Mahmoud Elhossieny fotograferad av Tarek Moukaddem på biblioteket, kaféet och kulturcentret Barzakh i Hamra i Beirut, ägt av Mansour Aziz. Elhossieny använder det som arbetsplats efter att nyligen ha flyttat från Egypten till Libanon.

Porträtt: Mahmoud Elhossieny

Han lämnade reklambranschen för att söka efter den arabiska designens identitet. Mahmoud Elhossieny har startat Arabic Cover Design Archive i Kairo för att göra designhistoria från Mellanöstern och Nordafrika tillgänglig för alla.

Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 2, juni 2021. Text: Samira Bouabana. Foto: Tarek Moukaddem.

”Make Arabic great again” står det på en keps som säljs i designshoppen Ya Habibi Market. Runt om i Mellanöstern- och Nordafrikaregionen verkar många söka efter en ny definition av arabisk identitet. En rad nya designbyråer, varumärken och tidningar vill verka på en internationell arena men med utgångspunkt i sin egen tradition och särprägel. På otaliga sociala medier-konton omdefinieras historieskrivningen, vare sig det handlar om mat, mode eller design. Regionen saknar inte grafisk design-historia, men mycket är odokumenterat och det finns en längtan efter att göra något åt det.

Ett initiativ som kommer ur denna längtan är designarkivet Arabic Cover Design Archive, baserat i Kairo och grundat av den grafiska formgivaren Mahmoud Elhossieny. I dag finns 3 500 objekt i arkivets samling: mestadels bok- och tidningsomslag, men också röstinspelningar, intervjuer och skisser kopplade till publikationerna eller dess formgivare. Materialet kommer från de länder som kan benämnas med de samlande förkortningarna MENA/SWANA, det vill säga regionen Mellanöstern eller Sydvästasien och Nordafrika. Elhossieny är huvudresearcher och grundare, som resarchassistenter har han Omayma Dajani i Palestina, Yaman To’meh i Libanon, Karim Fouad i Egypten och Sophia Alami i Marocko.

Arkivet kan endast besökas digitalt, på en webbplats som snart lanseras. Till dess visas samlingen upp genom inlägg på Instagram. Ibland ges olika formgivare uppdraget att välja ut och samtala om ett omslag ur samlingen. Analys och kontext är en ambition med satsningen, och textpublicering är en lika viktig hörnsten som bildpubliceringen. Arkivet är ett forskningsprojekt som ingår i Design Repository, den plattform för forskning och publicering om arabisk design som Elhossieny driver.

Omslagen till böckerna Omar Ibn Al-khattab, Ali Ibn Abitaleb och Othman Ibn Afan. Text av Mahmoud Salim, design av Helmi Al-tuni, utgivna av Arab Institute for Research & Publishing i serien The history of Arabs and Islam for boys and girls. Årtal okänt. Ingår i samlingen Khazinet Alkutub.

När vi pratar med varandra sitter Mahmoud Elhossieny i sitt hem i Nya Kairo, satellitstaden till Kairo som byggts under 2000-talet, men snart ska han flytta till Libanon en tid för att arbeta med arkivet där. På väggen bakom honom hänger gamla egyptiska filmaffischer, ett visuellt bevis på Egyptens särställning som arabvärldens filmcentrum. Någonstans i hemmet skäller den stora hunden Koji.

Du är grafisk formgivare och arbetade länge som creative director på den egyptiska reklambyrån Kairo. Hur ser resan från reklambranschen till att öppna ett designarkiv ut?

– Jag gjorde ett uppehåll i mitt yrkesliv efter tio år i branschen, för att ta en master i communication design i London. När jag kom tillbaka därifrån, där designkulturen är så rik och överväldigande, kände jag mig främmande i Kairo och började ifrågasätta min egen identitet. Vad är det att vara en arabisk designer? Finns det ens som begrepp? Jag började vandra på Kairos gator och hamnade på loppmarknader och gatumarknader. Jag letade efter ledtrådar.

Omslaget till boken Allah, text av Moustafa Mahmoud, designer okänd, utgiven 1953 av Dar Almaref.

Jag känner igen det där letandet från Hall of Femmes, ett projekt jag var med och grundade med syfte att visa kvinnors roll i designhistorien. Det kom också från ett personligt behov, att få se andra berättelser om design. Tror du att projekt som arbetar för att förändra hur vi ser på ett visst område ofta kommer från personlig identifikation?

– Ja, det tror jag verkligen.

Vad letade du efter på loppmarknaderna, och vad hittade du?

– När jag var där på marknaderna och bläddrade i böcker och tidningar, och såg alla omslag, kände jag en förförisk fläkt från det förflutna. Jag tyckte att jag såg fragment av en arabisk identitet. Då bestämde jag mig för att lämna reklamvärlden helt, för jag hade hittat vad jag ville göra: jag var tvungen att göra det här materialet tillgängligt.

Varför är det viktigt just nu med ett arkiv för arabisk design?

