Illustration: David Liljemark.

Fråga juristen: Aktiebolag eller enskild firma?

Vilka är fördelarna och nackdelarna med ett aktiebolag jämfört med en enskild firma? Sandra Åkesson skriver om bolagsformer, och svarar på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 1, mars 2020. Text: Sandra Åkesson. Illustration: David Liljemark.

Från och med årsskiftet har reglerna gällande hur stort aktiekapital som krävs i ett privat aktiebolag ändrats. Anledningen till denna förändring är bland annat att fler ska kunna starta aktiebolag och att främja företagande. Före årsskiftet krävdes 50 000 kronor som aktiekapital men från och med årsskiftet är summan halverad till 25 000 kronor för privata aktiebolag.

Aktiekapital är det kapital som ett aktiebolags ägare tillskjuter när bolaget startas, det kan dels utgöras av kontanta medel och dels av så kallad apportegendom (egendom som är till nytta för företaget). Aktiekapitalet ska inte förväxlas med en avgift för att starta bolaget eftersom det kan nyttjas i verksamheten, dock måste alltid minst 50 procent av aktiekapitalet finnas kvar i bolaget.

Vilka är då fördelarna och nackdelarna med ett aktiebolag jämfört med en enskild firma? I ett aktiebolag har du som aktieägare inget personligt betalningsansvar för företagets skulder, vilket du har i en enskild firma. Det är med andra ord lättare att hålla företagets ekonomi åtskild från dig som privatperson.

Med ett aktiebolag följer det mer administration jämfört med en enskild firma eftersom det måste finnas en styrelse, bestående av minst en ordinarie ledamot med en suppleant, även om aktiebolaget endast har en ägare, samt att ett aktiebolag måste lämna årsredovisning till Bolagsverket. Dessutom finns det nämnda kravet på ett aktiekapital något som inte finns för enskild firma.

Det finns fördelar och nackdelar med båda bolagsformerna – du måste själv avgöra vad som passar just din verksamhet och dina förutsättningar bäst, kanske är det att börja som enskild firma men omvandla till ett aktiebolag om ekonomin tillåter i ett senare skede?

/Sandra Åkesson

 

Frågor och svar

 

Moms på illustrationer i läromedel

Hej juristen, jag har fått i uppdrag av ett läromedelsförlag att göra illustrationer till deras nya lärobok i kemi. Det här är första gången som jag ska illustrera ett läromedel och undrar därför vilken momssats jag ska ta?

Sandra Åkesson svarar:

När du som skapare upplåter nyttjanderätten för dina illustrationer till en uppdragsgivare är det 6 procents moms, så länge illustrationerna inte ska användas i reklam. När du fakturerar läromedelsförlaget ska du alltså ange en moms på 6 procent.

Får kunden ändra i mina illustrationer?

Hej Svenska Tecknare! Jag har gjort illustrationer till en kund och nu när de har publicerat dem på sin webbplats ser jag att de har ändrat i mina illustrationer. De har lagt till ytterligare detaljer, ändrat färger och så vidare. Har de rätt att göra så?

Sandra Åkesson svarar:

Det beror på vad du och kunden har avtalat. Upphovsrättslagen säger att man inte får ändra i någons verk, men eftersom lagen är dispositiv, det vill säga att den går att avtala bort, kan man komma överens om att kunden faktiskt får ändra i bilderna. Utgångspunkten är dock att det alltid krävs att man inhämtar tillstånd från upphovspersonen.

Får jag göra om sociala medier-logotyperna?

Hej, jag gör en webbplats åt en kund där jag har arbetat med ett särskilt illustrationsmanér genomgående för hela sajten. Det ska finnas hänvisning till företagets konton i sociala medier såsom Instagram, Twitter och Facebook. Min tanke är att logotyperna för dessa sociala medier ska gå i samma manér och färgsättning som resten av webbplatsen. Är det okej att redigera i logotyper på det viset?

Sandra Åkesson svarar:

Instagram, Facebook och Twitter har alla skyddat sina varumärken med tillhörande symboler. Företagen har väldigt specifika riktlinjer kring hur deras logotyper får användas. Jag utgår i mitt svar ifrån att de logotyper du vill använda på webbplatsen är de som vanligen används för att hänvisa till närvaro på sociala medier.

Facebooks ”f” får användas just för att marknadsföra närvaro på Facebook, men symbolen får inte ändras i färgsättning eller proportioner. Alltså är det inte tillåtet att anpassa Facebooksymbolens manér eller färg för att passa med stilen och färgsättningen på webbplatsen du skapar.

Twitters symbol, den blå fågeln, får man inte ändra färg på, ändra på annat vis, animera eller lägga till fler element i anslutning till. Alltså är det inte tillåtet att anpassa Twittersymbolens manér eller färg för att passa med stilen och färgsättningen på webbplatsen.

Instagrams ”glyph icon” (inte att förväxla med app-ikonen även om de är lika) får användas för att marknadsföra närvaro på Instagram, logotypen får ändras till en annan färg men får inte i övrigt ändras eller förvrängas. Alltså kan du ändra färgen på Instagramsymbolen (enfärgat) men i övrigt får du inte modifiera symbolen.

Instagram, Facebook och Twitter har alla sina varumärkesriktlinjer publicerade på sina webbplatser, så dubbelkolla alltid där om den användning som du har tänkt göra är tillåten eftersom användningen av de här logotyperna är så väldigt strikt reglerad.

Är det rimligt med nio korrekturrundor?

Hej juristen, jag jobbar med grafisk formgivning av bokomslag. Min kund kräver nu saker som jag inte från början uppfattade var en del av uppdraget. Förlaget tycker att illustrationer ska ingå och nu är vi uppe på den nionde korrekturrundan. Vad gäller egentligen?

Sandra Åkesson svarar:

Nio korrekturrundor låter mycket – två till tre brukar vara det vanliga. Det är vanligt att det uppstår oklarheter om vad som gäller när parterna inte har diskuterat igenom uppdraget ordentligt på förhand. För att minimera risken för detta bör det finnas en skriftlig överenskommelse, en offert eller ett avtal, som tydligt beskriver vad som ska ingå i uppdraget. Ibland räcker det med ett mejl, det beror lite på uppdraget, men se till att få en bekräftelse på offerten eller mejlet när du och kunden är överens.

Viktigt att ha med är vad uppdraget gäller, vad materialet får användas till, om bilder ska ingå, leveranstider, hur många korrekturrundor kunden får, ditt timpris för extra arbete, namnangivelse, huruvida kunden får ändra i materialet samt givetvis fastslagen ersättning och betalningsvillkor.

I det här fallet får du börja med att kolla vad som står i eventuella avtal, mejlkorrespondens, offert – finns något reglerat där kan du hänvisa till det när du tar upp problemet med förlaget. Om det inte finns reglerat är det svårare att nu i efterhand visa på vad ni var överens om, men du bör ändå ta upp med förlaget att antalet korrekturvändor är över branschstandard och att ditt pris gällande formgivningen inte innefattade illustrationer, utan att det tillkommer ytterligare ersättning för dessa.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.