Reportage: Bild och form på bokförlagen

Många bokförlag lägger ut större delen av bild- och formarbetet som frilansuppdrag. Men hur går den processen till? Och hur har förlagens arvoden och villkor förändrats för illustratörer och formgivare? Klas Ekman talar med bokförlagsrepresentanter från fyra genrer: skönlitteratur, barnböcker, läromedel och fakta.

Text: Klas Ekman. Foto: Fernando Medina. Reportaget publicerades i Tecknaren nummer 4, i september 2016.

 

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-38-46

Skönlitteratur:
Författaren måste älska omslaget

Det senaste året har arbetet med formgivning och illustrationer förändrats på Albert Bonniers Förlag. Redan veckan efter att ett manus har antagits äger det första avstampsmötet rum, även om boken kommer att ges ut först två år senare.
Det är en utveckling Nina Ulmaja ser positivt på. Hon är själv känd som författare och formgivare men är också anställd som designansvarig på förlaget.
– Tidigare har vi ofta blivit sena för att alla omslag ska vara färdiga samtidigt. Eftersom vi följer bokhandelns insäljningsperioder måste vi lägga ut omslag till alla höstens böcker samtidigt och det har blivit en hopplös klump för formgivare, illustratörer och för oss på förlaget. Nu försöker vi lägga ut mer kontinuerligt. Det kommer att bli bättre, både för oss och för frilansarna.
På avstampsmötet pratas det om boken och man försöker bena ut vad det egentligen är för typ av bok det handlar om, vilken målgrupp den kommer att ha, om det ska vara hårda eller mjuka pärmar och så vidare. Den diskussionen mynnar bland annat ut i en genomarbetad brief till formgivaren.

Då finns det förhoppningsvis gott om tid att reda ut de svårigheter som kan tillstöta på vägen.

– Vissa processer är galet jobbiga – fackböcker kan förändras rätt mycket under skrivprocessen, skönlitterära utgåvor kan vara kniviga att hitta rätt visuellt uttryck till, och det händer att författaren säger nej för att omslaget och formen inte alls känns som dennes bok. Och då får man börja om. Om inte författaren är nöjd är det ett misslyckande. Det är författaren som ska leva med boken, prata om den hos bokhandlare och på bibliotek, visa den och älska den. Under lång tid framöver.

Så gott som alltid, men framför allt när det gäller skönlitterära böcker, har författaren mycket att säga till om när det gäller omslag och form.

– Det händer att yngre illustratörer och formgivare inte alltid förstår att det finns en levande upphovsperson som kan komma att ha synpunkter. De tror att de gör ”sin” bok. Formgivaren Sara R. Acedo lade ut en rolig grej på Facebook om att nya uppdrag välkomnades, men kravet var att författarna var döda och att det saknades marknadsavdelning. Det var ett skämt förstås, men det säger faktiskt en del om uppdraget.

Jobbiga författare är en sak. Dagens bokproduktion har även fört med sig andra utmaningar för formgivare och illustratörer. Digitaliseringen har påverkat hur ett omslag bör se ut. Det ska fungera i flera olika sorters kanaler – på näthandlarnas webbplatser, på ljudbokssajter, i det minimala bildformat de får vid recensionerna i dagspressen samt i skyltningen i bokhandeln. De måste vara tydligare, enklare och visuellt starkare än förr.

– Annars finns det generellt tre tankefel hos illustratörer. 1. De glömmer ofta bort att det måste finnas plats för text på omslaget, och 2. att bilden behöver ha ett utfall. Och nummer 3 är när omslaget trycks direkt på pärmen, då glömmer de bort det lilla diket eller falsen intill ryggen. Där kan det inte ligga några väsentliga delar av illustrationen. Diket kan även formgivarna glömma bort. Och de i sin tur kan hafsa med formgivning av baksidan och ryggen. Boken är ett tredimensionellt objekt och då syns det när vissa delar har gjorts på slentrian och man inte har ansträngt sig hela vägen.