– Vi har ett kunskapsgap om vår egen rika historia som behöver överbryggas. Ett arkiv kan bidra till att relevant teori inom ämnet skapas som kan hjälpa oss att återerövra och återknyta till den historien. Jag tänkte att något mönster eller samband skulle framträda – av olika inriktningar eller tankevärldar. Ett mönster som kanske skulle kunna svara på frågan vad det är att vara en arabisk designer. Det här är en samling historiska artefakter, men man kan lika gärna tänka på det som en samling startpunkter, förklaringar, källor eller historier. Jag är intresserad av de historier de här omslagen kan berätta och inte endast av omslagen i sig.

Omslaget till boken Faces on the beach, text av Abdelrahman Alabnodi, design av Helmi Al-tuni, utgiven 1975 av General Egyptian Book Organization GEBO.

Vad är det för slags historier?

– Vi ser vårt arbete som visuell arkeologi, att man gräver fram en liten del av en större historia. Böcker och tidningar är inte bara design. Vi samlar inte in ”fin design”, vi samlar in historia. Det är en komprimering av tid och rum och kan bli en portal till andra tider och platser. Det kan hjälpa oss att förstå inte bara design utan också människor, deras drömmar, idéer och rädslor.

Varför tycker du att det behövs ett oberoende arkiv vid sidan av de statliga?

– Det finns arkiv kopplade till universitet och statliga institutioner, men dit har inte alla tillträde. Institutionerna bär på ett politiskt och socialt bagage, och vi ville inte vara en del av det. Vi vill vara ett fritt rum tillgängligt för alla, där besökaren inte känner sig bortkommen av exklusiviteten på sådana institutioner. Om jag får drömma skulle jag vilja att vårt arkiv kunde pressa andra arkiv att öppna upp, och förstå vikten av digital dokumentation. Det är en politisk fråga för mig. Att låsa in historiskt material begränsar vem som har möjlighet att faktiskt göra något med det. Det saktar ner kunskapsproduktionen i vår region.

Mahmoud Elhossieny fotograferad av Tarek Moukaddem på kulturcentret Barzakh i Hamra i Beirut.

Är det därför det är viktigt att ert arkiv är digitalt?

– Ja. Ytterligare en anledning är att det kan besökas varifrån som helst. En annan är ekonomi. Vi slipper de omkostnader som ett fysiskt arkiv innebär. Med ett digitalt arkiv finns verken dokumenterade oavsett – vi har säkrat att de finns arkiverade digitalt åtminstone 20, 30 år framåt.

Vad är utmaningen för er nu?

– Att bygga upp webbplatsen. Vi arbetar med det just nu. Det är en sak att ha materialet, en annan att göra ett digitalt arkiv tillgängligt och överblickbart. Det och finansieringen. Just nu har vi tack vare olika stiftelser i regionen tillräckligt med resurser för att jag ska kunna jobba med det en tid framåt. Men med mer pengar skulle vi kunna täcka fler områden.

Vilka hoppas du ska använda ert arkiv?

– Vi hoppas vara en resurs för alla som inte har tillgång till de slutna arkiv som finns. Hittills har universitet hört av sig om att skapa kurser kring materialet. Det gör mig extremt exalterad! Det är inte vanligt att designkurser är centrerade kring arabisk design, normalt sett är designutbildningar i vår region väldigt västerländskt orienterade. Vi hoppas också kunna bidra till mer kunskap om formgivarna bakom omslagen. Både de redan kända och de mindre kända eller okända, till exempel många kvinnliga designers. På Design Repository finns en artikel om formgivaren Samiha Hasanin, för att nämna någon.

Omslaget till boken New colors, text av Sonaia Qaraa, designer okänd, utgiven 1955 av Dar Aldalil.

En stor bok om arabisk designhistoria har nyligen kommit ut, A history of arabic graphic design av Bahia Shehab. Vad betyder det att det finns flera ambitiösa projekt om arabisk designhistoria nu?

– Det har länge funnits ett dominerande narrativ om hur design ska se ut, den västerländska kanon. Jag tror att det finns mer att tillföra till historien och designomr.det. Det behövs fler researchprojekt som visar upp andra typer av idéer, så att vår kollektiva förståelse av vad design kan vara breddas. Men det behöver hända på många ställen samtidigt så att design kan influeras av andra områden och formas av dem också.

I det manifest ni har publicerat på Design Repository står det om hur den västerländska blicken har dikterat värderingen av kultur. Hur förhåller du dig till begrepp som dekolonisering av designområdet?

– Jag försöker förhålla mig sunt skeptisk, och låta bli att överanvända begreppet. Jag tycker att många i designvärlden vill få allt att passa in i det just nu. Ibland ger det en bild av öst som passivt offer, vilket jag helt är emot. Begreppet signalerar också att öst skulle vara en enda sak – enkel för västvärlden att först. – och tar bort det specifika med varje plats, den rika historien, kulturella skillnader. Och omvänt gör det väst till en enda sak också, så att vi kan beskylla västvärlden för alla våra tillkortakommanden. Inte alla problem i våra samhällen kommer från kolonisation. Men att de som arbetar för att återerövra och förstå vår historia kallas dekolonisatörer kan jag identifiera mig med eftersom jag ju tror att vårt arkiv kan bidra till den historieskrivningen.

