Bild: Daria Bogdanska

Fråga juristen: Ditt innehåll, dina intäkter!

Allt oftare utgår bok- och tidskriftsförlag ifrån att digitala format följer med på köpet när de förvärvar dina rättigheter. Men fler format betyder mer arvode. Kiljan Ardal svarar på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Texten publicerades i Tecknaren #4, i september 2017.

Text: Kiljan Ardal. Illustration: Daria Bogdanska.

Begreppet digitalisering är ingenting nytt. Du hörde säkert talas om exempelvis e-boken redan för över 20 år sedan. Ändå är digitalisering något högst aktuellt just nu.

När vi på Svenska Tecknare granskar avtal ser vi nämligen allt oftare att bok- och tidskriftsförlag utgår ifrån att digitala format följer med på köpet när de förvärvar dina rättigheter. För samma arvode som tidigare endast avsåg utgivning i tryckt pappersformat förväntar sig nu alltså utgivarna att rätten till digital publicering kommer på köpet.

Det är inte svårt att förstå att utgivarna vill ge ut dina verk i såväl tryckt som digitalt format eftersom läsarna i dag förväntar sig att kunna ta del av innehållet även på nätet och i andra digitala kanaler. Men en ökad efterfrågan på digitalt material innebär inte att man som utgivare skulle kunna slippa betala för detta – tvärtom.

På samma sätt som utgivaren måste betala för utgivning av ett verk på ett nytt språk förutsätter digital utgivning att rättighetshavaren får betalt även för detta, oavsett om det gäller en e-bok, en app eller något annat ännu okänt digitalt format.

Det fina med upphovsrättslagen är att den är teknikneutral, och inte utgör något hinder mot nya format. Nya format betyder nya intäkter. Intäkter som du som har skapat innehållet ska ha rätt att ta del av.
Jag ser gärna en utveckling där fler format efterfrågas bland utgivarna. En för mig given förutsättning är dock att detta speglas i arvodesnivån. Fem myror är trots allt fler än fyra elefanter.

/Kiljan Ardal

Får ett museum ställa ut mina bilder i annan form?

Hej! Jag fick ett mejl från ett museum som berättade att de i sin nya utställning använder en bok som jag har illustrerat. Användandet sker på så sätt att de har filmat ett antal sidor ur boken som de sedan visar i en loop. De bad om ursäkt för att de hörde av sig dagen innan öppningen av utställningen, men hoppades att det var okej att använda bilderna. Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera på detta. Har de rätt att använda mina bilder på det här sättet?

Kiljan Ardal svarar:
Eftersom du är upphovsperson till bilderna krävs ditt medgivande för att museet ska ha rätt att visa dem. Om du inte vill att dina verk ska ingå i utställningen kan du meddela museet och begära att de tar bort dem. Om de inte skulle göra det gör de sig skyldiga till intrång i din upphovsrätt.
Skulle du däremot tycka att det är okej att museet använder dina bilder på det sätt som de uppger har du rätt till ersättning för detta. Detta eftersom museet nyttjar dina verk både genom att framställa nya exemplar av dem och genom att tillgängliggöra dessa för allmänheten. Det bästa vore om ni gjorde en skriftlig överenskommelse som definierar hur användandet får ske och under hur lång tid.

Jobbuppdrag av en kompis

En vän till mig har nyligen bestämt sig för att starta ett företag och har nu frågat mig om jag kan formge en logotyp till företaget. Vi är båda studenter, så jag vet att min vän inte har råd att betala någon större ersättning, men jag vet inte om jag vill göra logotypen utan att få någon ersättning alls. Borde vi skriva ett avtal eller är det överdrivet när det bara är mellan två vänner?

Kiljan Ardal svarar:
Även om man är vänner eller bekanta så är det alltid bra att definiera samarbetet och vad man har kommit överens om. Av denna anledning är det bäst att ha ett skriftligt avtal, främst för att undvika eventuella missförstånd i framtiden.
Ett sådant avtal behöver inte täcka upp för vartenda tänkbart scenario, men bör täcka vilka format som logotypen får användas i, under vilken tidsperiod som den får användas och eventuell ersättning.
Du bör inte göra jobbet utan ersättning, men mot bakgrund av din väns begränsade ekonomi kanske du får anpassa dig därefter till en början. Mitt råd är därför att ni begränsar tidsperioden som du upplåter rättigheterna under. Det kan mycket väl hända att din väns företag blir framgångsrikt längre fram, och efter att avtalstiden har löpt ut kan ni skriva ett nytt avtal, som ersätter det gamla avtalet, men med högre ersättning.

Får jag rita av en dansrörelse?

Jag undrar om man har rätt att rita av en kroppsställning som man har sett på ett fotografi och använda som en del i en illustration som man säljer? Exempelvis om man ska rita några personer som dansar – kan man då rita av ett danssteg från någon annans fotografi och implementera det i sin illustration? I övrigt är utseendet på bilden och den tänkta dansaren annorlunda (kläder, ansikte, frisyr). Jag kommer alltså inte att kopiera fotografiet rakt av, utan bara använda själva rörelsen.

Kiljan Ardal svarar:
Dans består ju oftast av en kombination av rörelser, och skyddas – precis som andra uttrycksformer – av upphovsrätt. En förutsättning är dock att de upphovsrättsliga rekvisiten är uppfyllda. Det vill säga att dansen uppnår en sådan nivå av verkshöjd att den anses vara ett resultat av upphovspersonens egna andliga skapande och att den uppnår en viss nivå av originalitet. Ett enskilt danssteg lär dock inte skyddas av upphovsrätt.
Det avgörande i ditt fall är om det verk som du skapar har verkshöjd, det vill säga att verket har en viss originalitet. Utifrån din beskrivning låter det inte som att det ska vara några problem, eftersom du skapar ett nytt och självständigt verk. Hade du däremot ritat av fotografiet i sin helhet, och det hade varit en uppenbar avbildning, skulle du ha behövt kontakta fotografen först och be om tillstånd för detta, eftersom det annars hade kunnat anses utgöra ett intrång i fotografens upphovsrätt.

Vad gör jag med bluffakturor?

Bara den senaste månaden har jag fått flera fakturor på både produkter och tjänster som jag påstås ha beställt utan att så är fallet. Vad anser ni att jag bör göra?

Kiljan Ardal svarar:
Det låter som uppenbara bluffakturor och är något som oseriösa bedragare ägnar sig åt. Om du har fått en bluffaktura bör du bestrida kravet så fort som möjligt. Bedragarna kan då inte ta det vidare till inkasso eller Kronofogden.
Skulle kravet redan ha hunnit gå till inkasso eller Kronofogden bör du även där bestrida det så fort du kan, eftersom det enda sättet för bedragarna att gå vidare i så fall är att gå till domstol, och väl där måste de bevisa att du har beställt den produkt eller tjänst som påstås.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.