Bild av Lena Anderson ur Majas alfabet, Rabén & Sjögren, första utgåvan kom 1984.

Reportage: Att odla bilder

Skapande och odling är tätt sammankopplade för bilderboksskaparen Lena Anderson, illustratören och trädgårdsdesignern Per Axell och mönsterformgivaren och odlaren Hanna Wendelbo. De hittar sina motiv i trädgårdens blommor och träd. Varför och hur inspireras de av växtlighet och hur omvandlar de den till bild och form?

Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 2, juni 2021. Text: Maria Molin

Naturen, blommorna och lusten att dela med sig av kunskapen om dem löper som en röd tråd genom den i dag 82-åriga Lena Andersons långa pärlband av bilder. Sinnligt och ömsint visar hon hur vacker en pion eller en vallmo kan vara i detaljrik akvarell. Kärleken till det som växer och gror spirade tidigt, till en början som en tröst, och har präglat hennes bilder. Det var Elsa Beskows illustrerade läsebok, med bilder av bland annat en ros och en morot, som en gång öppnade dörren till bildvärlden för henne.

När vi hörs på telefon en dag i slutet av mars berättar hon att hon tittar ut på sitt äppelträd i trädgården i Bromma i västra Stockholm medan vi pratar.

– I hela mitt liv har jag följts åt av olika slags träd, först som något jag klättrade i och senare som ett växande jag betraktar år för år. Min första bok Det var en gång en flicka som hette Amanda, som kom ut 1972, kretsar kring ett hemligt träd, säger hon.

Bild av Lena Anderson ur Linnea i målarens trädgård, med text av Christina Björk, Rabén & Sjögren, första utgåvan kom 1985.

Illustratören, författaren och bilderboksskaparen Lena Anderson har gett ut ett fyrtiotal titlar, och fått både svenska och internationella utmärkelser och priser. I sina egna bilderböcker om karaktären Maja med runda glasögon och nyfiken uppsyn, där Anderson står för både text och bild, har hon skildrat flickans äventyr i naturen. I samarbete med författaren Christina Björk gjorde hon under 1980-talet bland annat Linnea i målarens trädgård, som även blev en succé i många andra länder, både som bok och animerad film.

– Vi reste tillsammans till Claude Monets trädgård i Giverny utanför Paris, och återvände dit vid flera tillfällen under olika årstider. Först gick vi bara omkring och kände in atmosfären och växtligheten. Vi fotograferade krassegången och näckrosorna, som vi byggde boken på, och dukade upp vår picknick vid ån, ett motiv som vi sedan fångade i boken.

Som litet barn fick Lena Anderson tuberkulos och tillbringade två och ett halvt år på ett sanatorium. I den stora salen hade hon sängplatsen närmast fönstret, där hon kunde betrakta en björk som växte intill huset. En dag rymde hon till skogen bakom sanatoriet och gick vilse.

– Jag slog mig ner på en stubbe och grät. Då kände jag först doften innan jag upptäckte de små blekrosa blommorna, linneor, som stack upp ur mossan intill mina fötter, berättar hon.

När hon fick flytta hem till familjen i Stockholm var det dags att börja skolan.

– Doften av lindarna mötte mig på Kungsholmen, där vi bodde. Mina minnen hänger starkt ihop med dofter. Varje år när lindarna blommar tänker jag på första dagen i skolan.

Bild av Lena Anderson ur Majas alfabet, Rabén & Sjögren, första utgåvan kom 1984.

I Kilimanjaro, en tårpil vid Norr Mälarstrand som hon döpt efter Afrikas högsta berg, satt hon och dagdrömde. I tidiga tonåren tog bildläraren med henne ut i naturen för att teckna och måla träd, och uppmuntrade henne att söka till konstskola.

När hon slutade grundskolan började hon på den fleråriga aftonskolan på Konstfack, bara 15 år ung, och på dagarna jobbade hon på en klänningsfabrik.

– Först ville jag bli modetecknare och jag ritade mycket kläder i tonåren. Som 16-åring hamnade jag på Damernas Värld på förlaget Åhlén & Åkerlund, där jag först var lärling på layoutavdelningen och så småningom blev art director, innan jag sa upp mig för att ägna mig åt barnböcker på heltid.

