Bild: Robert Nyberg

Fråga juristen: Var försiktig med friköp

I nummer 5 av Tecknaren 2015 konstaterar Svenska Tecknares jurist Emma Jarl att uppdragsgivare allt oftare vill göra friköp och resonerar kring varför du som upphovsman bör säga nej eller i alla fall vara restriktiv till friköp. Dessutom svarar juristerna på andra frågor som exempelvis hur mycket man får ta från andra kända figurer utan att hamna i trubbel.

Rättigheter
Den senaste tiden har vi fått ovanligt många frågor om friköp. Kunderna är kreativa med benämningen: friköp, full rättighetsöverlåtelse, assignment of all rights, total buy out. (Icke)kärt barn har många namn.

Det verkar gå en trend i att kunderna vill köpa loss alla rättigheter, detta trots att de ofta inte har behov av det och nästan alltid utan att de vill betala vad det egentligen kostar.

Varför vill kunden då ha alla rättigheter om de ändå inte behöver dem? En möjlig förklaring är att det underlättar för dem att veta att de kan nyttja materialet på vilket sätt de vill utan att behöva ha koll på tidsgränser och specifika nyttjandeområden. Ofta handlar det dock om ren okunskap. De tror att de behöver en mycket större rättighetsupplåtelse än vad de egentligen gör.

Vi rekommenderar sällan friköp eftersom det innebär att du som upphovsperson blir av med din handelsvara. Du förlorar kontroll över ditt verk och även möjligheten att kunna upplåta nyttjanderätten till någon annan.

I vissa fall är friköp det enda som funkar men då ska också ersättningen vara mycket högre än om du endast har upplåtit ett avgränsat nyttjande.

Nästa gång när din kund säger att de vill friköpa ditt material bör du säga att du inte vill sälja bort dina rättigheter men att de kan få en fri förfoganderätt till materialet under en viss tid. Berätta dessutom vad ett friköp skulle kosta i relation till en nyttjanderätt. Att tydliggöra ersättningsskillnaden gör kunden mer medveten om hur mycket mer ett friköp kostar dem, en kostnad som i många fall är onödig för kunden. Genom en generös nyttjandeupplåtelse behöver inte kunden betala för mer än de behöver och du behåller rätten till ditt material, en win-win helt enkelt.

/Emma Jarl

Frågor till juristerna

Får inte betalt för formen
Hallå, jag gör både form och illustration till en barnbok men nu säger förlaget att jag inte kommer att ersättas för att jag gör formen, och att ingen av deras illustratörer brukar få särskilt betalt för form. Brukar det verkligen vara så?

Åsa Anesäter svarar:
Så kan det vara men det betyder inte att det bör vara på det viset. Du ska ha ersättning för bild och form. Och glöm inte att du bör få extra ersättning för omslaget eftersom det exponeras mer än övriga boken.

De vägrar avtal
Jag har haft flera uppdragstagare som inte vill att vi ska skriva avtal. Jag inser att det vore bra med ett avtal men för mig känns det jobbigt att börja prata om det eftersom jag inte vill verka krånglig. Om man inte har ett avtal, kan man tillägga något på fakturan som sedan gäller som avtal? Räcker en mycket enkel offert som avtal?

Åsa Anesäter svarar:
Ett avtal kan i det flesta fall se ut lite hursomhelst. Det kan vara skriftligt, muntligt, oklart eller kristallklart och det kan till och med uppkomma genom två parters handlande.

Med ett skriftligt, klart och preciserat avtal är det givetvis lättare att bevisa vad som gäller än om man har ett muntligt avtal. Så i alla situationer är ett skriftligt avtal som båda parterna har gått igenom och skrivit under det klart bästa alternativet. Det indikerar att parterna har haft möjlighet att gå igenom vad som ska gälla dem emellan, och risk för luddigheter och tvister minskar.

Ett avtal behöver inte vara komplicerat, det behövs oftast bara några rader om vad som gäller för nyttjandet av materialet. En offert kan absolut fungera som avtal, eftersom båda parterna där har accepterat och skrivit under vad som gäller.

Det är däremot mycket tveksamt om några rader på en faktura binder motparten. Det är inte att rekommendera att försöka smyga in villkor som man vill ha med i ett avtal genom att skriva dem på fakturan och hoppas på att motparten godtar dem, om de ens ser dem.

Fakturan är en ensidigt upprättad handling och behöver inte alls ses som något dokument som parterna gemensamt har kommit överens om. Inte ens det faktum att kunden betalar fakturan betyder att villkoren på fakturan gäller.

Inspireras av superhjältar?
Jag har gjort ett tv-spel där jag har baserat mina karaktärer på redan existerande superhjältar som till exempel Spindelmannen och Stålmannen. Jag inser nu att det kanske inte alls är okej, de finns ju redan. Min fråga är: hur mycket kan jag ta från andra figurer utan att hamna i trubbel?

Emma Jarl svarar:
Det finns tyvärr inget solklart svar på din fråga. Upphovsrättslagens 4§ säger att man får ”i fri anslutning till ett verk åstadkomma ett nytt självständigt verk”, det vill säga, man har rätt att inspireras av andra men inte kopiera rakt av. Ytterst är det en bedömningsfråga för domstol om det är plagiat eller ett nytt verk som har skapats.

För att bearbeta ett verk krävs vanligtvis tillstånd. Generellt kan man säga att om man använder ett verk och skapar ett nytt måste bearbetningen vara så originell att den åstadkommer ett nytt självständigt intryck, och ingen risk för sammanblandning får föreligga.

Jag vill påpeka att man ska vara mycket försiktig med att använda andras material som förlaga så att man inte gör intrång i någons upphovsrätt. Vad gäller de figurer du skriver om så finns det även varumärkesrättsliga aspekter att ta hänsyn till som så ofta när det gäller kända karaktärer.

Arvode för återanvändning
För länge sedan gjorde jag illustrationer till en kund. Nu vill kunden använda samma illustrationer igen och jag undrar hur mycket jag ska ta betalt. Tidigare pratades det om 50 procent i återanvändningsarvode, gäller det fortfarande?

Emma Jarl svarar:
Ersättning för återanvändning är alltid en aktuell fråga! Vad man bör tänka på är hur nyttjandet ser ut. Det kan absolut vara rimligt med 50 procent i återanvändningsarvode, men är nyttjandet större eller mindre eller av helt annan karaktär bör ersättningen justeras utifrån det. Det vill säga, man får göra en avvägning från fall till fall.

Framtida digitala format?
Jag har fått ett avtal där det står att mitt material får nyttjas med ensamrätt i alla nu kända samt framtida digitala format. Kan det gälla både e-bok och appar och allt möjligt eller vad menas egentligen?

Emma Jarl svarar:
Ja, det kan gälla både appar, e-böcker, läsplattor och allt annat som kan räknas in under digitala format. Problemet med en så här bred skrivning är att du faktiskt inte vet vad du upplåter ditt material till vilket gör att det blir ännu svårare att förhandla fram en skälig ersättning.

Det bästa du kan göra i en sådan här situation är att förklara för kunden att du vill specificera exakt vilka digitala format det handlar om. Vill kunden använda sig av ditt material i några andra former än de ni kommer överens om får de helt enkelt återkomma till dig.

Svenska Tecknares jurister

Åsa Anesäter och Emma Jarl är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.