Fråga juristen: Parodin och upphovsrätten

Parodi, hävdade komikern och skribenten Aron Flam om illustrationerna som liknade Bertil Almqvists En svensk tiger. Kränkning av upphovsrätten, hävdade Beredskapsmuseet som äger upphovsrätten till Almqvists verk i dag. Målet aktualiserar två intressen som Svenska Tecknare värnar om – upphovsrätt å ena sidan och yttrandefrihet å andra sidan. Vad säger lagen egentligen, och vad konstaterade domstolen?

Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 4, december 2020. Text: My Berggren. Illustration: Samuel Nyholm.

Under hösten avgjordes målet om huruvida komikern och skribenten Aron Flam hade gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott genom att använda illustrationer som liknade Bertil Almqvists kända verk En svensk tiger.

Parodi, hävdade Flam. Kränkning av upphovsrätten, hävdade Beredskapsmuseet som äger upphovsrätten i dag. Avgörandet aktualiserar två intressen som Svenska Tecknare värnar om – upphovsrätt å ena sidan och yttrandefrihet å andra sidan. Vad säger lagen egentligen, och vad konstaterade domstolen om tigrarna?

Respekträtten (läs mer här bredvid) har vissa inskränkningar: parodi har alltid haft ett särskilt skydd och varit något som upphovspersonen anses få tåla – förmodligen med anledning av att det i längden är en fråga om yttrandefrihet. Dock har det aldrig funnits någon uttrycklig undantagsregel för parodier utan det är med hänvisning till ett uttalande i lagens förarbeten som man har betraktat dem som självständiga och därmed tillåtna verk, trots nära samband med originalverket.

Patent- och marknadsdomstolen konstaterade att Flams förändringar inte var tillräckliga för att man ska kunna anse att nya självständiga verk hade uppstått. Illustrationerna godkändes dock med hänvisning till EU-rättens parodiundantag. Domstolen pekade på att parodier får ligga så nära originalverket att man förstår vilket verk som åsyftas, samtidigt som det måste skilja sig märkbart från det.

Domen kommer att överklagas och dessutom väntas ett nytt lagförslag som förhoppningsvis kommer att reglera förhållandet mellan upphovsrätt och parodi tydligare. Vi kan konstatera dels att ett undantag speglar parodins ofrånkomliga närhet till originalverket bättre och dels att det finns behov av en tydligt specificerad inskränkning för att upphovsrätten inte ska riskera att urholkas.

Hur användes tigern?

Hur har Aron Flam egentligen använt Bertil Almqvists verk?

My Berggren svarar: Aron Flam har framställt tigern dels i beskuren men annars oförändrad version som del av ett collage på t-shirtar, och dels i en förändrad version där tigern bland annat blinkar, har ett mer ironiskt leende, en armbindel med svastika och gör en Hitlerhälsning. Den senare versionen placerades som omslag på hans bok Det här är en svensk tiger, som är en kommentar om svensk tystnadskultur och Sveriges relation till Nazityskland under andra världskriget.

Respekträtten – vad är det?

Vad betyder det juridiska ordet respekträtt och hur används denna rätt?

My Berggren svarar: Respekträtten kallas den del av upphovsrätten som innebär en rätt för en upphovsperson att motsätta sig ändringar av ett verk eller att verket görs tillgängligt för allmänheten på ett sätt som kan kränka upphovspersonens konstnärliga anseende eller egenart. Den används genom att en upphovsrättsinnehavare motsätter sig någons utnyttjande, som till exempel Beredskapsmuseet har gjort i fallet med En svensk tiger.

Vad säger EU om parodier?
Finns det alltså ett EU-direktiv som säger något om upphovsrätt och parodi?

My Berggren svarar: Det är enligt EU-rätten okej att tillåta parodier av upphovsrättsliga verk. I det så kallade Infosoc-direktivet finns en lista som sätter ramarna för vilka undantag och inskränkningar som medlemsstaterna får införa i förhållande till upphovsrätten – och parodiundantaget ingår däri.

