Fråga juristen: Royalties för barnböcker

Ersättningen för bilder i en barnbok, hur ska de se ut? Hur funkar royalty? Sandra Åkesson skriver om bokekonomi och svarar på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Texten har tidigare publicerats i Tecknaren nummer 4/5, september 2018. Text: Sandra Åkesson. Illustration: Karin Cyrén.

Bokbranschen är en marknad i förändring. Vi ser en växande mångfald – allt ifrån stora kommersiella aktörer till mycket små förlag ryms bland utgivarna, och egenutgivningen har ökat dramatiskt. Den tekniska utvecklingen medför att förlagen efterfrågar både längre och bredare nyttjanderätter, och gärna köper in så mycket rättigheter som möjligt i ett svep.

Utvecklingen återspeglas i avtalen, inte minst när det kommer till ersättningsformen. En uppsjö av olika konstruktioner finns, däribland vinstdelning och arvode per bild. Det vanligaste för böcker med stor del illustration är dock royalty.

Royaltyavtal är i regel en bra lösning, eftersom de vilar på grundtanken att ersättningen ska stå i rimlig proportion till bokens framgång. Upplåter man en bred nyttjanderätt lägger man grund för högre försäljningssiffror, vilket i sin tur utmynnar i mer ersättning. Detta förutsätter dock att royaltynivån är skälig.

En viktig komponent i ett royaltyavtal är garantiarvodet – ett förskott på intäkterna som skaparen får behålla oavsett hur försäljningen går. En annan viktig del är bokens illustrationsgrad. Utgångspunkten är att royaltyn delas lika mellan illustratör och författare, men beroende på mängden text kontra illustration kan en annan fördelning vara mer lämplig.

Detta, och mycket annat matnyttigt kring utgivning och avtal på barnboksmarknaden lyfts fram i vårt rådgivningsmaterial kring barnboksutgivning som Anna Bengtsson har tagit fram. Du hittar det på Svenska Tecknares webbplats.

Sandra Åkesson

Kan jag använda någon annans bilder i ett collage?

Hej! Jag har fått ett uppdrag där jag ska göra ett collage bestående av andras bilder. Får jag göra det, rent juridiskt?

Sandra Åkesson svarar:
Huvudregeln är att det inte är tillåtet att använda eller bearbeta någon annans verk utan tillstånd från upphovspersonen. Dock kan det vara tillåtet att använda någon annans bild i ett collage. Det följer av en bestämmelse i upphovsrättslagen (4 §), där det stadgas att det är tillåtet att i fri anslutning till ett verk skapa ett nytt självständigt verk.

Med andra ord får man inspireras av, och till och med använda, någon annans verk så länge bearbetningen är så pass originell att skaparen åstadkommer ett nytt självständigt intryck och det inte finnas någon risk för sammanblandning med de originalbilder som har använts. Uppvisar collaget inte sådan självständighet gentemot originalet är din upphovsrätt beroende av upphovsrätten till bilderna som du har använt och det krävs att du får tillåtelse att använda bilderna.

Ytterst är det en domstol som vid en eventuell tvist skulle avgöra om collaget är ett nytt självständigt verk eller om du har begått ett upphovsrättsintrång. Det kan därför vara en bra idé att oavsett hur collaget ser ut be om tillåtelse i förväg.

Får jag använda varumärken i illustrationer?

Jag ska göra några illustrationer där ett par varumärken kommer att förekomma. Jag undrar om det är tillåtet att ha med varumärkena? Varumärkena kommer inte att vara i fokus, utan mer som en del av bakgrunden.

Sandra Åkesson svarar:
Ett företags varumärke kan utgöras av en logotyp, en specifik form på en vara, ett ord, en figur eller en slogan. Användningen av varumärken kan regleras av tre olika lagstiftningar: upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen.

Ett varumärke kan, helt eller delvis, vara skyddat av upphovsrättslagen. Den sortens varumärken får inte avbildas utan tillstånd från innehavaren, eftersom lagen innehåller ett avbildningsskydd. För att ett varumärke ska vara skyddat av upphovsrättslagen krävs att det uppvisar originalitet, alltså är ett uttryck för upphovspersonens egna intellektuella skapande. Om varumärket är skyddat av upphovsrätt eller inte kan alltså variera från fall till fall.

Varumärkeslagen skyddar den som innehar ett varumärke mot att någon annan använder ett identiskt eller liknande varumärke för att saluföra varor eller tjänster av samma eller liknade slag i sin näringsverksamhet, på ett sådant sätt att det uppstår förväxlingsrisk mellan varorna. Varumärken som här i landet är väl ansedda ges ett utökat skydd som gör att varumärket är skyddat för all typ av användning i näringsverksamhet som avser tjänster eller varor.

Bestämmelserna i marknadsföringslagen blir endast aktuella om illustrationerna ska användas i reklam. Enligt marknadsföringslagen kan en varumärkesanvändning i jämförande reklam vara olaglig – man får inte uttala att en produkt är bättre än en annan om det inte finns belägg för det.

Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att veta vilket varumärke det är som ska användas, samt hur illustrationen kommer att nyttjas, för att avgöra om användningen är tillåten eller inte.

Vad är det för moms på reklamillustration?

Hej juristen! Jag tycker att det är så himla krångligt med momssatserna. I vanliga fall gör jag illustrationer till barnböcker och jag vet att det är 6 procents moms då, men nu har jag gjort en illustration som ska användas i reklam. Vilken momssats ska jag ta då?

Sandra Åkesson svarar:
Jag förstår att det känns krångligt med de olika momssatserna – det kan vara lite av en djungel. Vid upplåtelser eller överlåtelser av upphovsrätten till konstnärliga verk, exempelvis illustrationer, är huvudregeln att 6 procents moms tas ut. Detta gäller för de verk du skapar till barnböckerna. Från huvudregeln finns sedan ett flertal undantag, av vilka reklamalster är ett. För sådant material ska du i stället ta ut full moms, det vill säga 25 procent.

Finns fair use i Sverige?

Jag vet att det inom amerikansk rätt finns något som heter fair use. Finns det även i svensk rätt?

Sandra Åkesson svarar:
Fair use är ett samlingsbegrepp som inrymmer olika undantag från och inskränkningar i den amerikanska upphovsrätten. Snarlika principer finns även i andra länder. Förenklat uttryckt innebär fair use-konstruktionen att man i vissa specifika situationer får använda någon annans skyddade material, utan att inhämta tillstånd från upphovspersonen.

I den svenska upphovsrätten finns ingen direkt motsvarighet till fair use. Däremot har vi ett par undantag vars upplägg och ändamål påminner om vissa fair use-inskränkningar, främst citaträtten (22 § upphovsrättslagen) och återgivningsrätten (23 §).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.