Bild: Elin Lucassi

Fråga juristen: Smakar det så kostar det. Fast hur mycket?

Vad händer om någon använder din bild utan att fråga? Bör du kräva ersättning i efterhand, och hur? Kiljan Ardal skriver om ersättningsskyldighet och skäligt vederlag, samt svarar tillsammans med Malin Bergström på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Elin Lucassi illustrerar. Texten publicerades i Tecknaren #6, i december 2016.

Smakar det så kostar det lyder ett gammalt ordspråk. Men vad betyder det egentligen? Jo, vill man nyttja något får man allt som oftast betala för det. Den som vill använda en illustratörs verk får vackert be om lov att få göra det. Gör man inte det kan man göra sig skyldig till upphovsrättsintrång, som bland annat kan medföra en ersättningsskyldighet.

Ersättningsskyldigheten (som beskrivs i upphovsrättslagens paragraf 54) består av två delar: skadestånd och ersättning för skäligt vederlag. Skadeståndsdelen kan framstå som lite komplicerad eftersom det är den utsatta upphovspersonen som måste bevisa dels att hen har råkat ut för en skada på grund av upphovsrättsintrånget, dels hur stor den skadan är.

Vad gäller det skäliga vederlaget är det viktigt att notera att begreppet inte innehåller ordet skada. Det är nämligen så att den som använder ett verk utan lov alltid ska betala en ersättning till rättsinnehavaren som motsvarar ett skäligt vederlag för själva nyttjandet. Det betyder att ersättningen ska motsvara det arvode som upphovspersonen skulle ha fått om hen hade upplåtit en licens på frivillig väg och fått betalt enligt branschpraxis.

Dessutom ska den här ersättningen betalas även om den som använde verket gjorde det i god tro och även om någon faktisk skada inte har drabbat upphovspersonen (därav frånvaron av ordet skada).

Det är till och med så att även om den olovliga användningen av ett verk skulle ha lett till en ökad efterfrågan för upphovspersonen så ska det här skäliga vederlaget betalas ut, precis som det hade betalats i form av arvode vid en frivillig licensiering.

/Kiljan Ardal

Frågor till juristerna

Får jag ha med en känd seriefigur på omslaget?
Hej, jag har gjort ett bokomslag med en illustration av en känd seriefigur. Seriefiguren omnämns flera gånger i boken och har en viktig roll för själva historien. Vad tror ni om detta? Det är inte för sent att ändra men jag skulle ju helst av allt slippa.

Kiljan Ardal svarar:
Jag ska försöka göra ett ganska långt svar förhållandevis kort. Dels kan den aktuella användningen utgöra ett intrång i någon annans upphovsrätt, dels kan den utgöra ett intrång i någon annans varumärkesrätt.

Det är fullt tillåtet att inspireras av någon annans idé, men det är inte tillåtet att kopiera och göra likadant. Avgörande är ifall det som man skapar skulle anses, av en domstol, vara tillräckligt unikt och självständigt, och därför inte ses som ett intrång i någon annans upphovsrätt.

Seriefiguren kan också vara varumärkesskyddad och det är inte tillåtet att använda någon annans varumärke utan varumärkesinnehavarens medgivande till detta.

Sammanfattningsvis gör du säkrast i att ta reda på vem som äger rättigheterna till seriefiguren för att få ett medgivande från denne. Utan ett sådant medgivande finns det en risk att din bild anses utgöra ett upphovs- och/eller varumärkesrättsligt intrång.

Ett alternativ till detta är att du ändrar bilden så pass mycket att den i sig framstår som unik och självständig.

Ska jag sälja mina original?
Hej, en kund som jag har jobbat med säger sig vilja köpa loss originalen. Vad gäller?

Kiljan Ardal svarar:
Upphovsrätten är en immateriell rätt eftersom den avser en förmögenhetsrättslig tillgång som inte är en fysisk (eller digital) sak. En upphovsperson som har skapat en illustration kan sälja rätten att få använda illustrationen och det är då den immateriella rätten som avses.

Om upphovspersonen i stället önskar sälja illustrationen i dess fysiska form är det en materiell rätt som avses. Köparen övertar i ett sådant fall äganderätten till illustrationen men har inte rätt att nyttja den hur som helst, eftersom upphovsrätten fortfarande tillhör upphovspersonen, säljaren.

För att undvika tolkningsproblem kan du se till att det i avtalet med kunden påpekas att originalet tillhör illustratören om inte annat särskilt har avtalats. Vill kunden köpa även originalen är det ett separat köp, med separat betalning.

Vems intäkter går till välgörenhet?
Hej juristen! Jag har gjort en barnbok tillsammans med en författare. I samband med färdigställandet av bokens omslag fick jag reda på att en liten summa för varje såld bok ska gå till välgörenhet.

Detta är inget det pratades om när jag diskuterade ersättningen med förlaget, utan det är något som författaren och förlaget tydligen har kommit överens om.

Betyder det då att detta dras från författarens del eller från bådas?

Malin Bergström svarar:
Det här borde ha tagits upp i samband med att ni diskuterade ersättning om det är något som kommer att påverka din ersättning som illustratör. Men om det är endast författaren och förlaget som har kommit överens om detta bör det inte påverka den överenskomna ersättningen för din del.

Du ska givetvis ha betalt för din nedlagda tid och även om det är ett bra initiativ från författaren att skänka bort en del av pengarna ska det inte påverka dig om du inte har gått med på beslutet. Kontakta förlaget och hör hur det ligger till.

Friskrivning av skadeståndsansvar
Jag undrar om man i sina avtal med en kund i samband med uppdrag kan skriva in någon form av klausul eller liknande där det framgår att det är kundens ansvar att säkerhetsställa att materialet jag tar fram, säg en logotyp, inte är för likt någon annans verk? Alltså, kan man friskriva sig på något sätt så att man inte senare blir anklagad för plagiat?

Malin Bergström svarar:
Det är alltid bra om du som upphovsperson kan ha med en punkt i ditt avtal där du intygar att verken du har skapat är ett resultat av eget skapande och att det är unikt. Förutsatt att det är det.

Sedan är det upp till kunden att kontrollera att det inte redan finns liknande verk, exempelvis logotyper, som skulle kunna ge upphov till eventuella tvivel om att verket är unikt. Kunden bör sedan vara den som ser till att verket du har skapat skyddas genom varumärkesregistren/registrering hos PRV (Patent-och registreringsverket).

Att som upphovsperson ta på sig fullt ersättningsansvar för att en utomstående tredje part hävdar att det man har skapat är för likt eller ett plagiat är oskäligt och det bör undvikas.

Svenska Tecknares jurister

Kiljan Ardal och Malin Bergström är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Foto: Jenny Gustafsson

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.