Illustration: Lisa Ewald

Fråga juristen: Sekretess på rimlig nivå

Ska jag skriva på ett avtal med sekretessklausuler? David Melander skriver om sekretess och svarar tillsammans med Sandra Åkesson på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Texten har tidigare publicerats i Tecknaren nummer 2, april 2018.

Text: David Melander, Sandra Åkesson. Illustration: Lisa Ewald.

Har du stött på avtal med klausuler om sekretess? Bestämmelser som tar sikte på sekretess är vanliga i uppdragsavtal men kan ofta kännas besvärliga. Formuleringarna lämnar ibland utrymme för tolkning och blir svårtydda, samtidigt som du genom att godkänna villkoren tillskrivs en hel del skyldigheter. Så vad gäller egentligen?

Företag uppställer regler om sekretess i syfte att avgränsa vad uppdragstagare som får tillgång till konfidentiell information om verksamheten får, och framför allt inte får, göra med denna information. Beroende på vad för information det rör sig om kan det vara av stor vikt för företaget att lyckas hemlighålla den. Företag har därför för vana att ta det säkra före det osäkra och gardera sig maximalt i sina sekretessklausuler.

En viss grad av sekretess är rimlig och inom en del branscher till och med ofrånkomlig. Det betyder dock inte att du ska behöva gå med på vad som helst – ett långtgående ansvar kan innebära en begränsning av din yrkesfrihet. Ett bra första steg är att fråga sig vilken form och grad av sekretess som är nödvändig för den aktuella förbindelsen. I en del fall kan ansvaret reduceras i både tid och omfattning, till en nivå som bättre motsvarar uppdragets karaktär.

Något annat som är viktigt att ha kännedom om är vad som gäller om sekretessen bryts. I sekretessklausuler föreskrivs ofta att man blir ersättningsskyldig för både direkta och indirekta skador. Att förutse och utreda företagets indirekta skador, såsom utebliven vinst eller försämrad renommé, är mycket komplicerat. På grund av det är ansvar för indirekta skador en stor riskfaktor och något som bör undvikas, eftersom det i värsta fall kan leda till omfattande skadestånd.

David Melander

Får jag trycka citat?

Hej Svenska Tecknare! Jag skapar tryck med andra människors citat på och har en fråga om vad som gäller vid försäljning av sådana tryck. Har man rätt och möjlighet att använda citat fritt, eller är det något man måste kontakta den citerade personen och be om tillstånd för?

David Melander svarar:

Citaträtten regleras i 22 § upphovsrättslagen. I bestämmelsen slås fast att var och en får citera ur offentliggjorda verk, men att det ska ske enligt god sed och i en omfattning som motiveras av ändamålet. Gränserna för vad som utgör god sed och motiverad omfattning avgörs från fall till fall och är alltså inget som kan fastställas på en mer allmän nivå.

Bedömningen påverkas av faktorer såsom vilket syfte du har med att citera, det sam­manhang i vilket citatet förekommer i och vad för slags verk citatet hämtas ifrån. På grund av detta är citaträtten ofta komplicerad, så om möjligheten finns är det bästa alternativet att kontakta upphovspersonen och be om tillstånd.

Det finns dock ett par generella tips som kan vara bra att ha i åtanke vid användning av citat. Om den enda funktionen citaten fyller i dina verk är att öka deras underhållningsvärde så måste godkännande från upphovspersonen alltid inhämtas. Utifrån vad du beskriver kan detta mycket väl vara fallet. Vidare finns i normalfallet ett krav på att källan anges (11 § 2 st. upphovsrättslagen), så det är bra att du skriver med upphovspersonens namn.

Får jag avbilda föremål?

Hej juristen! Jag har en fråga kring avbildningar. Är det okej att avbilda andras upphovsrättsligt skyddade föremål och sedan använda denna bild i kommersiella syften?

Sandra Åkesson svarar:

I upphovsrättslagen (24 §) finns en inskränkning i det upphovsrättsliga skyddet för avbildningar. Enligt denna får konstverk avbildas under vissa specifika förutsättningar: om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus, om syftet med avbildandet är att annonsera en utställning eller försäljning av det avbildade konstverket, eller om konstverket ingår i en analog samling eller katalog. Även byggnader får avbildas fritt. Om föremålet faller under någon av dessa kategorier får det alltså avbildas, trots att det är upphovsrättsligt skyddat.

Om det inte gör det får bedömningen i stället göras utifrån om avbildningen har självständig upphovsrätt eller inte. Upphovsrättslagen stadgar att den som, i fri anslutning till ett äldre verk, skapar ett nytt och självständigt verk får upphovsrätt till det nya verket (4 §). Denna nya rätt blir oberoende av upphovsrätten till originalverket.

Frågan i det här fallet blir med andra ord om din avbildning är så pass olik föremålet så att det kan anses vara ett nytt verk. Vad som utgör en bearbetning och vad som utgör ett nytt verk avgörs i slutändan av domstol. Om det i det här fallet är solklart att det är ett nytt verk krävs inget samtycke från upphovspersonen till föremålet. I annat fall måste tillstånd inhämtas, eftersom din upphovsrätt är avhängig rätten till originalverket. Angående det kommersiella syftet har Högsta domstolen i ett rättsfall från 2016 slagit fast att det saknar betydelse för bedömningen huruvida avbildningen har ett sådant syfte eller inte.

Gemensam upphovsrätt

Hej! Jag har tillsammans med en vän skapat ett antal illustrationer. Nu vill hen börja sälja dessa illustrationer som printar, vilket jag inte vill. Kan hen fortfarande sälja dem fast jag säger nej? Vi har inte avtalat någonting kring illustrationerna.

Sandra Åkesson svarar:

När två eller flera personer tillsammans skapar ett upphovsrättsligt skyddat verk där prestationerna inte utgör självständiga verk erhåller de något som kallas gemensam upphovsrätt.

I en sådan situation får ingen av upphovspersonerna förfoga över verken utan den andres medgivande. Om du i det här fallet säger nej till att sälja printar, så begår din vän alltså upphovsrättsintrång om hen säljer dem utan ditt tillstånd.

Vad händer efter skyddstiden?

Hej juristerna! Jag vet att det upphovsrättsliga skyddet upphör 70 år efter upphovspersonens död, men vad innebär det? Får jag omarbeta verket och göra min egen tolkning av det då?

David Melander svarar:

Skyddstiden på 70 år gäller för såväl den ekonomiska som den ideella delen av upp­hovsrätten. Upphovspersonen har alltså dels en ensamrätt att förfoga över verket på olika sätt, dels en rätt att bli namngiven i anslutning till verket samt ett skydd mot kränkande användning eller ändringar.

Efter att de 70 åren har löpt ut är det i princip fritt fram att använda verket i vilken form som helst. Att göra en konstnärlig bearbetning av verket är med andra ord tillåtet. Det finns dock ett visst, begränsat ideellt skydd även efter skyddstiden – verk som återges offentligt får inte kränka den andliga odlingens intressen. Det innebär att ett användande inte får vara grovt stötande från en allmän, kulturell synpunkt. Vidare tillhör det i regel god sed att namnge upphovspersonen även efter skyddstiden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.