I Jeg er Døden (Magikon, 2015) tillhör berättarrösten en liten blåskimrande figur med röda blommor i håret, som gör vardagssaker som att cykla och grilla i skogen. Kring elden sitter också Livet, i rosa. Elisabeth Helland Larsens (text) och Marine Schneiders (bild) bok är en poetisk tröst för alla som är rädda för döden.

Reportage: Ett paradis för bilderböcker

Norge beskrivs ofta som bilderbokens drömland. Stämmer det, och vad är det som skapar det goda klimatet i den norska bilderboksvärlden? Malin Palmqvist spanar västerut i samtal med bokförläggaren Svein Størksen, bilderboksskaparen Alice Lima de Faria och litteraturkritikern Anne Schäffer. Texten publicerades i Tecknaren nr 4, i september 2017. Text: Malin Palmqvist.

I fjol kom poeten Gro Dahles och tecknaren Svein Nyhus bilderbok Blekkspruten ut. Det är den senaste av parets många bilderböcker som tar upp svåra ämnen ur ett barnperspektiv, denna gång handlar det om incest. Svein Nyhus låter det gråblå ta över det gyllengula när övergreppet sker. Bläckfisken slingrar sig över sidorna, spiller sitt bläck och möjliggör att berätta om det otänkbara på ett metaforiskt sätt.

”Med dessa böcker utmanar Gro Dahle och Svein Nyhus gränserna för vad barnlitteraturen kan tåla, och de tar barnet på allvar genom att erkänna att också barndomen har mörka, onda sidor”, skriver recensenten Hilde Dybvik om boken i nättidskriften Barnebokkritikk.

I höst kommer Gro Dahles och dottern Kaia Dahle Nyhus bilderbok Sesam sesam som handlar om pornografi. Något som många barn möter men som vuxna inte alltid pratar med dem om.

Norska bilderböcker ligger i framkant – både vad gäller ämnesval och konstnärlig experimentlusta – och har gjort så under lång tid. När Stian Hole och Norge fick det prestigefyllda Bologna Ragazzi Award 2007 för sina sömlösa digitala collage i Garmanns sommer (Hermans sommar) var det första gången på 45 år som en nordisk bok fick priset – och första gången som en helt digital skapelse fick priset. Året därpå gick priset till norske Øyvind Torseters allåldersbok Avstikkere för dess ”lysande sammanställning av de visuella traditioner som bäst summerar de senaste årens grafiska konst och illustration”.

Magikon är ett av Norges mindre bokförlag, som har specialiserat sig på visuella böcker såsom bilderböcker, konstböcker och tecknade serier. Paret Svein Størksen och Kristin Roskifte som driver förlaget är båda tecknare i botten.
– Norska bilderböcker tar upp allvarliga teman som i andra länder inte anses passa för barnlitteratur, säger Svein Størksen.

Bild av Bjørn Rune Lie ur To hundre og sekstini dagar, med text av Roald Kaldestad (Magikon, 2014).

Han menar att det norska stödsystemet möjliggör för förlagen att våga mer:
– Det finns en hög grad av experiment med form och innehåll i Norge som inte är möjligt på den kommersiella marknaden. Stödsystemet skapar en ekonomisk trygghet som reducerar risken. I lilla Norge med liten folkmängd och små upplagor görs mycket bra bilderböcker.

Förhandsstödet för bilderböcker delas mellan bokförlag och illustratör/serietecknare. Vid första fördelningstillfället av två för 2017 delades 2 564 000 norska kronor ut till 40 planerade titlar. De sökande fick mellan 30 000 och 100 000 kronor, där 60–70 procent går till illustratören eller serieskaparen och 30–40 procent till bokförlaget.

Det andra stödet, inköpsordningen, innebär att alla böcker av hög kvalitet köps in i 1 550 exemplar för att spridas till alla folk- och skolbibliotek i landet. Stöden är oberoende av varandra och beslut fattas av olika kommittéer. Mellan 80 och 85 procent av de skönlitterära böcker som anmäls får inköpsstöd enligt Kulturrådet. Sedan 2015 har fler bilderböcker för vuxna fått stöd, även om böcker för barn och unga fortfarande utgör den stora majoriteten.

För Magikon förlag kan en första upplaga av en bilderbok ligga på 2 500–3 000 exemplar, vilket gör att en stor del av kostnaderna täcks av inköpsstödet. Magikons första bok var Kristin Roskiftes Jorda rundt på 29 bokstäver. Den är nu inne på femte upplagan och har tryckts i 21 000 exemplar – vilket är mycket för att vara en norsk barnbok.

