Bild: Anneli Furumark

Fråga juristen: A-kassa för F-skattare, funkar det?

Hur fungerar arbetslöshetsförsäkringen i praktiken? Svenska Tecknares jurist Åsa Anesäter resonerar kring trygghetssystem och a-kassa, samt svarar tillsammans med Emma Jarl på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Anneli Furmark illustrerar. Texten publicerades i Tecknaren #4 2016.

Efter ett av Svenska Tecknares Prata!-samtal i Malmö i början av sommaren kom jag och några tecknare in på ämnet a-kassa. Går det att få a-kasseersättning som F-skattare eller är det kört?

Det snabba teoretiska svaret är att det går att få ersättning från en arbetslöshetskassa även som egenföretagare. Lagen som reglerar detta säger redan i sin första paragraf att arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Det låter ju bra.

Men för att du som egenföretagare ska anses vara arbetslös får det enligt lagen ”inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten”. Efter att ha kollat med några olika a-kassor vad det egentligen innebär att inte vidta några åtgärder i sitt företag kan jag konstatera att det betyder nedstängning av din webbplats och noll aktivitet. Det är okej att göra ett tillfälligt uppehåll men det måste vara absolut.

Arbetslöshetsersättningen som du får som företagare baseras på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten från det senaste taxeringsbeslutet. Alternativt, om det blir mer förmånligt för dig, snittet av de två senaste besluten.

Så vad innebär detta i praktiken? Jo, att systemet fungerar dåligt för många F-skattare. Många av Svenska Tecknares medlemmar har olika stora och oregelbundet återkommande uppdrag. Det krävs ofta ett aktivt uppsökande och en aktiv webbplats för att nya jobb ska komma in. Att stänga ned verksamheten på det sätt som krävs för a-kasseersättning blir i den kontexten kontraproduktivt.

Svenska Tecknare har anlitat en utredare som tittar på hur systemet skulle kunna anpassas för kulturskapande F-skattare. Utredningen presenteras nu i september för socialförsäkringsministern och är förhoppningsvis ett steg mot förändring.

/Åsa Anesäter

Frågor till juristerna

Moms till utlandet?
Hej! Jag undrar lite hur man ska tänka kring moms när man säljer till utlandet. Är det någon skillnad om jag säljer till en utländsk privatperson eller till ett utländskt företag?

Emma Jarl svarar:
Momsreglerna gällande försäljning till utlandet är komplicerade och innehåller en del undantag. I korthet beror svaret på din fråga både på till vilket land du säljer och på om
kunden är ett företag eller en privatperson.
Huvudregeln är att du ska lägga moms på försäljningen när du säljer en vara som finns
i Sverige och transporteras till en köpare i ett annat EU-land. Det vill säga, säljer du varor till ett annat EU-land och kunden är en privatperson eller en annan köpare som inte har momsregistrering, är utgängspunkten ändå att du ska lägga på moms när varan transporteras dit från Sverige.
Är köparen momsregistrerad i ett annat EU-land och åberopar sitt momsregistreringsnummer (VAT-nummer) får du sälja utan moms. Köparen ska då redovisa momsen i det andra landet.
Säljer du en vara som transporteras från Sverige till ett land utanför EU räknas det som export och då ska du inte ta ut svensk moms, till exempel ska du inte ta ut moms på exportförsäljning till Norge.
Gällande redovisning av moms och för att få se eventuella undantag från ovanstående rekommenderar jag att du läser på Skatteverkets webbplats vad de skriver om moms och utlandsförsäljning.

Hur många karensdagar?
Jag undrar om det inte skulle vara mer lönsamt om jag som F-skattare väljer att ha en enda karensdag för sjukpenning i stället för sju dagar? Kan det stämma och i så fall varför har alla F-skattare jag känner sju dagar som karenstid?

Åsa Anesäter svarar:
Som F-skattare kan du välja hur lång karenstid du vill ha. Karenstid är de dagar av en sjukperiod som du inte får sjukpenning för. Sjukpenning är den ersättning som du som näringsidkare kan få från Försäkringskassan för den inkomst du förlorar när du blir sjuk och inte kan arbeta.
Du kan välja mellan 1, 7, 14, 30, 60 och 90 karensdagar. Väljer du inte aktivt blir det
automatiskt 7 dagar. Är du över 55 år kan du inte välja annat än 7 dagar.
När du betalar in egenavgifter som F-skattare betalar du till sjukförsäkringen. Ju fler dagar du väljer desto lägre blir sjukförsäkringsavgiften, för 2016 gäller dessa procentsatser på din inkomst: 1 dags karenstid – 5,32 procent, 7 dagars karenstid – 4,94 procent, 14 dagars karenstid – 4,85 procent, 30 dagars karenstid – 4,53 procent, 60 dagars karenstid – 4,19 procent, 90 dagars karenstid – 3,93 procent.
Vad innebär då detta? Ja, skulle du till exempel ha en deklarerad årsinkomst på 270 000 kronor (vilket är medianinkomsten för Svenska Tecknares medlemmar) blir det cirka 1 000 kronor dyrare per år att välja att ha en karensdag i stället för sju.
Slutsats? Att det lönar sig med en karensdag redan vid ett fåtal sjukdagar per år. Att
många F-skattare ändå har sju karensdagar beror troligtvis på att de inte vet om att det
går att välja ett annat antal, eller att de hellre vill ha en lägre sjukförsäkringsavgift än kortare karenstid, eller att de inte har räknat på det.

Skatt på IR-ersättning?
Hej juristen. Jag har fått individuell reprografiersättning. Hur bokför man den inkomsten om man har enskild firma? Och är ersättningen skattepliktig?

Emma Jarl svarar:
IR-ersättningen ska bokföras som en intäkt och så betalar man in skatt, egenavgifter och
moms (6 procent) själv.

Ändra Facebooks logotyp?
Hej, jag undrar hur jag får använda Facebookloggan på min egen webbplats. Kan jag modifiera den lite? Flera företag använder den lite som de vill har jag sett, men jag har
för mig att ni tidigare har sagt att det finns restriktioner för hur loggan får avbildas. Vad gäller?

Åsa Anesäter svarar:
Facebooks ”f” är enligt dem själva deras viktigaste visuella tillgång och starkaste varumärke. Ingen annan än Facebook får ändra eller bearbeta deras ”f” utan tillstånd från företaget. Det är alltså inte tillåtet att ändra färg eller proportioner på logotypen utan att Facebook har gett sin tillåtelse till det.

Vad är verkshöjd?
En kompis sa att det man har skapat måste uppnå verkshöjd för att vara skyddat av upphovsrättslagen. Vad är verkshöjd egentligen?

Emma Jarl svarar:
Verkshöjd är ett mått på ett alsters originalitet, individualitet och självständighet, och begreppet används inom upphovsrätten precis som din kompis sa. Enkelt förklarat kan man säga att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte har kunnat skapa exakt samma sak.
Verkshöjd är inte en bedömning av kvalitet utan man tittar just på om verket, som ett
resultat av upphovspersonens personliga skapande, anses vara tillräckligt originellt och självständigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.