Illustration: Dennis Eriksson

Reportage: När fansen blir mecenater

Många bäckar små kan bidra till att förverkliga dagens nischade projekt inom bild och form. Eller snarare många backare – de intresserade privatpersoner som bidrar till realiserandet av en bok eller ett spel genom crowdfunding. Hur funkar denna typ av gräsrotsfinansiering och hur påverkar utvecklingen bildbranschen? Emil Åkerö pratar med en serietecknare, en illustratör, en förläggare och en forskare.

Text: Emil Åkerö. Illustration: Dennis Eriksson.

Reportaget publicerades i Tecknaren #1 2017.

Vad är crowdfunding?
Crowdfunding är så kallad gräsrotsfinansiering, där olika projekt finansieras genom att flera små finansiärer går samman. Beskrivningen av ett projekt eller en idé läggs ut på en sajt där privatpersoner och andra kan donera pengar till projektet. Om det kommer in tillräckligt mycket pengar på utsatt tid blir projektet av, annars får det inga pengar. De som har stöttat projektet kallas för backare, och får olika bonusar baserat på hur mycket de bidrar med. Ett känt exempel på crowdfunding är filmatiseringen av tv-serien Veronica Mars.

− Du blir inte rik på att crowdfunda, men du får bestämma mer!
Serietecknaren Kim W. Andersson har nyligen avslutat crowdfundingkampanjen för sitt bokprojekt Astrid när vi pratar. Han har redan ett antal titlar bakom sig, såsom Alena (Apart Förlag, 2015) och Love hurts (Kartago Förlag, 2009), men har med den nya boken skapat den första i en serie, Astrid – Vulkanmånens kult.

− Astrid är den galaktiska koalitionens toppstudent med målet att bli galaktisk fredsskipare. Det ser bra ut i början, men när hon ska göra sitt examensprov för att åka ut i galaxen blir hon anklagad för att ha fuskat och kastas ut från akademin. Så nu driver hon genom rymden och tar dåligt betalda jobb för att kunna ha en ny chans till examen. Då får hon ett specialuppdrag, berättar Kim W. Andersson.

Kim W. Andersson, serietecknare. Illustration: Dennis Eriksson.

Böckerna om Astrid ges i original ut på det amerikanska förlaget Dark Horse Comics, som har den internationella marknaden, men för Sverige ville Andersson göra något speciellt.
− Jag vill inte glömma de svenska läsarna, utan bestämde mig för att göra en lyxigare utgåva till ett bättre pris. 682 personer har bidragit, det var alltså 682 exemplar sålda innan boken ens hade kommit ut. Jag valde att göra en utgåva i hårdpärm, vilket jag hade råd med eftersom det inte förekommer några mellanhänder.

Projektet lades ut på Kickstarter, en sajt där flertalet kreatörer lägger ut sina crowdfundingprojekt, men det finns många andra liknande tjänster såsom Gofundme, Indiegogo eller Fundedbyme. Sedan kan privatpersoner donera pengar till projektet så att det på utsatt tid kommer upp i den finansiering som krävs för att det ska kunna bli verklighet. De som stöttar projektet med pengar, projektets backare, får olika bonusar baserat på hur mycket de bidrar med, om projektet blir av.

En annan illustratör som har prövat lyckan genom crowdfunding är illustratören, konstnären och författaren Ida Öhnell som på så sätt har finansierat utgivningen av sin bok Trollkarlens arvinge. Boken är en roman men Ida Öhnell har genomgående använt illustrationer som ett sätt att kommunicera kring sin kampanj och dess tidsram, budget och andra behov. De som har varit med och stöttat projektet har dessutom fått illustrerade vykort som tack.

− Jag har många illustrationer till berättelsen och en vän till mig som är animatör, Jakob Nyström från infografikbyrån Soja, lade ihop några av dem i en trailer där de rör på sig. I trailern lade vi också in ett specialskrivet soundtrack. Jag tycker att vi lyckades med att hitta kärnan och känslan av Trollkarlens arvinge i den trailern och på så vis blev den en del av framgången med kampanjen, säger Ida Öhnell.
I övrigt är det bara omslaget som är illustrerat, samt en svartvit karta över den värld som boken utspelar sig i, men planen är att kunna göra en illustrerad upplaga i framtiden.

Ida Öhnell, illustratör och författare. Illustratör: Dennis Eriksson.

Ida Öhnell har valt att producera sin bok själv efter att ha blivit refuserad av olika förlag men också för att hon är bekant med andra som har sysslat med crowdfunding.
− Jag kände till företag i min närhet som har kommit i gång med hjälp av just Kickstarter så jag valde den plattformen. Många människor hjälpte mig att få upp sidan och att sprida kampanjen i sociala medier men jag roddade allt själv.

Ett av de största skälen till att hon valde att göra en crowdfundingkampanj var att hon ville testa om det fanns en marknad för boken.
− Det är skillnad på att trycka upp en bok själv och att trycka upp den med hjälp av över 100 medproducenter. Mina backare är en del av boken och det har varit underbart att ta del av deras positiva energi under resans gång, berättar Ida Öhnell.

