehåll, och att bra innehåll är beroende av att det finns skapare av detta innehåll, borde vara en självklarhet. Ändå är det ett perspektiv som saknas i det 361 sidor tjocka delbetänkande som medieutredningen presenterat i dagarna. Dessutom saknas helt berättelsen om vad som händer med medierna när allt mer av innehållet är bild, snarare än text.

De olika trender som beskrivs i medieutredningens betänkande är intressanta och viktiga att diskutera. Det handlar bland annat om hur öppenheten är utsatt för tryck, och innehållet påverkas av hot. Digitaliseringen leder till mer åsikter och mindre verifierade fakta. Beroendet av sociala medier för spridning gör att innehåll skapas redan från början är anpassat för delning. De omfattande nedskärningar som genomförts påverkat nyhetsmediernas demokratifunktioner, lokalt såväl som regionalt. Informations- och granskningsfunktionen har försvagats.

En omfattande statistik kring bredbandstäckning och ”medieborgarnas” medievanor presenteras. Men flera viktiga perspektiv saknas helt trots omfattningen i delbetänkandet. Några av dessa är:

1. Upphovsrätt
Redan i direktivet saknas frågan om upphovsrätt. Det ingår inte i utredningens uppdrag, och därför är det ju helt naturligt att de inte heller tar upp det. Men man frågar sig om det inte är fel tänkt att i en utredning som i så stor utsträckning handlar om digitaliseringens konsekvenser helt utelämna frågan om upphovsrätten och den diskussion som oundvikligen följt på digitaliseringen. I att vara medielitterat idag, när alla är sina egna publicister, bör det ingå en helt annan kunskap om upphovsrätten och hur andras verk får och inte får användas och delas. Dessutom behöver frågan om hur upphovsrätten kan stärkas för att följa med i den tekniska utvecklingen diskuteras.

2. Upphovsmännens röst
Medieutredningen har hämtat information från branschen, men jag kan inte se att man lyssnat till bildupphovsmän, Journalistförbundet har deltagit i samråd, men vare sig fotografer, formgivare eller illustratörer har tillfrågats. Vi ingår heller inte i den enkät som medieutredningen skickat till journalistförbundets medlemmar. Dock är det glädjande att journalistförbundet, vars medlemmar är den största upphovsmannagruppen i medierna, är med.

3. Upphovsmännens perspektiv
Även om en del av upphovsmännen åtminstone tillfrågats, så är kanske det största problemet att det helt saknas analys av vad som händer med journalistiken när journalisternas och andra upphovsmäns villkor försämras. Det diskuterars vad som händer när journalisterna blir färre, men inte vad som händer när den enskilda upphovsmannens villkor försämras. Resultatet av den försämrade frilansmarknaden för både formgivare, illustratörer, fotografer och journalister borde rimligtvis påverka mediernas kvalitet och innehåll, när förutsättningarna för att göra ett bra jobb alltmer urholkas frilansar. Medborgarnens perspektiv och roll i medieutvecklingen är med, och producentens, men inte upphovsmannens.

4. Resonemang om bildkompetens
Medie- och informationskompetens hos medborgarna diskuteras i väldigt stor omfattning i utredningen utan att bildkompetens diskuteras alls. Har verkligen ingen under utredningens gång kommit att tänka på den aspekten? Att kunna avläsa medier, vara källkritisk och förstå hur nyheter ska tolkas kräver i dagens medieklimat en större bildkompetens, och det känns ofta som om hela utbildningssystemet, kulturpolitiken och mediepolitiken lämnar walk over på den frågan.

5. Bildens ökande betydelse
Utredningen berör inte utvecklingen som inneburit väsentligt större andel mer bild i medierna, annat än som ett problem i förbigående. I själva verket är mediernas omorientering mot bildmaterial en viktig  och dramatisk utveckling. När detta nämns i medieutredningen så beskrivs det så här:
“I en tid då medborgarna i allt högre utsträckning kommunicerar via bilder eller korta meddelanden minskar förmågan att behålla koncentrationen längre stunder.“
Vad vittnar detta om för syn på bild och bildjournalistik, på illustration? Är bild bara en grundare och sämre version av nyhetsförmedling än text? Vad menar egentligen medieutredningen här?

6. ”Bild” i annat än problematiskt perspektiv.
Ett tydligt genomgripande perspektiv i utredningen är att behandla problematik, men inte möjligheter, i bild. ”Medieborgarnas deltagande i journalistiken förknippas ofta med att tipsa journalisterna eller redaktionerna om något som har hänt eller att skicka in bilder och/eller videoklipp.”

Vid genomläsningen av betänkandet gjorde jag en liten ovetenskaplig sammanställning av hur många gånger och hur bild omnämns och diskuteras i medieutredningen vilket är som följer:
Konstaterande att rörlig bild kräver höghastighetsuppkoppling: 2
Medierna satsar på rörlig bild och plattformar för detta: 4
Unga kollar på streamad rörlig bild: 2
Medborgare kan numer publicera egna bilder tex från olyckor: 7
Medborgare kommuncerar med sms och i bilder och blir därför otåliga: 2
Fotoförbudsdiskussionen: 1
Postivt exempel, där tidning jobbat bra med text, bild och interaktivitet: 1
Medieutredningen beskriver hur Instagram fungerar: 3
Trakasserier förekommer med hjälp av bilder på sociala medier: 1
Journalistutbildningen ska ta höjd för nya möjligheter med bildteknik: 1

Sammanfattningsvis kan man konstatera att bild är en teknikfråga eller ett problem i medieutredningen.

Jag har bara gjort en snabb genomläsning, och vill understryka att det finns mycket intressant och läsvärt i delbetänkanden. Men mycket återstår för att ge en bra beskrivning av medieutvecklingen. Några av synpunkterna är framförda genom twitter till medieutredningen, och vi får se hur fortsättningen blir. En rimlig önskan är att fler upphovsmän, alltså till exempel fotografer, formgivare och illustratörer, ska bjudas in till den enkät som nu gått ut till journalistförbundets medlemmar.

Jenny Lindahl
Förbundsdirektör Svenska Tecknare

Foto: Johanna Wulff

Foto: Johanna Wulff

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.