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-39-03

När det gäller förhandling om arvoden är det förläggaren som sköter den processen.

– Jag ska vara ett konstruktivt bollplank både utåt och inåt och då vore det svårt att förhandla om pengar. Men arvodesnivån är nästan oförändrad sedan lång tid tillbaka, tyvärr. Det tillkom någon tusenlapp med e-boksrättigheterna, annars har de stått still länge och jag kan inte försvara det på något sätt. Men en delförklaring kan vara att bokpriserna också har stått still eller sjunkit. På så sätt har arvodena gått upp procentuellt, men det är ju ingen tröst för formgivarna.

Själv formger Nina Ulmaja sex till tio av förlagets böcker per år, men säger att hon inte kan plocka några russin ur kakan.

– Det handlar oftast om långa arbetsprocesser, böcker som är särskilt avancerade. Kanske är inlagan komplicerad på något sätt. Och sedan har vi ju böcker som är hemliga och inte får läcka ut, som Zlatanboken eller Lars Noréns böcker.

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-40-07

Bokinfo med kommentarer, Albert Bonniers förlag:
179 år av ensamhet – Tio röster från en manlig bastion (Albert Bonniers Förlag, 2016). Redaktörer: Jenny Lantz, Linda Portnoff. Formgivning: Lotta Kühlhorn.

Stoft (Albert Bonniers Förlag, 2016). Text: Lars Norén. Formgivning: Nina Ulmaja. Nina Ulmaja: ”Alla omslag på denna bok är unika. De kom till genom iristryck på Aare Grafisk Produktion. Idén kom från dikterna och titeln Stoft. Guldfärgen var Lars Noréns önskemål. De roligaste uppdragen är de där författaren är intresserad av form, vilket Lars är.”

Bodil Malmsten – Samlade dikter (Albert Bonniers Förlag, 2016). Text: Bodil Malmsten. Formgivning: Stefania Malmsten/Malmsten Hellberg. Bild: Jenny Källman, Untitled collage, 2015, courtesy of Björkholmen Gallery.

Den sista grisen (Albert Bonniers Förlag, 2016). Text: Horace Engdahl. Formgivning: Sara R. Acedo. Omslagsbild: Utsnitt av ett porträtt målat av Jan Håfström.

I vilt tillstånd (Albert Bonniers Förlag, 2016). Originaltitel: An untamed state. Text: Roxane Gay. Översättning: Niclas Nilsson. Formgivning: Bastion – Studio Agency Lab.

Ständigt frågvis – 726 människor jag mött (Albert Bonniers Förlag, 2016). Text: Cecilia Hagen. Formgivning: Åsa Staffansson. Omslagsfoto: Thomas Engström. Nina Ulmaja:

”Ett samarbete med Berghs där ett studentförslag blev ett regelrätt uppdrag. Omslaget har fått uppmärksamhet för att det visar en kvinna på ett sätt som kvinnor vanligtvis inte porträtteras – spontan och icke-leende.”

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-52-47

Barnböcker:
Tecknaren fyller ett universum

I få bokprojekt står illustratörer och författare lika nära varandra som när det gäller bilderböcker för barn. Här handlar det i mycket hög grad om ett samspel mellan två olika upphovspersoner.
Lotta Lyssarides är förläggare för barn- och ungdomslitteraturen på Alfabeta och väldigt glad över den höga kvaliteten som hon ser.

– Vi ser otroligt många nya illustratörer, säger hon. Och i internationell jämförelse har de svenska ofta en väldigt god medvetenhet om barnperspektiven i sina bilder. Utomlands ser man oftare vackra utgåvor som kanske snarare är att betrakta som konstböcker.

Att få till en lyckad barnbok som består av både text och illustrationer ställer förstås höga krav på helhetstänket. Tempo och flöde ska samspela i båda berättandesätten. Men Lotta Lyssarides ser sällan samarbetskonflikter mellan författare och tecknare.