Det var på tidningsredaktionen som hon träffade Christina Björk, och deras mångåriga samarbete inleddes. Barnbokskaraktären Linnea kom till när de jobbade med ”Barnens Nyheter” i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Linnea fick plantera i flera veckor, Lena Anderson illustrerade och snart blev det också boken Linnea planterar kärnor, frön och annat (1978).

Lena Anderson. Foto: Molly Ringqvist.

Förebilden till flickan som älskar naturen var dels upphovspersonerna själva som barn, och dels – inte minst utseendemässigt – Lena Andersons dotter Nicolina, som också uppskattade blommor och odling.

– Som liten lekte hon blomsterhandel och gjorde små buketter som hon la upp på en bänk med prislappar på, berättar Lena Anderson, och även om vi befinner oss på varsin sida av en telefonförbindelse avslöjar rösten att hon ler.

I trädgården i Bromma har hon planterat olika sorters gamla rosor, som också blev en inspirationskälla till bilder. Även luktärter och vallmo i olika röda och rosa nyanser har varit viktiga i hennes bildvärld. Tidigare i år kom Linneas årsbok ut i reviderad utgåva, med lekfulla fakta om djur och natur. Här planterar hon, knyter maskroskrans, gör fläderblomssaft och skördar rabarber.

Bakom hennes mjuka akvarellmålningar finns grundliga studier av växternas karaktär, färg och ofta runda form.

– Ögat och känslan för detaljerna har jag övat upp genom åren. Jag plockar växter i naturen och sitter hemma och tecknar. Det är ett levande material och det gäller att lära känna just den unika blomman som jag har framför mig i stunden. Även om man odlar samma sorts blommor i en hel rabatt så blir alla olika, berättar formgivaren och mönsterdesignern Hanna Wendelbo.

– Var och en blir som en egen liten individ, där du känner igen likheterna och upptäcker olikheterna.

Liksom Lena Anderson tecknar och målar Hanna Wendelbo av blommor för hand.

– Tidsaspekten är en viktig anledning till att jag fascineras av växtlighet. Förgängligheten och det ständigt föränderliga skapar spänning och stämning.

Det som naturen och trädgårdens kultiverade landskap har att erbjuda som inspiration formar hennes mönster – och odlingarna hemma i trädgården utanför Kungsbacka i Halland är en del av skapandet. Motiven som hon målar i gouache eller akvarell hamnar ofta i ett mönster för tyg eller tapet.

Originalbilder i gouache av Hanna Wendelbo för mönstret Anemone, Midbec Tapeter, 2018. Foto: Hanna Wendelbo

Ibland plockar hon blommor och tar sönder dem i sina minsta beståndsdelar för att sedan sammanfoga blombladen i nya dekorativa formationer på en tvådimensionell yta, tillgängliga för en liten stund.

– Det roligaste uppdraget som jag har gjort med blomsterpill, som jag kallar den här uttrycksformen, var nog att få göra bilden för Sommar i P1. Jag skulle fånga känslan av en krans, som är symbolen för sommarpratarna, och den skulle innehålla olika sorters växter för att gestalta mångfalden i personligheterna och berättelserna.

Tapetmönstret Victoria av Hanna Wendelbo för Midbec Tapeter, 2020.

Hanna har jobbat med formgivning sedan hon gick ut Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, med inriktning på produktdesign. Efter många år på Sandberg Tapeter och Borås Tapeter, bland annat som creative director, kom hon allt längre bort från ritbordet.

– Jag är bra på designstrategier och varumärken, men det är inte det jag brinner för. Det som driver mig är passionen för hantverket, för färgerna och pappret, så jag bestämde mig för att starta eget företag och frilansa inom mönsterdesign, berättar hon och fortsätter:

– Nu står jag på flera ben, varav ett fortfarande är tapetdesign, medan ett annat är workshops i akvarellmålning och ett tredje är odling. När jag startade eget la jag in odling i affärsplanen. Natur för mig är återhämtning och njutning. Jag mår bra av trädgårdsarbete och av att ha min bildvärld och inspirationskälla utanför köksfönstret.