För Kim W. Andersson är situationen en annan, här finns ett förlag inblandat. Hans tidigare böcker är utgivna på Apart Förlag, och med crowdfundingprojektet Astrid – Vulkanmånens kult gjorde de så att Apart Förlag gav ut den svenska versionen av boken efter att den hade crowdfundats. Överskottet av utgivningen delar de på mitten.
− Jag är glad över att Apart Förlag vill göra det här. Att de vågar testa nya vägar eftersom serier inte är så stort i Sverige. Det är en större frihet. Jag har varit i branschen ett antal år och det är kul att kunna prova det här, och det är något jag inte skulle kunna göra med någon annan bransch än den svenska, säger Kim W. Andersson.

Både Ida Öhnell och Kim W. Andersson betonar friheten i att crowdfunda sina verk. De har inte varit beroende av förlagen för att få ut sina produkter. Men det finns även förlag som arbetar med crowdfunding som metod.

Ett sådant förlag är Fria Ligan, som bland annat ger ut spel och konstböcker. För dem är crowdfunding en nödvändighet för att de ska kunna ge ut det de vill i en så pass nischad bransch som de verkar i. Det berättar Tomas Härenstam, förläggare på Fria Ligan.
− Vi crowdfundar så gott som alla större projekt. Det är ingen direkt regel, men det har visat sig vara en väldigt lyckad metod. Vi har en överlag positiv trend där varje ny kampanj lockar fler deltagare än den tidigare.

Fria Ligan har bland annat gett ut illustratören Simon Stålenhags konstbok Ur varselklotet men även det klassiska rollspelet Mutant, och Tomas Härenstam betonar hur illustrationer är en betydande del av arbetet, både i böckerna i sig och i kommunikationen kring dem.
− Rollspel handlar om att skapa en värld och leva sig in i den, och då är illustrationer mycket viktiga. Simon Stålenhags böcker har texter, och bra sådana, men det är ju bilderna som är huvudsaken.

Tomas Härenstam, förläggare på Fria Ligan. Illustration: Dennis Eriksson.

För en aktör som Fria Ligan krävs det en strategi för att lyckas med crowdfundingprojekten, och även om han säger att det inte finns en universell lösning presenterar Tomas Härenstam tre tydliga råd:
– Ha en tydlig målgrupp, helst ett färdigt segment i form av en subkultur, för att kunna nå ut. Håll kontakten med dina backare genom hela processen. Lova inte vad du inte kan hålla, håll koll på dina kostnader.

Kim W. Andersson rådfrågade Fria Ligan innan han drog i gång sin crowdfundingkampanj, och berättar att han bland annat har undvikit att just lova för mycket. Han betonar också att det är nu det stora arbetet börjar, när kampanjen är klar och det ska byggas en ny kundbas.
− Jag tänker att nästan alla mina backare är förstagångsbackare, så nästa gång jag gör en kampanj kommer det att gå bra att få dem att backa igen. Men de kan även vara villiga att backa andra, jag kommer att hjälpa dem som kommer efter med att bilda en bas med backare som är intresserade av serier.

För Ida Öhnell som inte har något förlag i ryggen har förutsättningarna varit annorlunda. Hennes kampanj har handlat främst om marknadsföring. Boken trycktes under sommaren förra året och lanserades i september.
De medel som kom in via kampanjen gick till att finansiera själva boken och genererade inget överskott.
− Jag gjorde en kommunikationsplan över den månad som kampanjen pågick och varje dag checkade jag av något nytt. Det kunde handla om att prata med alla man känner, att dela kapitel och uppdateringar på webbplatsen, Facebook och Instagram eller att dela ut flyers och provläsningsexemplar på event och liknande. Så ja, vill man att det ska lyckas måste man prata med alla och be dem i sin tur att prata vidare.

För det är viktigt att det pratas om kampanjen av andra och att den sprids så mycket som möjligt.
− Jag är rätt tidig i Sverige med en crowdfundad serie, säger Kim W. Andersson. Mina kollegor kanske uppfattar mig som tjatig på Facebook när jag ber dem dela och tipsa om min kampanj. Men när det är deras tur nästa gång kommer jag att hjälpa dem.

Och det hårda slitet ger resultat.
− Flera bloggare följde min kampanj och de har gett boken höga betyg, även biblioteken har börjat köpa in den och mina 108 backare har varit positiva också, säger Ida Öhnell. Vi får se hur det går framöver men jag har förhoppningar om att boken har potential att växa till sig från gräsrotsnivån och upp, som den undergroundprodukt den ju är.

Men är allt guld och gröna skogar då? Är crowdfunding räddningen för en krisande bokbransch och alla kämpande kulturarbetare? Nja, Linnéa Lindsköld är inte så säker. Hon är lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och har forskat kring litteraturstöd och kvalitetsbegreppet.