– Nu låter det här kanske väldigt präktigt, men det finns i nästan alla fall en väldig respekt mellan de två parterna. Tecknaren betyder självklart oerhört mycket för slutresultatet. En bilderbokstext kan vara ganska knappt formulerad, den redovisar sällan miljö och bihandlingar. Tecknaren får liksom fylla ett universum. Om ett bokprojekt börjar med en ren bilderbokstext kan det vara svårt att föreställa sig hur boken till slut kommer att bli. För oss blir det nästan som magi när sedan tecknaren visar helheten med alla bihistorier och detaljer.

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-42-52

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-54-29

Börjar ett bokprojekt hos er ofta med texten och textförfattaren? När det kommer till just bilderböcker kan det väl vanligen vara en bildidé från början?

– Det är lite olika. Om upphovspersonen gör både text och bild själv kan det börja med bara text, eller text och bilder, eller skisser. Mer sällan finns där endast en bildidé.

Fördelningen av royalties mellan illustratören och författaren är egentligen ingenting som förlaget lägger sig i, men i praktiken handlar det nästan alltid om en fördelning på hälften vardera, enligt Lotta Lyssarides. I alla fall om man pratar om bilderböcker för barn.

Själva processen brukar gå till så att illustratören visar skisser på allt från hur huvudpersonerna ska se ut till olika manér.

– Det är sällan så att vi ger någon ett uppdrag och så kommer bilderna helt färdiga utan att vi har sett något däremellan. Sådant som diskuteras kan vara variationen mellan uppslagen. Ett enkelt sätt är att lägga upp alla skisserna på ett bord så att det går att se hela boken och diskutera ifall det behövs mer översiktsbilder eller fler detaljer så att man får en bra blandning.

Bokinfo med kommentarer Alfabeta:
Emelie Nicklasson och jag (Alfabeta, 2015). Text och bild: Mats Jonsson. Lotta
Lyssarides: ”Mats Jonsson skriver och tecknar serieromaner för både barn och vuxna. Text och bild är sammansmälta i ett helgjutet stycke.”

Det är en gris på dagis (Alfabeta, 2012). Text: Johanna Thydell. Bild: Charlotte Ramel. Lotta Lyssarides: ”Redan en klassiker. Stark igenkänning för alla som någon gång har vistats i förskolemiljö, och samtidigt total fantasi. Missa inte den lilla killen med rutiga kläder, han som lever sitt eget liv över uppslagen. Finns inte i manus.”

Nisse & Nora säger förlåt (Alfabeta, 2016). Text: Emelie Andrén. Bild: Lisa Moroni.
Lotta Lyssarides: ”Knappare text än i en pekbok finns inte. Och det ska gärna finnas mycket att peka på och prata om. Lisa Moroni har skapat ett helt universum, från alla små detaljer till den stora helheten.”

Upphittat: Tiger och silverfisk (Alfabeta, 2016). Text och bild: Elin Lindell. Formgivning: Elin Lindell. Lotta Lyssarides: ”Ett fåtal bilder i färg bygger upp en charmig och humoristisk värld kring en kul och smart kapitelbok som till största delen är textbaserad.”

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-43-39

Läromedel:
Form och bild ska leva länge

På Liber görs det läromedel som riktar sig till allt från förskolebarn till universitetsstudenter. Det gör att där finns en minst sagt stor bredd vad gäller vilken sorts illustrationer och formgivning som krävs: böckerna rymmer allt från teckningar för barn till matematiska grafer.
Lotta Rennéus är gruppchef för produktionen på Liber och i samband med varje produktion brukar de ha ett startmöte för att se till bokens behov.

– Men i regel vill vi ha manuset så gott som klart innan en illustratör eller formgivare kopplas in. Mycket kan förändras under arbetet med en läromedelsbok. Så ofta är texten nästan klar när jag skickar instruktioner till den illustratör som har tagit sig an uppdraget. På startmötet pratar man om tidsplan, vilken typ av bilder som behövs och hur stora de ska vara. Samt en ungefärlig budget förstås.

De mest komplicerade böckerna att illustrera är historia och religion.