Däremot står i listan inget som säger att man kan undanta parodier genom att betrakta dem som nya självständiga verk (vilket man har gjort i Sverige), utan det enda sättet att undanta parodier på är sedan 2001 för att de i en domstol bedöms vara just parodier. Trots detta infördes inte, i samband med inkorporeringen av direktivet, något uttryckligt parodiundantag i svensk lag. I senare praxis (och nu också i domen mot Flam) har man därför, i ljuset av EU-rätten, konstaterat att Sverige ändå har ett parodiundantag eftersom vi har en historia av att godkänna parodier.

Använda andras verk

Hej juristen! Får man använda någon annans verk i sitt eget arbete även om det nya verket inte utgör en parodi?

My Berggren svarar: Svaret är att det beror på. Med samtycke från upphovspersonen får man så klart det. Utan samtycke finns det dock alltid en risk med att använda delar av, eller utgå från, någon annans verk.

Tillåtligheten beror på huruvida det i upphovsrättslig mening klassas som en bearbetning av verket eller en nyskapelse. Det senare skyddas som ett eget verk medan en bearbetning av ett verk endast får ett skydd som är beroende av originalverkets.

Detta avgörs i domstol, om det alltså skulle komma att bli en tvist kring användningen. En bedömning görs då utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, med viss variation beroende på vilken konstart det rör sig om.

Indikatorer på att något klassas som en nyskapelse är att det har en annan mening än originalverket och uppvisar originalitet och självständighet samt att originalverkets individualitet och väsentliga drag inte har lämnats oförändrade. Här utgår man i bedömningen från betraktarens uppfattning.

Sammanfattningsvis kan sägas att det krävs att ditt arbete ligger långt ifrån originalverket för att du ska vara på den säkra sidan. Och att det säkraste alltid är att inhämta godkännande från upphovspersonen.

Använda logotyper i verk
Är det tillåtet att använda logotyper i sitt eget verk, eller är de också upphovsrättsskyddade?

My Berggren svarar: En logotyp kan åtnjuta såväl upphovsrättsligt som varumärkesrättsligt skydd, och beroende på sammanhanget även aktualisera marknadsföringslagen. Bara det faktum att tre lagstiftningar kan aktualiseras föranleder försiktighet när man ska avbilda andras logotyper i sitt verk. Om en logotyp har upphovsrättsligt skydd får den inte avbildas utan innehavarens tillstånd eftersom lagen innehåller ett avbildningsskydd. Huruvida logotypen eller varumärket har upphovsrättsligt skydd beror på de traditionella kraven för att något ska klassas som ett verk, det vill säga det måste uppvisa originalitet och vara ett uttryck för upphovspersonens egna intellektuella skapelse.

Varumärkesskydd förutsätter registrering och om logotypen är registrerad som ett varumärke får innehavaren ett skydd mot att någon använder ett identiskt eller liknande varumärke för att saluföra varor eller tjänster av samma eller liknade slag i sin näringsverksamhet, på ett sådant sätt att det uppstår förväxlingsrisk mellan varorna. Även om förväxlingsrisken kanske är liten mellan företagets varor och din illustration kan det då bli fråga om renommésnyltning. Välkända varumärken åtnjuter ett högre skydd.

Bestämmelserna i marknadsföringslagen blir endast aktuella om illustrationerna ska användas i jämförande reklam. En sådan användning av någon annans varumärke kan vara olaglig om man uttalar att en produkt är bättre än en annan utan att det finns belägg för det.

My Berggren skriver för ”fråga juristen” i Tecknaren. Annars sköter hon den juridiska rådgivningen på Svenska Tecknare. Hon nås via mejl på juristen@svenskatecknare.se
My Berggren ger rådgivning två dagar i veckan: onsdagar och fredagar.

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.