Illustration: Alf Woxnerud

Fråga juristen: Hur fungerar klassikerskyddet?

Det är tillåtet att använda ett verk vars skapare dog för mer än 70 år sedan. Men inte hur som helst. Sandra Åkesson berättar hur, samt svarar på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal.

Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 3, september 2019. Text: Sandra Åkesson. Illustration: Alf Woxnerud.

I förra numret av Tecknaren fanns en artikel om det konstnärliga arvet efter en tecknare och där stod att läsa att upphovsrätten gäller till utgången av det 70:e året efter upphovspersonens död. Men vad händer egentligen efter att dessa år har förflutit? Är det då fritt fram att använda Jenny Nyströms motiv på läskflaskor, Karin Boyes dikter i bilreklam eller – vilket aktualiserades under hösten – Viktor Rydbergs dikter i en nazistisk kontext?

Det som händer efter det 70:e året är att den ensamrätt, det skydd mot bearbetningar och det avbildningsskydd som en upphovsperson har enligt upphovsrättslagen inte längre är tillämpliga. Med andra ord är det tillåtet att använda ett verk vars skapare dog för mer än 70 år sedan. Men inte hur som helst.

Den svenska upphovsrättslagstiftningen innehåller nämligen en paragraf som kallas klassikerskyddet. I den står att läsa att ett litterärt eller konstnärligt verk inte får återges på ett sätt som ”kränker den andliga odlingens intresse” – då kan talan väckas i domstol av Svenska akademien, Musikaliska akademien och Konstakademin.

Det som avses med denna formulering är användning av verket på ett kränkande och grovt stötande sätt för både verket och det allmänna. Rent konkret vilka nyttjanden som skulle kunna falla under klassikerskyddet har hittills aldrig prövats av svensk domstol, men alla tre akademier har använt klassikerskyddet som påtryckningsmedel för att förmå företag att upphöra med nyttjanden som akademierna har ansett inte har respekterat verken, till exempel användningen av Leonardo da Vincis målning Nattvarden i reklam för en hamburgerkedja.

Sandra Åkesson
Jurist, Svenska Tecknare

Frågor
Vad kostar en återpublicering?
Hej juristen, för några år sedan gjorde jag ett par illustrationer till en tidning. Nu hörde de av sig och vill använda samma illustrationer igen. Hur ska jag tänka kring ersättning för återanvändningen? Jag har för mig att jag hört att man bör kräva 50 procent av ursprungsersättningen vid återpubliceringar.

Sandra Åkesson svarar:
Om återanvändningen som kunden vill göra är densamma som ursprungsnyttjandet, till exempel ytterligare en publicering i tidningen, är det rimligt med ett återpubliceringsarvode på 50 procent. Men är nyttjandet större eller mindre eller av helt annan karaktär bör ersättningen justeras utifrån det. Det vill säga, man får göra en avvägning från fall till fall.

Ersättning för bilderbok respektive kapitelbok
Hej! Jag har en fundering om ett uppdrag som jag har blivit erbjuden, ett förlag vill att jag ska illustrera en kapitelbok de ska ge ut. Jag har tidigare illustrerat en del bilderböcker, men har förstått att ersättningsmodellen för kapitelböcker skiljer sig från den för bilderböcker?

Sandra Åkesson svarar:
En kapitelbok har vanligen en illustration i början av varje kapitel, till skillnad från en bilderbok som har illustrationer på varje uppslag. En kapitelbok har således en lägre illustrationsgrad än en bilderbok. Kapitelböcker ersätts därför vanligen inte med royalty utan med en engångsersättning baserad på antalet bilder och dess storlek.

Det är viktigt att se till att nyttjandet begränsas i avtalet till antingen ett visst antal år eller ett visst antal exemplar av boken – önskar förlaget ge ut boken efter den avtalstiden ska ytterligare ersättning utgå.

Är det skatt på stipendiet?
Hej! Jag är en av dem som ska få stipendium från Kopieringsfonden i år. Kommer jag att behöva betala skatt för de pengarna?

Sandra Åkesson svarar:
Vad roligt att du har fått stipendium från Kopieringsfonden! Du ska inte skatta för de pengar du erhåller därifrån. Stipendier är som huvudregel skattefria, så länge de inte ställer krav på en motprestation eller påminner om ett anställningsliknande förhållande mellan givaren av stipendiet och mottagaren.

Blir jag skadeståndsskyldig?
Hej, jag har fått ett avtalsutkast från en blivande kund. I avtalsutkastet står det att jag ska hålla kunden skadelös vid eventuella skadeståndsanspråk från tredje man. Vad betyder det? Det låter dyrt …

Sandra Åkesson svarar:
Ett skadestånd innebär ekonomisk kompensation för en skada – det kan antingen vara fråga om en ren förmögenhetsskada, en personskada eller en sakskada. När det gäller ett skadestånd i en avtalsrelation rör det sig vanligen om en ren förmögenhetsskada som orsakats på grund av ena partens avtalsbrott.

Den typ av klausul som finns i ditt avtal kallas på engelska för indemnity clause. Det finns inget bra svenskt begrepp för denna typ av klausuler men bestämmelsen innebär precis det som står i ditt avtal – att du lovar att hålla din motpart skadelös. En indemnity clause brukar återfinnas tillsammans med en formulering om att du garanterar att det du kommer att leverera till kunden är ett resultat av ditt eget skapande och därmed inte innebär intrång i någon annans upphovsrätt. Det är om den garantin gällande upphovsrätten inte hålls som du är skyldig att hålla din kund skadelös mot påstådda upphovsrättsanspråk.

Enligt formuleringen krävs det inte att det är ett konstaterat upphovsrättsintrång, utan om tredje part påstår att din upphovsrätt inkräktar på hens och kräver din kund på ersättning som denne betalar så är du skyldig att ersätta din kund samma summa. Det påstådda intrånget behöver alltså inte fastslås av en domstol utan din kund kan välja att förlikas med tredje man. Du blir då kompensationsskyldig även om ditt påstådda intrång de facto inte alls var ett intrång, utan just bara ett påstående från tredje part. Det finns ingen begränsning för upp till vilken summa du är skadeståndsansvarig så rent teoretiskt kan det bli mycket kostsamt.

Vad bör du då göra åt denna klausul? Det bästa är att förhandla bort skadeståndsskyldigheten helt, men det kan ofta vara väldigt svårt att få igenom. Lyckas du inte få bort den helt kan du dock begränsa den på olika sätt. Till exempel omförhandla bestämmelsen så att det finns en beloppsgräns (som ska stå i relation till ersättningen för uppdraget), få in att det är först efter lagakraftvunnen dom som du kan bli ersättningsskyldig samt omförhandla formuleringen där du garanterar att det du skapat inte innebär intrång i annans upphovsrätt till att ”så vitt du känner till” innebär inte ditt verk intrång i annans upphovsrätt. Att lägga hela ansvaret för påstådda intrång på dig så som det är gjort i ditt avtal kan omöjligen anses skäligt.

Moms på bokform?
Hej Svenska Tecknare, vilken momssats ska jag lägga på ett uppdrag där jag har gjort den grafiska formgivningen till en bok?

Sandra Åkesson svarar:
När du gör ett formgivningsuppdrag, där du inte skapar något upphovsrättsligt skyddat verk, är momssatsen 25 procent.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.