– De kan vara känsliga och komplicerade och där är det viktigt med rätt faktaunderlag. Då anlitar vi granskare, för när det gäller läromedel ställs det höga krav på att bilderna är korrekta. Sedan är vi numera väldigt noga med könsfördelning och ursprung så att

böckerna speglar samhället i stort. Det är viktigt att alla elever ska känna igen sig och att det inte blir stereotypt. Så klart tittar man på trender när det kommer till formgivning och illustration, men våra böcker ska leva ganska länge, upp till tio år, och ändå inte kännas omoderna, så de kan inte vara alltför banbrytande vad gäller illustrationsmaner.

Som många andra förlag har även Liber fått slimma verksamheten. Det har inte påverkat

arvodena per bild, däremot är det ofta färre bilder i nyproducerade böcker än det var förr (vilket förstås betyder sämre betalt per projekt för en illustratör).

På Liber har man tagit fram ett avtal som Svenska Tecknares jurist har godkänt, vilket Lotta Rennéus säger är bra även för förlaget. Här görs nämligen ingenting inhouse utan all formgivning och illustration köps in av frilansare. När det gäller rättigheterna till en lärobok är det därför viktigt att ha allt på papper så att alla överenskommelser redan är klara vid eventuella nytryck eller revisioner. Liber betalar styckpris per bild och ingen royalty.

– Det är säkert för alla parter att ha allt juridiskt klart. Hos oss ingår även den digitala upplagan i arvodet, men kopplat till om det över huvud taget blir en sådan.

 

Bokinfo med kommentarer, Liber:Focus on English 7, Textbook (Liber, 2012). Text: Maria Jones, Anders Odeldahl, Christine Venn, Ted Sunhede-Fulk. Redaktion och projektledning: Pernilla Hallqvist. Formgivning: Lotta Rennéus. Illustration: Janette Bornmarker, Johan Unenge, Jim Davis/PIB Features, Lisa Nemi, Shutterstock. Bildredaktör: Maria Olsson. Lotta Rennéus: ”Johan Unenge illustrerar berättelserna med sina seriefigurer som har charm. Janette Bornmarkers bilder är rena, tydliga och dekorativa. De spelar bra mot varandra i boken.”

Boken om SO 1–3 (Liber, 2013). Text: Annica Hedin, Elisabeth Ivansson. Redaktörer: Charlotte Eriksson, Malin Wedsberg, Karin Örn. Formgivning: Sara Ånestrand. Originalare: Helena Nilsson. Bildredaktör: Nadia Boutani Werner. Faktor: Eva Runeberg Påhlman. Illustration: Jonas Burman, Matilda Salmén, Anders Nyberg. Kartor: Liber Kartor. Lotta Rennéus: ”Här samsas flera illustratörer i samma bok. Jonas Burman gör lodjuret som är en symbol och ledsagare för eleven och som har funnits i hela bokserien. Matilda Salméns bilder sätter nivån på målgruppen, att vi riktar oss till de yngre barnen. Hennes figurer är vänliga men inte tråkiga och har fint uttryck.”

Äppel Päppel – Päppel (Liber, 2015). Text: Lilly Jacobson. Redaktion: Sofia Warsén, Malin Wedsberg, Caroline Hjort. Formgivning: Marta Coronel. Fotoredaktör: Mikael Myrnerts. Illustration: Caroline Röstlund. Foto: Shutterstock. Lotta Rennéus: ”En reviderad bok på en mycket gammal upplaga som nu fått modern design med stiliga och mer aktuella teckningar.”

ska%cc%88rmavbild-2016-10-20-kl-16-44-58

Fakta:
Illustratören är med från början

Bokförlaget Arena i Lund har en bred utgivning inom illustrerad facklitteratur och ger ut allt från konst- och kokböcker till trädgårdsböcker. Där är fotografen eller illustratören så gott som alltid med i projektet från början, eftersom alla böckerna är bildbaserade.
– När vi får in bokförslag kommer de ofta utifrån ett form- eller bildtänk, säger Johanna Ekberg som är förlagschef på Arena.

