Fråga juristen: Vad betyder verkshöjd?

Vad betyder verkshöjd, och vad innebär originalitetskravet? Sandra Åkesson skriver om två viktiga juridiska begrepp och svarar tillsammans med David Melander på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Texten har tidigare publicerats i Tecknaren nummer 3, juni 2018. Text: David Melander och Sandra Åkesson. Illustration: Julia Hansen.

I vår medlemsrådgivning använder David och jag ofta begreppen verkshöjd och originalitetskravet. För oss jurister är det två tydliga upphovsrättsliga begrepp som inte kräver närmare förklaring. Men vad betyder de egentligen?

För att ett alster ska erhålla upphovsrättsligt skydd talar vi inom svensk upphovsrätt om att det måste uppnå verkshöjd. Alstret måste då uppvisa viss originalitet, individualitet och självständighet.

Inom EU används i stället begreppet originalitet, men i stort sett blir betydelsen densamma då man ska bedöma om alstret är originellt i den meningen att det är ett uttryck för upphovspersonens egna intellektuella skapande.

Varken verkshöjd eller originalitetskravet ska förväxlas med något mått på kvalitet eller skaparens anseende – ett förskolebarn kan uppnå verkshöjd för en skapad teckning, så länge den uppvisar originalitet. Inte heller ska begreppen tolkas till att innefatta bakomliggande idéer, gestaltning eller motivet för verket.

Tröskeln för att uppnå verkshöjd är relativt lågt ställd, men ett verk med låg verkshöjd har ett snävare upphovsrättsligt skydd – man brukar tala om verkets skyddsomfång. Skyddsomfånget är väsentligt vid intrångsbedömningar, eftersom ett verk som ligger inom ett annat verks skyddsomfång utgör ett upphovsrättsintrång. Hur stort skyddsomfång ett verk har beror på vilken grad av originalitet, individualitet och självständighet det visar. Till exempel har en naturtrogen avbildning av ett äpple vanligtvis ett mindre skyddsomfång än ett verk som är helt sprunget ur skaparens fantasi.

Sammanfattningsvis är verkshöjd och originalitetskravet två väldigt viktiga upphovsrättsliga begrepp, som är betydligt mer komplexa än vad det kan framstå som vid en första anblick.

Typsnitt och upphovsrätt

Hej! Jag undrar hur det ser ut med upphovsrätten när det gäller typsnitt. Får man inspireras av andras typsnitt när man skapar ett eget? Och var går gränsen mellan inspiration och plagiat?

David Melander svarar:

Som Sandra lyfter fram i sin krönika krävs inte särskilt mycket för att ett alster ska uppnå verkshöjd eller uppfylla originalitetskravet. Typsnitt är i regel tillräckligt originella för att upphovsrätten ska aktualiseras och ge materialet skydd. I och med att alla typsnitt är skildringar av samma sak, alfabetet, är skyddets räckvidd dock liten.

Utöver typsnittet i sig är tekniken bakom typsnittet, dess programkod, i normalfallet skyddad av upphovsrätt. Vid sidan av det upphovsrättsliga skyddet har många typsnitt även ett så kallat designskydd.

Typsnitt säljs nästan aldrig, utan licensieras. Det är vad som står i licensavtalet för det specifika typsnittet som avgör hur man som licenstagare får använda det. Svaren på frågor som om och hur mycket du får ändra typsnittet, i vilka sammanhang du kan använda det och vad som gäller om du vill sprida typsnittet vidare går allt som oftast att finna i avtalet.

Att utgå från ett redan existerande typsnitt vid skapandet av ett eget är vanligt förekommande och helt okej. För att kunna erhålla en egen och fristående upphovsrätt måste man dock se till att de ändringar som görs är tillräckligt omfattande. Ifall slutprodukten hamnar för nära det typsnitt man har hämtat inspiration ifrån rör man sig fortfarande inom det existerande typsnittets skyddsomfång. I ett sådant läge gäller dess licensavtal och då kan det ofta behövas en ny, separat licens från upphovspersonen till det ursprungliga typsnittet för att du ska få använda det material som du har tagit fram – åtminstone för annat än privat bruk.

Om man använder eller ändrar ett typsnitt i strid med dess licensavtal begår man ett intrång. Det kan leda till att man tvingas betala skadestånd till skaparen av typsnittet, samt upphöra med sin användning.

Stipendium och skatt

Hej! Jag undrar om jag ska betala skatt på ett stipendium som jag har fått.

Sandra Åkesson svarar:

Stipendier kan vara både skattepliktiga och skattefria, men grundregeln är att de är skattefria. För att stipendiet ska vara skattefritt ska det falla inom någon av följande två kategorier: att du mottager det för din utbildning, eller att du mottager det för annat ändamål än din utbildning men att det inte betalas ut periodiskt (ett stipendium anses vara periodiskt om det utbetalas under en period av minst tre år eller månadsvis under minst ett år) och att det inte utgör ersättning för arbete som du utför åt utbetalaren.

Ett stipendium är i stort sett alltid skattepliktigt om det utbetalas av din arbetsgivare eller förutsätter en motprestation.

Uthyrning av lokal

Hej Svenska Tecknare! Jag hyr en lokal som jag använder, men har börjat fundera på att hyra ut den i andra hand till någon annan. Jag har dock hört att jag inte får hyra ut hela lokalen utan vidare. Är det så? Hur ser det ut om jag i stället skulle vilja hyra ut en del av den, för att reducera mina kostnader?

David Melander svarar:

Vad som gäller när man vill hyra ut i andra hand regleras i 12 kap. 39–41 §§ jordabalken. Bestämmelserna är i första hand skrivna för lägenhetsuthyrning, men används även när det är fråga om lokaler.

Vid andrahandsuthyrning av en hel lokal är utgångspunkten att hyresvärden måste samtycka till uthyrningen. Skulle hyresvärden inte ge ett sådant samtycke har du alltså, som huvudregel, ingen möjlighet att hyra ut lokalen. Det finns dock vissa undantagsfall, där Hyresnämnden kan lämna tillstånd i stället. Det som krävs då är att du har beaktansvärda skäl för att få hyra ut, samt att hyresvärden saknar befogad anledning att vägra en uthyrning.

När det gäller uthyrning av en del av en lokal är reglerna annorlunda. I det fallet finns inget krav på att hyresvärden behöver samtycka till uthyrningen, eller ens informeras om den. Denna rätt är tvingande, vilket betyder att du har den oavsett vad som står i ditt hyreskontrakt. Lagen fastslår dock att en hyresgäst inte får inrymma utomstående – det vill säga ha en hyresgäst i andra hand – om det kan medföra men för hyresvärden. Vad som utgör men för hyresvärden är en bedömningsfråga, som vid meningsskiljaktighet kan behöva avgöras av Hyresnämnden.

Moms på skissarvode?

Hej! Jag har blivit anlitad av ett förlag för att göra ett förslag på illustrationer till bokomslag. Ett par dagar efter att mitt skissförslag hade blivit godkänt beslutade förlaget att boken inte skulle ges ut. Enligt avtalet kommer jag bara att få betalt för skissförslaget. Jag har hört att jag då ska fakturera med 25 procents moms i stället för 6 procent, stämmer verkligen det?

Sandra Åkesson svarar:

När det gäller skissarvode, där skissarbetet inte leder till uppdraget att färdigställa bokomslaget, är uppdraget att se som en tjänst och inte en rättighetsupplåtelse. Du ska därför fakturera med 25 procents moms.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.