Hade ni vågat starta Magikon utan inköpsstödet?
– Det kan hända att vi inte hade torts göra det, säger Svein Størksen.
Magikon förlag fyller tio i år och har sett den norska bilderboksvärlden förändras:
– Det är fler illustratörer som har börjat skriva böcker själva och det visuella har fått en viktigare plats. Det kommer fler böcker som är mer visuella än ordbaserade, där texten har en stödfunktion till bildmaterialet mer än tvärtom, säger Svein Størksen.
– När du släpper lös en illustratör och historien i hög grad drivs av bilderna skapar det ett större rum för något surrealistiskt, ett bildspråk som är mindre präglat av logik än om historien bygger på texten, säger Svein Størksen.

Bild: Øivin Horvei ur boken K. Mustermann, en figur som porträtteras i tolv olika versioner med text av tolv olika författare.
(Magikon, 2014).

De nedskärningar på kulturområdet som den nytillträdda borgerliga regeringen gjorde efter tillträdet 2013 innebar förändringar för stödsystemet i Norge, skriver Barnebokkritikk. Kulturrådet räddade inköpsordningen men den möjlighet som tidigare fanns att överklaga försvann. Det har lett till en större osäkerhet om varför vissa titlar inte får stöd. Förlagen skickar också ut böcker till biblioteken innan beslut om stöd har tagits vilket blir ett ekonomiskt bakslag vid ett avslag.

För Magikons del har de flesta av förlagets titlar fått inköpsstöd. Men i fjol nekades svensk-norska bilderboksskaparen Fam Ekmans Møte ved fuglebadet inköpsstöd. I Periskop, en nättidskrift om konst för barn och unga, diskuteras det faktum att mindre förlag oftare får avslag på inköpsstödet. En av dem var den ordlösa bilderboken Du av Lene Ask, utgiven på Gyldendals förlag. En misstanke från några av de mindre förlagen är att urvalsgruppen saknar bildkompetens, något som tillbakavisas av det norska kulturrådet, enligt Periskop.

Under de tio år som Magikon har varit aktiva har bokhandlarna också börjat arbeta allt mer med centrala inköp, enligt Svein Størksen: ju färre titlar, och ju fler exemplar av samma titel, desto bättre affär. Medan inköpsstödet arbetar för mångfald går den ekonomiska logiken i bokhandeln motsatt väg.

En annan skillnad är att det har blivit färre recensioner i medierna. Utrymmet för kritik krymper generellt.
– Är du kändis och skriver en barnbok får du automatiskt uppmärksamhet. Det borde handla om bokens innehåll och kvalitet, inte vem som ligger bakom den, anser Svein Størksen.

Omslagsbilden till boken som Tecknaren nummer 4 har fått sin omslagsbild ur: Tunellen, skriven av Hege Siri och illustrerad av Mari Kanstad Johnsen (Magikon, 2015).

Nättidskrifterna Barnebokkritikk och Periskop spelar stor roll, även om de i första hand läses av specialintresserade.
– De kanske inte gör att vi säljer fler böcker men all litterär kritik är värdefull för den litterära miljön. Att få kritiska synpunkter på det man gör är värdefullt,
säger Størksen.

Kritiken spelar också roll i försäljningen till utlandet. Magikon har omkring 70 utlandskontrakt med utländska förlag. De mest kontroversiella böckerna platsar inte i alla länder, samtidigt kan en bok om till exempel döden fylla ett efterfrågat tomrum i en annan bilderbokskultur om det inte finns något liknande där. Magikons Jeg er Døden av Elisabeth Helland Larsen och Marine Schneider, där en mild dödsgestalt hjälper människor över i dödsögonblicket, har sålts till bland andra Kina, Iran, Slovakien och Tyskland.
– Döden är ju universell. Vi kan inte gömma döden för barnen. Den är något så existentiellt, menar Svein Størksen.

En av de nyare bilderboksskaparna i Norge heter Alice Lima de Faria. Hon är uppvuxen i Lund, och utbildad på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg och Danmarks designskole i Köpenhamn. Där träffade hon en norsk man, författaren Erlend Loe, som ville flytta hem till Norge, där paret nu bor. Lima de Faria har illustrerat flera böcker, däribland Loes Rumpemelk fra Afrika och debuterade 2016 med den egna bilderboken Det var ikke jeg! sa Robinhund som fick norska Kulturdepartementets debutantpris för barn- och ungdomslitteratur.
– Det var jättehäftigt att bli uppmärksammad så. Då blir man hoppandes glad och vill skapa en massa mer, säger hon.

