Illustration: Finsta

Fråga juristen: Får kunden bearbeta bilden?

När är en bearbetning av en bild nödvändig för att uppfylla syftet med samarbetet mellan upphovspersonen och kunden, och när kan den anses utgöra en större ändring av originalmaterialet? Malin Bergström skriver om bearbetning av bilder, samt svarar tillsammans med Kiljan Ardal på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Finsta illustrerar. Texten publicerades i Tecknaren #1, i februari 2017.

I många avtal finns det en klausul som tar sikte på att kunden har rätt att bearbeta och formatanpassa upphovspersonens material. I vissa fall innebär det en formatanpassning till en viss förpackning, ibland en beskärning eller väsentlig ändring av hela bilden.

Ofta nämns inget om att upphovspersonen bör kontaktas innan ändringen utförs – vissa kunder anser att detta faller inom ramen för de rättigheter som de tillskansar sig när de köper rätten att använda materialet.

I vissa situationer kan bearbetningen vara acceptabel. Om en bilds storlek måste anpassas för att fungera på en förpackning kanske det inte innebär en väsentlig ändring av materialet. Men det är en fin avvägning: när är en bearbetning nödvändig för att uppfylla syftet med samarbetet mellan upphovspersonen och kunden, och när kan den anses utgöra en större ändring av originalmaterialet?

Ponera att din bild eller illustration beskärs eller ändras på ett sätt som medför att betydande delar av materialet saknas, eller att den inte längre blir en produkt som du kan stå för att ha varit delaktig i att skapa. Det kan tyckas självklart att du då borde ha blivit kontaktad i förväg för att godkänna ändringarna.

Trots det är detta alltså ofta något som måste påpekas i samband med att ett avtal ska ingås. Att som upphovsperson bli kontaktad när ens material ändras avsevärt borde vara självklart, och det är därför något som du bör framhålla om det inte står med i avtalet för ett uppdrag. Genom att vi upprepade gånger gör kunder och aktörer uppmärksamma på detta kommer det förhoppningsvis att vara en självklar del i framtida avtal.

Malin Bergström

Frågor till juristerna

Får jag illustrera byggnader?
Hej! I samband med en kampanj ska jag ta fram illustrationer på olika byggnader och landmärken, som är starkt förknippade med olika områden i en stad, som sedan ska skickas ut som klistermärken och dekaler för ett företags räkning. Kan detta bli ett problem juridiskt?

Malin Bergström svarar:
Eftersom illustrationerna kommer att användas i reklamsammanhang och i marknadsföringssyfte bör du be om upphovspersonernas tillstånd innan du illustrerar dessa byggnader och landmärken.
Om det kan bli problem beror lite på vad som avbildas, så jag skulle nog göra en avvägning gällande varje enskilt motiv. Vissa saker, som en geometrisk symbol som exempelvis en rondell är mer generella än exempelvis ett konstverk, en byggnad eller en staty.

Produktionskostnader i ett vinstdelningsavtal
Om jag har ett vinstdelningsavtal med ett förlag, och förlaget genom avtalet även har
rätt att dra av produktionskostnader innan vinstutdelningen sker, hur mycket är då skäligt att de kan dra av? Och hur håller jag som upphovsperson koll på att produktionskostnaderna känns rimliga?

Malin Bergström svarar:
Vinstdelningsavtal är vanliga bland framför allt mindre förlag. Om du har möjlighet till en dialog med förlaget är det att rekommendera att be om en kalkyl för produktionskostnaderna, och sedan se till att det skrivs in i avtalet att avvikelser från kalkylen ska godkännas av dig. Detta för att kunna få inblick i kostnaderna, vilka kostnader som förlaget definierar som produktionskostnader samt kunna bedöma förlagets seriositet.
Det kan även vara en tanke att kika på redovisningsparagrafen som brukar finnas
med, för att få en bättre uppfattning om hur kostnader redovisas och vad de avser (exempelvis tryck, formgivning, redaktör, marknadsföring). Utifrån det blir det lättare att försöka göra en bedömning av om kostnaderna verkar rimliga.

Min bok ska bli e-bok
För några år sedan gav ett förlag ut min bok i pappersformat och nu vill de ge ut den som e-bok. Vad gäller?

Kiljan Ardal svarar:
Förlaget har endast rätt att ge ut din bok på det sätt som framgår av ert ursprungliga avtal. Om det inte står någonting om utgivning i e-boksformat i det ursprungliga avtalet måste ni alltså avtala om detta separat för att förlaget ska ha rätt till det.

Biblioteksersättning för e-böcker
Hej! Hur funkar biblioteksersättningen för e-böcker?

Kiljan Ardal svarar:
Varje gång en tryckt pappersbok lånas ut från ett offentligt bibliotek utgår biblioteksersättning till bokens upphovspersoner. Ersättningen betalas ut av staten och regleras enligt lag.
För e-böcker är det i stället biblioteken själva som betalar ut en ersättning per nedladdning/lån till förlaget och det företag som distribuerar e-böcker. Det är därför viktigt att det regleras i förlagsavtalet att rättighetshavaren ska få del av den ersättning som biblioteken betalar ut.

Får andra sälja mina målarboksbilder?
Hej! Jag skapar målarböcker för vuxna som jag sedan säljer på min webbplats och i butik. Jag har nu upptäckt att en del personer som färglägger dessa bilder sedan säljer dem vidare i sina egna webbshoppar som om de vore deras egna verk. Kan jag förhindra detta på något sätt?

Malin Bergström svarar:
Det är inte acceptabelt att andra säljer vidare dina verk utan din tillåtelse, och dessutom låter andra tro att det är de som är upphovspersoner till bilderna. De borde ha kontaktat dig och bett om din tillåtelse för att få använda och sälja dina bilder.
Kontakta de här personerna och be dem dra tillbaka försäljningen av bilderna samt
kräv ersättning för de redan sålda verken.

Har idéer upphovsrättskydd?
Vågar jag berätta för en potentiell uppdragsgivare om en idé jag har, trots att jag inte har fått något konkret uppdrag av dem än? Tänk om de tar min idé men inte ger uppdraget till mig?

Kiljan Ardal svarar:
En idé eller ett koncept – det vill säga en plan för ett nytt verk som ännu inte har tagit konkret form – kan innefatta ett stort ekonomiskt värde, men omfattas trots det inte av upphovsrättsskydd.
När du ska presentera ditt koncept för en potentiell uppdragsgivare är det därför klokt att ingå ett sekretessavtal med den potentiella uppdragsgivaren innan du presenterar dina idéer. Detta för att säkerställa att uppdragsgivaren inte kan utnyttja ditt koncept utan att fråga dig först.
Sådant som har kommit till fysiskt uttryck, till exempel en bild, skyddas dock av upphovsrätt.

Svenska Tecknares jurister

Kiljan Ardal och Malin Bergström är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Foto: Jenny Gustafsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.