Omslag Tecknaren 1702: Ur Sagor om natten av Kitty Crowther (Lilla Piratförlaget, 2017). Art direction och grafisk form av Mia Degerman och Vejde Gustafsson/Spektra.

Innehåll Tecknaren nr 2, april 2017

PORTRÄTT Kitty Crowther. Bilderboksskaparen Kitty Crowther har själv slukat böcker sedan hon var barn. Hon tror att böcker hjälper oss att förstå världen. Sara Teleman åker med på hennes associationsbanor, mellan barndomsbilder, förebilder och naturkärlek. Text: Sara Teleman. Foto: Lydie Nesvadba.

REPORTAGE ”Det samiska raseriet.” Sprejade hjältar, broderade protester och datorfodral med stolta mönsterarv. Plötsligt når allt fler samiska bildskapare utanför Sápmi. Flera uttrycker raseri – mot den svenska kolonialismen, rovdriften på mark och natur och okunskapen om det samiska samhället. Anna Kågström talar med bildkonstnärerna Anders Sunna, Britta Marakatt-Labba och Inga-Wiktoria Påve. Text: Anna Kågström.

ESSÄ ”Berättelser från en skräphög.” Arkitekten och konstnären Katarina Bonnevier upptäcker en skräphög på sin bakgård. I skräpet finner hon berättelser om svensk designhistoria och samhällets undangömmande av det som inte passar in i normen. I fokus för hennes essä står Rent hus av Marie Carlsson, ett möbelverk om skräpvägrandets estetik, med referenser till Carl Larsson, Ellen Key, Stig Lindberg och Sara Granér. Text: Katarina Bonnevier. Illustration: Emma Hanquist.

ANALYS ”Dokumenterad graffiti.” Kontroversiell och älskad. Ungdomskultur och konsthistoria. Graffitin har alltid varit omdiskuterad, det visar att konstformen lever. Det konstaterar Johan Jacobsson, som har läst två böcker och två tidningar om den svenska och internationella graffitiscenen. Text: Johan Jacobsson. Foto: Jenny Gustafsson.

FRÅGA JURISTEN ”Hur påverkar EU vår upphovsrätt?” Våra svenska lagar påverkas av vad som beslutas i Bryssel – och just nu strävar man efter att samma upphovsrättsliga regler ska gälla i hela unionen. Kiljan Ardal skriver om upphovsrätt och EU, samt svarar tillsammans med Malin Bergström på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Text: Kiljan Ardal, Malin Bergström. Illustration: Julia Thorell.

DEBATT ” Du är med och bestämmer.” Det handlar om era pengar, er gemensamma röst och era gemensamma möjligheter. Var med och sätt kursen för Svenska Tecknares kommande verksamhetsår, uppmanar Tyra von Zweigbergk, tf ordförande för Svenska Tecknare. Text: Tyra von Zweigbergk. Illustration: Marcus-Gunnar Pettersson.

DESSUTOM Aktuellt: Nyheter, händelser och inspiration i urval av Sara Teleman. Bild: Matilda Rutas konst på Barnakuten i Karlstad. Detalj: Seriestorm låter barn mötas genom serietecknandet. Medlemsenkät: Tre frågor till tre medlemmar i Svenska Tecknare. Svenska Tecknare-sidan: Notiser, nya medlemmar och information.

MEDVERKANDE I 2 2017: Skribenter: Kiljan Ardal, Maina Arvas, Malin Bergström, Katarina Bonnevier, Johan Jacobsson, Anna Kågström, Sara Teleman, Tyra von Zweigbergk. Illustratörer: Emma Hanquist, Marcus-Gunnar Pettersson, Julia Thorell. Fotografer: Jenny Gustafsson, Lydie Nesvadba. Omslag: Ur Sagor om natten av Kitty Crowther (Lilla Piratförlaget, 2017). Art direction och grafisk form: Mia Degerman, Vejde Gustafsson.

LEDARE: Bilder som öppnar världen

När hon var liten slukade Kitty Crowther böcker. De gav henne nycklar till att förstå de vuxnas värld. Nu skapar hon själv bilderböcker för andra barn som vill förstå världen. Hon pratar med Sara Teleman på sidan 8 om böckers helande kraft.

Nej, det är inget nyttoperspektiv vi anlägger på bildkonst i det här numret av Tecknaren. Kultur ska inte digna under duktighetskrav. Att bilder kan ha goda, helande krafter håller säkert Matilda Ruta, som har skapat sjukhuskonst för barn (sidan 7), och Hanna Lundin Tistelö, som låter barn med olika bakgrund mötas i serieritandet (sidan 15), med om. Men bilder kan också synliggöra sorg, riva upp sår och avslöja konflikter.
På sidan 24 skriver Katarina Bonnevier om konst gjord av skräp. Saker som har sorterats bort kan läsas som en parallell till dem som har gömts undan i samhällsbygget, som inte har ansetts passa in i normen.

Vreden över en osynliggjord och bortträngd historia ser vi även i den samiska bildkonsten. I Anna Kågströms reportage på sidan 16 möter vi Anders Sunna, Britta Marakatt-Labba och Inga-Wiktoria Påve. De uttrycker sig i vitt skilda former – måleri, installation, illustration, broderi, kläder, inredningsprylar – men bidrar alla till vågen av starka politiska bilder från och om Sápmi.

Att vara same är att ständigt behöva informera sin omgivning om sin kultur och historia, som Inga-Wiktoria Påve säger. Bilder kan handla om att förstå världen, men också om att få världen att förstå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.