– Formgivarna anlitar vi ofta från vårt eget nätverk, men ibland har författaren eller teamet redan ett samarbete med någon och presenterar dem för oss. Många gånger har författaren i alla fall redan en idé eller en känsla för hur det färdiga resultatet ska se ut och kan visa lite böcker som inspiration. Sedan kommer vi tillsammans fram till vilken formgivare som skulle passa och vilken känsla den färdiga boken ska ha.

Den största utmaningen brukar vara att hitta rätt omslag. Enligt Johanna Ekberg är det nästan uteslutande det som är föremål för de flesta och mest långdragna diskussionerna.

– Det är ju aldrig rent tjafs eller rena konflikter, men ibland kan det vara svårt att bestämma åt vilket håll vi ska gå, om det ska vara ett helt typografiskt omslag, illustrerat etcetera. Omslaget sätter ju mycket av känslan och stämningen som sedan ska fortsätta inne i boken och väcka nyfikenhet i bokhandeln.

Böckerna innehåller vanligtvis fotografier. Illustrationer är mer sällsynta och i så fall oftast tillsammans med just foton.

– Illustrationerna ska ha ett separat formspråk som tillför de andra bilderna något, men det handlar ju om känsla och stämning eller – om det är en ren faktabok – kanske tydliga instruktioner av typen ”gör så här”. Men formspråket måste som sagt stämma överens med resten av boken.

Villkoren för illustratörer och formgivare har inte förändrats under de senaste åren, men det har förlagets arbetssätt. I dag gör de själva en del av originalarbetet som tidigare låg på formgivaren.

– Nu jobbar vi direkt i program som Indesign och gör själva textkorrektur, sätter texter och lägger in bildtexter till exempel. Vi har också jobbat en del i formmallar – då tar formgivaren mer ett övergripande ansvar och arbetar fram en formmall, medan vi gör själva jobbet med att lägga in text och bild. Sedan granskar formgivaren slutresultatet.

Bokinfo med kommentarer, Bokförlaget Arena: Hallon, Kål och Rabarber (Bokförlaget Arena, 2016). Text: Ingar Nilsson. Fotograf: Charlotte Gawell. Formgivning och illustration: Kristin Lidström. Johanna Ekberg: ”Det här är en bokserie om köksväxter. Ett fantastiskt roligt projekt, men det var utmanande. Här tog vi ut svängarna och kombinerade form, illustration och foto. Illustratören och formgivaren Kristin Lidström gjorde ett superjobb. Vi valde illustrerade omslag för att det sticker ut i mängden men också för att böckerna skulle hänga ihop formmässigt för att förstärka seriekänslan. Det är alltid lite vågat att köra på ett illustrerat omslag men det är definitivt en trend som har etablerat sig.”

Arkitektens trädgård (Bokförlaget Arena, 2014). Text: Kenneth Kauppi. Fotograf: Patric Johansson. Formgivare: Marja Pennanen. Johanna Ekberg: ”Fantastiska trädgårdar presenteras och det är intressant att läsa om hur arkitekterna tänker om sina egna trädgårdar. Boken är del av en serie som också innehåller Arkitektens fritidshus. Starkt bild- och formtänk där formgivarens sätt att kombinera bilder verkligen förhöjer boken.”

Svensk illustration – en visuell historia 1900–2000 (Bokförlaget Arena, 2013). Text: Ulrika Knutson, Ulla Rhedin, Salka Hallström Bornold, Patrik Steorn, Monica Hellström, Magdalena Holdar, Jacob Kimvall, Erika Lunding, Elina Druker, Carl Fredrik Holtermann, Sara Teleman, Andreas Berg. Formgivare: Carl Anders Skoglund, John Sandström. Johanna Ekberg: ”Författare, formgivare och redaktörer gjorde ett enormt arbete med att samla illustrationer och skapa en historia över svensk illustration under 100 år. Ambitiöst, unikt och inspirerande!”

Klas Ekman är frilansande journalist och författare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.