Det ena leder till det andra och många gånger knyts projekten ihop. Nyligen fick hon till exempel i uppdrag att göra illustrationer till jordpåsar. Hon kallar det för ett cirkulärt skapande.

– Jag vet inte alltid om min process börjar med ett första stråk på ett akvarellpapper eller med att jag stoppar ett frö i jorden.

Hanna Wendelbos bild för SR:s program Sommar i P1, 2020. Foto: Hanna Wendelbo

Hanna Wendelbos trädgård är yvig och tillåtande, vilket speglas i hennes mönster. Hon prövar sig fram med experimentlust och vill vara fri från ramar och regler. Trädgården byter skepnad varje sommar med nya sorters blommor och kombinationer.

– Jag är förtjust i sommarblommorna som exploderar under en kort period, i hela processen att odla fram dem och se dem växa upp och slå ut.

När hon skördar en bukett använder hon den både direkt till inspirationsmaterial och fotograferar av den för framtida inspiration att plocka fram en vinterdag.

– Men jag har som målsättning att det alltid ska finnas möjlighet att gå ut i trädgården och plocka en liten bukett blommor, oavsett årstid.

Hanna Wendelbo. Foto: Hanna Wendelbo.

På morgonen tar hon en runda i trädgården och plockar material och sedan sitter hon antingen hemma eller i sin ateljé i Göteborg och skissar eller målar. Om hon ska göra ett mönster till en tapetkollektion gäller det att hitta en stark story och ett mönster som fungerar i olika skalor, så att det passar i alla slags rum.

Hanna Wendelbo gör även mönster till mode och kläder. I både trädgårdsodlande och mönsterdesign följer hon säsonger och inom båda dessa områden råder kreativ frihet.

– En tapet ska förstärka rumslighet medan ett plagg på kroppen ska sjunka in mjukare och vara snyggt även i rörelse. Textil är ett mycket mer levade material, framhåller hon.

Hennes stil är rustik och naivistisk. Hon försöker överraska sig själv och tycker om när man ser handen bakom formen.

– Mitt uttryck blir finare för hand än i datorn. Jag har testat att arbeta med både skisser och original digitalt, men tycker att de tappar själen. Gör jag en rak linje drar jag den hellre för hand än med linjal. Det behöver inte vara perfekt eller helt naturtroget hela vägen.

Mönster är nära kopplat till blommor, som man tar in i rummen för dekoration. Blommönster är ofta vackra och dekorativa, samtidigt som de skänker färg till ett hem, menar Hanna Wendelbo och tillägger:

– Upprepningen i ett tapetmönster, liksom i en rabatt, fascinerar mig och jag finner ett slags lugn i det. Lika många uttryck och stilar som det finns inom illustration och design finns det i en trädgård.

Naturen och trädgården är i högsta grad i fokus också i Per Axells liv och arbete. Det har alltid varit naturen som har väckt inspirationen och lusten att ta upp penna och ritblock.

– För mig representerar den både trygghet och frihet, och ur den sinnesron har det konstnärliga skapandet växt fram, säger han.

Han är illustratör, konstnär, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner och bor i ett torp på landet utanför Uppsala. I närheten finns Wiks slott med Wiks folkhögskola, där han håller kurser i beskärning och ympning av fruktträd.

Det var lockelsen att kunna arbeta utomhus hela dagarna med naturkontakt som fick honom att välja att bli trädgårdsmästare.

– Det är ett manuellt, intellektuellt och kreativt arbete, du jobbar med hand, hjärna och hjärta. Jag tycker om att följa med i årstiderna och vara nära det levande och växande.

Särskilt intresserad är han av mötet mellan trädgård och omgivande natur, och hur trädgårdsdesignen kan berika den biologiska mångfalden. Han berättar att han planterar växer som pollinerare gillar och som gynnar fåglar och insekter, grodor och igelkottar.

Direkt efter utbildningen började han jobba som trädgårdsmästare på Wiks slott, där trädgården var i behov av upprustning.