Bild ur svensk-norska Alice Lima de Farias Det var ikke jeg! sa Robinhund (Cappelen Damm), som hon barnboksdebuterade med 2015 och belönades med det norska kulturdepartementets
debutantpris för. Den kom ut på Natur & Kultur förra året med titeln Det var inte jag, sa Robinhund.

Hon är utbildad till och verksam som scenograf, vilket hon ser som en fördel:
– Det gör att jag är drillad i att berätta med bilder hela tiden. Jag håller på mycket med textanalys för att stödja historien genom bilder i lager på lager på lager. Det gäller att hitta en botten i texten och försöka få allt att uttrycka den känslan.
Tidsramarna som finns inom teater och film går igen i bilderbokens styrning av antalet uppslag: 12, 16, 24. Före debuten gick hon kursen Bilderböcker för barn på Högskolan för design och konsthantverk.
– Jag ville inte bara illustrera utan hade också egna historier som jag ville berätta.

När vi talas vid är hon mitt i slutarbetet med boken Fågelfesten som kommer hösten 2017.
– Den handlar i botten om utanförskap och att lära sig att acceptera sig själv för den man är. En fladdermus som lever ett trist och ensamt liv om natten drömmer om att vara vaken på dagen och hänga med fåglarna som verkar ha jättekul. Fladdermusen tar sig in på en fest, men det går inte så bra. Det är ett slags försvar för b-människorna, säger hon.

Det är hennes andra bok, men ändå är det som att börja på nytt. Den nya historien har mer action och humor och innehåller fler karaktärer och miljöer.
– Väldigt mycket av berättelsen ligger i bilderna, mer här än i den förra boken.

Bild: Fågelfesten av Alice Lima de Faria,
som kommer ut i Norge på Cappelen Damm i september
och i Sverige på Natur & Kultur senare i höst.

Norge är ett fördelaktigt land att verka i som bilderboksskapare men det håller på att ändras menar Alice Lima de Faria:
– Det har varit och är lättare att leva på att göra bilderböcker i Norge än i Sverige men det dras in mer och mer även här.

Hon upplever att bokförlagen tidigare satsade mer på konstnärliga, udda projekt som verkligen höjde norsk bilderbokskonst, men att det är lite mer kommersiellt nu. Norge är ett litet land med en liten befolkning, ett litet språkområde. Den medvetna satsningen på norsk litteratur har pågått i flera decennier.
– Det är lite kallare vindar nu, säger Lima de Faria.

I Sverige har det i den svenska barnkulturdebatten de senaste åren funnits en tendens till att vilja skydda barn från farligheter, hur ser det ut i Norge?
– I Sverige blir det sådant väldigt rabalder över grejer. Det blir det inte på samma sätt i Norge.
Den norska bilderbokskritiken i dagspressen beskriver hon som ”ett sorgligt kapitel”.
– Att få någon som skriver om ens bok, då ska man vara lyckligt lottad, säger hon.

Anne Schäffer är frilansjournalist och litteratur- och konstkritiker för bland annat Barnebokkritikk och Periskop. Hon skriver också om vuxenböcker för Vårt land och Littkritikk och sitter i kulturdepartementets jury för barn- och ungdomsböcker. Hon har tidigare varit redaktör för Numer, Tecknarens norska motsvarighet.
– Bilderboken är fortfarande ett marginaliserat fält, säger hon om situationen i Norge.

Barnebokkritikk startade 2002 och har en fast anställd redaktör. Den riktar sig mot lärare, bibliotekarier och förmedlare och når inte ut till de breda lagren som dagspressen gör. Här recenseras den viktigaste skön- och facklitteraturen för barn och unga som ges ut av norska förlag.

2013 grundades Periskop gemensamt av Scenekunst, Ballade, Kunstkritikk och Barnebokkritikk som alla är medlemmar av Föreningen kritikk av kunst for barn og unge. Både Periskop och Barnebokkritikk har en avancerad och ambitiös debatt med hög aktualitet. Barnebokkritikk har stöd från flera förlag, intresseorganisationer och det norska kulturrådet där det är möjligt att söka stöd direkt till konst- och kulturkritik, till skillnad från i Sverige.