Många arkiv är kopplade till en nations historia. Ert arkiv samlar material i en hel region, med länder som har helt olika historier. Är det inte svårt med ett så stort uppsamlingsområde?

– Det finns ett ordspråk som lyder ungefär: ”Böcker skrivs i Egypten, trycks i Libanon och blir lästa i Irak.” Idéer har alltid färdats organiskt och byggt på varandra i regionen. Precis som att det i en europeisk kontext kan vara svårt att peka ut exakt i vilket land en idé har uppstått. Jag känner mig själv väldigt sammanlänkad med exempelvis libaneser eller tunisier, men jag är också nyfiken på allt det jag inte vet.

Omslaget till City’s fossils, text av Beshir Alqamaria, designer okänd, utgiven 1996 av Boukili Impression.

Språket är ju en gemensam nämnare i regionen. Även om talat språk kan vara olika, så kan alla läsa samma språk. Är det en viktigare avgränsning än nationer?

– Språket är en viktig aspekt. Vad är design annat än bild och text som uttrycker idéer och tankar? Det har funnits en stolthet i det arabiska språket tidigare i historien, men i dag sker den mesta högre utbildningen på ett annat språk än arabiska. Det här är något jag själv kämpar med, eftersom de flesta idéerna och referenserna inom designvärlden är på engelska.

En tunisisk arkitekt berättade för mig att han ritar arkitektur på franska, är konstkurator på engelska och är privat på tunisisk arabiska. Det språk vi använder för en viss praktik blir tätt bundet till arbetet. Saknas det språk inom arabiskan för olika konstyttringar?

– Ja, det är intressant. Många intellektuella tankar sker på ett annat språk än arabiska. Det har lett till att det inte har utvecklats nya viktiga teorier kring kultur på arabiska. Jag hoppas att arkivet ska få oss att återknyta inte bara till design och historia, men även språket. Det är också därför vi startade Design Repository. Jag försöker bidra till att fler texter publiceras och översätts till arabiska, och skriver alla inlägg på båda språken.

Omslaget till The ball and man’s head, text av Mohamed Hafiz Ragab, design av Esmat, utgiven 1996 av The Arab writer for publishing i serien New writings.

Den arabiska designhistorien börjar med de skrivna manuskriptens kalligrafi. Typografiskalösningar är väldigt framträdande i arkivets samling. Hur tycker du att någon som inte kan läsa arabiska ska titta på de här omslagen?

– Du kan älska något estetiskt utan att förstå innehållet. Kanske är uttrycken inte helt frånkopplade från saker du har sett förut, så du kan fortfarande använda den lins du använder på västerländsk design för att tolka omslaget. Du kan förstå aspekter av texten ändå, till exempel hur den behandlas typografiskt. Genom att exponeras för estetik från det här området kan du bli mer kritisk och samtidigt öppen för att det finns andrasätt att göra design.

Omslaget till The brilliance of the egyptian revolution, text av Mohamed Al Mahdi, design av Walid Taher, utgiven 2011 av Dar Alshrouk.

Finns det en förväntan att arabisk design måste skilja sig väldigt mycket från en europeisk designkanon? Ju mer olikt, desto mer ”äkta arabiskt”? Om jag återigen refererar till Hall of Femmes, har jag ibland uppfattat en önskan att design skapad av kvinnor ska skilja sig från exempelvis modernismens uttryck.

– Ja, jag tror det. Den förväntan har sitt ursprung i idéer om orientalism, där öst är exotiskt, annorlunda, och orientaliskt. ”Den andre” som är motsatsen till den västerländska personen. Men förväntan på den olikheten är inte bara något dåligt. Inte om det kan användas för att skapa nya normer och nya centrum.

Omslaget till boken Undying poems, text av Mohamed Ibrahim Abosinna, design av Mohi Aldin Allabbad, årtal okänt, utgiven av Al Arabi.

Omslaget till boken Gifts from Fairouz, text av Yaqoub Alsharouni, design av Helmi Al-tuni, utgiven 1983 av Dar Alshrouk i serien The most beautiful folk tales for children.

 

Omslaget till boken Madonna’s confessions, text av Abdel Nour Khalill, art director Fawzi Alhawari, utgiven 1993 av Dar Alshrouk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samira Bouabana är grafisk formgivare, programansvarig för utbildningen i visuell kommunikation på Beckmans Designhögskola i Stockholm och en av grundarna av Hall of Femmes, som synliggör kvinnors roll i designhistorien. Tarek Moukaddem är fotograf, baserad i Beirut. Mahmoud Elhossienys projekt Arabic Cover Design Archive stöds av AFAC Foundation, Barjeel Art Foundation och The Swiss Arts Council Pro Helvetia Cairo, och kan följas på Instagram på @arabiccoverdesignarchive. Design Repository finns på designrepository.design. Boktitlarna i bildtexterna är översatta av Arabic Cover Design Archive.

 

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.