Per Axell. Foto: Stewen Quigley

– Jag upptäckte att jag kunde visualisera mina förslag till upprustningsarbetet, dels genom en ritning, men även genom att göra en illustration som visade hur det skulle se ut när det var färdigt. Jag insåg att jag kunde sälja in mina förslag genom att använda det verktyg som jag var bra på, det vill säga tecknandet.

Några år senare ville han utveckla sin inriktning på trädgårdsdesign och kom i kontakt med The English Gardening School i London, där han läste en kurs på distans. Sedan dess har han tagit uppdrag från privatpersoner som vill ha en ny design av hela eller delar av sin trädgård.

Per Axell menar att det i själva konstruktionen av en trädgård finns kopplingar till design.

– Man jobbar med en ytterst bred palett: dels själva växterna, deras inbördes förhållande, färg och form, blomningstid och inte minst ståndorten, det vill säga att de ska trivas på den avsedda platsen. Till det kommer materialval i form av sten, grus och träkonstruktioner.

Allt detta ska ha en tilltalande design, men även fungera praktiskt för dem som brukar trädgården, säger han.

– Det finns trädgårdar som bara är design, som mer blir ett smycke att betrakta, men som man knappt kan använda. Andra trädgårdar som bara har funktion blir ytterst tråkiga och ointressanta. Idealet är en kombination av dessa.

Det var först i 40-årsåldern som han började ta illustrationsuppdrag, även om tecknandet har funnits med honom sedan barnsben. Både när han skapar fritt och på uppdrag väljer han natur- och trädgårdsmotiv och uppdragen kommer från länsstyrelser, kommuner, naturvårdskonsulter och bokförlag.

– Man vill ha målade bilder till informationsskyltar i till exempel naturreservat. Detaljer är svårare att fånga i ett foto och det blir mer fokus på dem i tecknade bilder.

Även Per Axell gör allt för hand med penna, papper, akvarellfärger och penslar som arbetsverktyg. Om det är möjligt skissar han helst direkt inför motivet ute i naturen, men när det gäller djur eller miljöer långt hemifrån får han även arbeta med fotografier som förlaga. Han skissar mycket och gör grundlig research.

Det senaste uppdraget var illustrationer till ett pollineringsprojekt för Länsstyrelsen i Kalmar, där han skulle teckna bland annat vildbin.

– Först måste jag sätta mig in i hur de verkligen ser ut, för det finns så många olika arter. Mina bilder måste bli realistiska, sakliga och korrekta, men det får inte bli kliniskt. Motivet ska se levande ut och jag försöker få in det personliga uttrycket. Det ska synas att det är en människohand som gjort bilden, min signatur ska finnas där.

Trädgårdsskisser av Per Axell, 2015 och 2014.

Trädgårdsskisser av Per Axell, 2015 och 2014.

Per Axell delar trädgårdsintresset med sin fru, som är landskapsarkitekt, och deras tomt som gränsar till skogen är 3 000 kvadratmeter stor med många olika avdelningar. Rummen skapas genom avgränsningar i form av planteringar, terrasseringar och stenmurar. Här finns ett växthus där de odlar grönsaker, rabatter med säsongsblommor och perenner och olika sorters äppelträd.

När han tecknar fritt väljer han gärna motiv i sin egen trädgård, där han kan sitta länge inför motivet.

– Särskilt de riktigt gamla träden är estetiskt tilltalande. Det finns en skönhet i knotiga och vridna stammar med mossa och lav. Många motiv ryms i en enda ek och det händer mycket med skuggor och dagrar när solen skiner på grenarna. Det som inspirerar mig med blommor och växtlighet är deras otaliga färger och former. Det får mig att vilja fånga trädgårdens hemlighetsfulla magi.

Maria Molin är frilansjournalist, bosatt i Visby. Lena Anderson är illustratör, författare och bilderboksskapare, bosatt i Stockholm, rabensjogren.se. Hanna Wendelbo är formgivare med specialkompetens inom mönsterdesign, baserad i Kungsbacka, hannawendelbo.com. Per Axell är illustratör, konstnär, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, baserad i Uppsala, axelltradgardsdesign.se.

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.