En and med matsäck möter några hungriga myror i skogen i djurfabeln Sulten, med bild av Camilla Engman och text av Veronica Salinas (Magikon, 2015).

Stiftelsen Fritt ord delar också ut kritikerstipendier till enskilda kritiker, i år får tio kritiker inom olika konstområden 200 000 kronor var, för att kunna lägga mer tid på sin gärning.
Men även om särskilt stöd för kritik finns så är utmaningen att få ut kritiken till läsarna. Kritik av bilderböcker publiceras också i Numer, sparsamt i de större tidningarna och ibland i litterära tidskrifter.
– Trots att vi lever i en allt mer visuell kultur saknas det kritik av visuella uttryck, anser Anne Schäffer. Allt för få böcker anmäls och i dagspressen finns inga fast anställda kritiker och inga som är specialiserade på bilderböcker.
– Litteraturkritikerna skriver om texten och förbiser ofta bilderna. Vi saknar ett kritiskt språk för bilderboken, säger Anne Schäffer, och önskar sig en årlig kurs för bilderbokskritik som gärna kunde vara tvärfacklig och samnordisk där man ser till det konstnärliga uttrycket.

Men hon tycker också att bilderbokskritiken även måste söka sig nya former och utnyttja digitala uttrycksformer som video:
– Kritiken måste bli mer experimentell och utnyttja det digitala.

Även i Norge påverkas alltså kritiken av dagspressens kris, och att se bortom texten är en av utmaningarna för den traditionella bilderbokskritiken. För som vi har sett söker sig den norska bilderboken gärna till oprövade ämnen och nya, visuella landskap. Och även om snålare vindar har börjat blåsa underlättar fortfarande stödformer utvecklingen för tecknare, förlag och kritiker i det norska drömlandet.

Malin Palmqvist är journalist och teaterkritiker, baserad i Östersund. Magikon förlag finns i norska Kolbotn, sydost om Oslo (magikon.no). Norsk-svenska illustratören och scenografen Alice Lima de Faria ges i Sverige ut på Natur & Kultur. Norska frilansjournalisten och litteratur- och konstkritikern Anne Schäffer kan läsas i bland annat barnebokkritikk.no och periskop.no.

FAKTARUTA: Bilderböcker i Sverige
Utgivningen av barn- och ungdomsböcker i Sverige har mer än fördubblats under 2000-talet: från 1 176 titlar år 2000 till 2 414 titlar år 2016. Det motsvarar cirka 10 procent av den totala bokutgivningen i Sverige.
Bilderböckerna utgör den största kategorin av barn- och ungdomsböcker i Sverige och är den genre som har ökat mest under 2000-talet.
Utgivningen av bilderböcker med svenska som originalspråk har stadigt ökat sedan 2001, från 135 titlar till 476 år 2016. Under samma period har antalet översatta titlar gått från 300 till 309.
År 2016 utkom 785 bilderböcker, en ökning med 16 procent och hela 100 titlar jämfört med 2015.
2016 översattes 963 barn- och ungdomsböcker för utgivning i Sverige. Av dem översattes 35 från norska, medan 620 stycken, eller 64 procent, översattes från engelska. De nordiska språken tillsammans svarade för cirka 11 procent av titlarna.
Källa: Svenska barnboksinstitutet

FAKTARUTA: Bilderböcker i Norge
I Norge gavs 719 barn- och ungdomstitlar ut år 2000 och 1 116 stycken år 2015. Högsta siffra under perioden var 1 270 titlar år 2011.
2015 var 359 titlar nya norska böcker, 86 återutgivna, 482 nya översättningar, 189 återutgivna översättningar.
2015 var 68 procent av översättningarna från engelska och 10 procent från svenska. Samma år minskade andelen böcker översatta från andra nordiska språk till norska från 103 titlar 2014 till 80 stycken 2015. Antalet böcker översatta från tyska (54) var 2015 för första gången fler än antalet böcker översatta från svenska (52).
2014 översattes 29 böcker från tyska och 55 böcker från svenska.
Källa: Norska barnboksinstitutet

FAKTARUTA: 15 norska bilderboksskapare att hålla ögonen på
Anna Fiske, Bjørn F. Rørvik, Bjørn Rune Lie, Gry Moursund, Gro Dahle, Svein Nyhus, Hilde Hodnefjell, Lene Ask, Kaia Dahle Nyhus, Kari Stai, Mari Kanstad Johnsen, Rune Markhus, Stina Langlo Ørdal, Stian Hole, Trude Tjensvold, Øyvind Torseter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.