Illustration: Linda Spåman

Fråga juristen: Dags att utreda socialförsäkringen

I nummer 6 av Tecknaren 2015 skriver Svenska Tecknares jurist Åsa Anesäter om den utredning som flera bildorganisationer tänker göra av socialförsäkringssystemen ur ett kulturskaparperspektiv. Dessutom svarar hon och Emma Jarl på andra läsarfrågor.

Text: Åsa Anesäter, Emma Jarl
Illustration: Linda Spåman

Jag hade tänkt skriva om pension och inleda i stil med ”Trygghetssystemen för alla!” eller ”Även bildskapare ska ha fungerande trygghet vid arbetslöshet, föräldraledighet och pension”. Men så kändes det som tomma slagord. Ekonomen Guy Standing sa nyligen i en intervju i Sveriges Radio att vi har skapat ett samhälle där arbetsmarknaderna har avreglerats för att bli mer flexibla, samtidigt som strukturer för social och ekonomisk trygghet har pressats tillbaka.

I detta samhälle växer prekariatet fram, det vill säga den ökande skara människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga och dåligt betalda arbeten. Prekariatet lider av kronisk otrygghet och dess relation till staten är intressant eftersom gruppen saknar rättigheter i trygghetssystemen som andra har. Plötsligt känns det logiskt att den utredning av socialförsäkringssystemen som presenterades under hösten saknar de lösningar som Svenska Tecknare vill se för kulturskapare. När målet i samhället är att minimera kostnader och maximera vinster är utsikterna för särlösningar för kulturskapare i trygghetssystemen avlägsna.

Tillsammans med de andra bildorganisationerna har Svenska Tecknare därför tagit initiativ till en egen utredning som ska se över hur systemen ska kunna fungera även för kulturskapare. När utredningen är klar ska vi tala om för regeringen hur systemen måste justeras.

Avslutningsvis ändå några rader om pension. Få av våra medlemmar pensionssparar. Det känns därför bra att kunna berätta att Svenska Tecknare har en ny samarbetspartner på området pension och försäkringar, PP Pension, som finns där för att hjälpa dig i trygghetsdjungeln.

/Åsa Anesäter

Frågor till juristerna

Påminnelseavgift, förseningsavgift och dröjsmålsränta?
Hej juristen. Jag är trött på att mina kunder inte betalar i tid! Kan du hjälpa mig att reda ut skillnaden mellan påminnelseavgift, förseningsavgift och dröjsmålsränta?

Emma Jarl svarar:
Visst kan jag hjälpa dig med detta! Påminnelseavgift är en lagstadgad avgift som du har rätt att ta ut för ditt extra arbete med att skicka en påminnelse om kunden inte betalar fakturan i tid. Denna avgift kan du dock bara ta ut om ni har kommit överens om detta redan från början. Du kan alltså inte bara skriva till avgiften på fakturan utan förutsättningen är att ni har avtalat om det. Påminnelseavgiften ligger för närvarande på 60 kronor.

Förseningsavgift är en lagstadgad rätt att ta ut ersättning när kunden inte betalar i tid, och denna avgift har du rätt att ta ut redan dagen efter fakturans förfallodag. Denna avgift kan du, till skillnad från påminnelseavgiften, ta ut utan att du och din kund har avtalat om det i förväg. Förutsättningen för att få ta ut en förseningsavgift är att din kund är ett företag, en organisation eller en myndighet, du kan alltså inte kräva detta av konsumenter. Tar du ut en förseningsavgift kan du inte också få ersättning för påminnelse eller inkassokrav utan det är en engångsavgift som så att säga ska täcka in ovanstående.

Dröjsmålsränta är något kunden ska betala när de inte har betalat i tid. Det är bra om det tidigt i processen, gärna redan på offerten, framgår vilka betalningsvillkoren är samt att dröjsmålsränta kommer att tas ut. Skriv sedan både förfallodag samt att du kommer att ta ut dröjsmålsränta på din faktura, till exempel ”efter förfallodatum debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen”. Beräkningen av dröjsmålsräntan görs på fakturabeloppet inklusive moms. Har det redan från början i överenskommelsen med kunden tydligt framgått både förfallodag och dröjsmålsränta räknas den senare från förfallodagen med den procentsats som ni har bestämt. Är förfallodagen bestämd men ni inte har sagt något om dröjsmålsräntan kan du enligt lag debitera ränta med en referensränta plus 8 procent. Referensräntan bestäms varje halvår av Riksbanken.

Om du nu har glömt att avtala om dröjsmålsränta är loppet ändå inte kört. Du har rätt att ta ut dröjsmålsränta (referensräntan plus 8 procent) även om ni inte har bestämt något om det.

Men kraven skiljer sig lite beroende på om din kund är näringsidkare eller konsument. När kunden är näringsidkare kan du debitera ränta från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatum, det vill säga det datum som du upprättade och skickade fakturan.

Är din kund konsument måste du meddela kunden minst 30 dagar i förväg att dröjsmålsränta kommer att tas ut om de inte betalar fakturan i tid. Därför är det viktigt att du alltid har med information om dröjsmålsränta på fakturan. Om du i stället meddelar kunden senare, till exempel via en betalningspåminnelse, räknas de 30 dagarna från datumet du skickade påminnelsen.

Summa summarum är det alltså bra att redan tidigt i processen vara tydlig med vilka betalningsvillkor som gäller. Skriv dessutom en rad om både förfallodag och dröjsmålsränta på din faktura så vet din kund exakt vad som gäller.

Nya regler om pensionssparande?
Hej, jag har en fråga om pensionssparande. Hur är det med sparande nu efter årsskiftet 2015/2016 när de nya reglerna träder i kraft? Jag har slutat att pensionsspara eftersom det verkade som om jag skulle dubbelbeskattas då? Hur ska jag tänka?

Åsa Anesäter svarar:
För dig som privatperson försvinner avdragsrätten för pensionssparande helt 2016. Ett bra alternativ för privatpersoner är att börja spara i en kapitalförsäkring, vänd dig till din bank för att få veta mer om det.

För egenföretagare gäller däremot lite andra regler. För att det ska vara lönsamt att spara i privat pensionsförsäkring bör du enligt vår samarbetspartner PP Pension, som jag nämner i vänsterspalten, ha ett överskott motsvarande 469 000 kronor per år (2015), annars sänker du din allmänna pension. Om du inte har det är det även för dig bättre att spara i en kapitalförsäkring. Att ha ett sparande till pensionen är särskilt viktigt för dig som egenföretagare då du själv måste ta ansvar för din tjänstepension. Som medlem i Svenska Tecknare kan du höra av dig till PP Pension för råd om hur du ska spara.

Försäkringar för frilansare
Hej! Jag funderar lite kring försäkringar. Har tänkt ett tag på vad som skulle hända om en olycka inträffar som påverkar mitt arbete. Kan jag försäkra mina händer till exempel? Fast sådant kostar ju skjortan. Känner ni till någon lösning?

Åsa Anesäter svarar:
Jag har inte en direkt lösning men jag vet vem du ska prata med. PP Pension har också liv-, olycksfalls- och sjukförsäkringar. Jag tycker att du ska kontakta deras chefsrådgivare Ylva Zachrisson, se kontaktuppgifter på vår webb.

Svenska Tecknares jurister

Åsa Anesäter och Emma Jarl är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.