Enligt Linnéa Lindsköld kan ett resultat av utvecklingen vad gäller crowdfunding vara en förväntan på att även extern finansiering ska finnas för att ett projekt ska kunna få offentligt stöd. Hon påpekar att det för tillfället inte råder någon politisk önskan om att förändra det offentliga kulturstödet i någon större utsträckning, utom möjligtvis från Sverigedemokraterna.

Linnéa Lindsköld, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Illustratör: Dennis Eriksson.

Men med de nya tekniska möjligheterna kan det komma en utveckling där crowdfunding eller annan typ av extern finansiering blir ett villkor för att få finansiellt stöd, som till exempel att hälften av ett projekt ska finansieras på det sättet. Lindsköld lyfter fram att fördelningspolitiken på kulturområdet har ändrats från att handla om större stöd från en aktör till små stöd till olika projekt, där kontinuiteten blir mer osäker men stödet mer jämt fördelat.

För Kim W. Andersson är crowdfundingen ett sätt att skapa en hållbar ekonomi, eftersom produktionstiden för böckerna är väldigt lång. Crowdfundingen säkerställer ekonomin för utgivningen, medan bokens produktionstid får finansieras på andra sätt.
− Den första boken i Astridserien fick jag tid till att skapa genom stöd från Konstnärsnämnden. Så nu ska jag ansöka om nya projektstöd för att kunna göra den andra boken. Jag har inte råd att göra mina böcker utan stöd från dem eller Författarfonden.

För Linnéa Lindsköld är det relevant att placera in crowdfunding i kulturfinansieringens historia. Kultur har skapats i alla tider men när den tidigaste formen av kulturfinansiering började komma kunde rika familjer och institutioner som kyrkan finansiera kultur och konst som mecenater.

I och med kapitalismens intåg och konstruktionen av en konstmarknad kunde konstnärer verka på den fria marknaden och bli en sorts egenföretagare. Alla stater har någon form av kulturpolitik och finansiering av kultur, men i och med crowdfundingen hamnar konstnären i ett mellanläge mellan att vara beroende av en stat och att vara ute på en rent kapitalistisk marknad, förklarar Lindsköld.

Hon betonar också vikten av att vara ett känt eller etablerat namn med en idé förankrad i en kontext för att lyckas med crowdfunding, och att tekniken inte löser grundproblemet med hur konst och kultur ska finansieras.
− När det kommer någon ny teknik ses det lätt som en universell lösning, men det är inte riktigt så enkelt. För att lyckas med crowdfunding behöver konstnären skapa konst som bär sig på en marknad, konsten ska kunna tala till många människor. Publiken får genom crowdfunding tillgång till konst de kanske inte hade fått tillgång till annars. Men det krävs också att det finns en publik som är beredd att ta emot konsten. Det gör att projekt som crowdfundas behöver vara breda i sitt tilltal eller nå en specifik grupp. Riktigt smala projekt riskerar att tappas bort, framför allt om det inte finns en ordentlig marknadsföring eller ett stort namn bakom. Du är fortfarande en aktör på en kommersiell marknad, även om kanalen har förändrats, säger Linnéa Lindsköld.

Bilder från vänster: Serieboken Astrid – Vulkanmånens kult av Kim W. Andersson (Apart Förlag, 2016). Romanen Trollkarlens arvinge av Ida Öhnell (Ida Öhnell, 2016). Spelet Mutant – År noll (Fria Ligan, 2016). Omslagsbild av Simon Stålenhag, skribent Tomas Härenstam, inlageillustrationer av Reine Rosenberg, grafisk form av Christian Granath.

Emil Åkerö är skribent och kulturkonsult. Dennis Eriksson är illustratör.

Crowdfundingprojekt inom bild och form
Serier: Freya and Frey är ett serieantologiprojekt om samkönad kärlek som leds av illustratörerna Anette Bengtsson, Elise Rosberg, Natalia Batista och Diana Davidsson. Det har hittills resulterat i två böcker.

Illustration: Illustratören Simon Stålenhag har släppt två böcker via Fria Ligan, som båda har crowdfundats, efter att bilderna först har släppts i sociala medier. Stålenhag beskriver sina illustrationer som folkhems-science fiction och kombinerar landskapsmåleri och 1990-talsestetik. Böckerna består av hans bilder i kombination med kortare texter som berättar en historia.

Spel: Spelförlaget Hasbro har använt crowdfunding i sitt projekt Hasbro Gaming Lab. Deltagarna får pitcha sina förslag, de fem bästa förslagen får sedan försöka crowdfunda sina projekt, med marknadsföringshjälp av Hasbro. Den som vinner får 10 000 kronor och en resa till Hasbros huvudkontor för att få hjälp av deras team med att förverkliga sitt spel.

Form: Det finländska förlaget WSOY gjorde 2014 en satsning tillsammans med författaren André Noël Chaker där den engelska upplagan av Santa’s dream crowdfundades, men i en upplaga med 3D-animationer vilket gjorde det till en modern popupbok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.