Fråga en kollega, testa en monstertaxa, begränsa användningen, håll auktion i kryptovaluta. Det finns många sätt att tackla arvodesfrågan. Malin Palmqvist pratar med illustratören Felicia Fortes, animatören Andreas Wannerstedt och agenten Petra Bauer om att ta betalt.

Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 3, september 2021. Text: Malin Palmqvist. Illustration: Linnéa Teljas Puranen. Foto: Marc Femenia, Nicke Johansson.

Ett obestämbart mörker som letar sig in i sjukhusets pastellfärgade korridorer, en ensamhet fångad i ett flaskskepp där rödvinet går i vågor, barn isolerade i bubblor. Uttrycksfulla ansikten, symbolik och mjuka färgfält. När Felicia Fortes illustrerar växlar hon mellan två manér, det ena lite snabbare, det andra mer tecknat. Hon har försökt göra det senare digitalt men det blir inte samma känsla.

Nu är det fem år sedan hon började illustrera på heltid. Tidigare undervisade hon också på gymnasiet på deltid i 15 års tid. Den gradvisa omställningen till heltidsföretagare förberedde henne på att ta betalt.

Trots det händer det att hon känner sig osäker i arvodesfrågan.
– Men jag märker att ju mer självsäker jag är på hur mycket jag ska ta betalt, desto mindre knorr blir det från uppdragsgivaren, säger hon på telefon från Göteborg.

Hon har olika strategier för att beräkna arvoden. Om hon har en stadig kund eller tidigare har gjort liknande uppdrag utgår hon från det.
– Det kluriga är när det kommer nya uppdrag, antingen en ny kund eller en från en bransch som jag inte har jobbat med tidigare.

Ibland ringer hon Svenska Tecknares arvodesrådgivare men det händer också att hon kontaktar andra som jobbar för samma kund – och andra illustratörer kontaktar också henne.
– Jag tycker att det är jättebra. Då kan man också ha en diskussion kring om arvodet är rimligt, går det att vi tillsammans försöker förhandla upp det här? Det finns bara saker att vinna på att ha en öppen dialog om siffror.

För att kunna beräkna arvodet behöver hon veta vilka förväntningar kunden har och hur bilderna ska användas. Om uppdraget kommer in per telefon mejlar hon över en skriftlig överenskommelse efter samtalet.

Illustrationsuppdragen har ofta ett fast arvode som stämmer överens på ett ungefär med hur många timmar det tar att göra jobbet och dessutom tar in vilken användningsrätt för illustrationen som har avtalats. Tillkommande arbete faktureras med en timpenning som just nu ligger på runt 1 000 kronor i timmen och räknas upp för varje år.
– Det är svårt att räkna upp arvodet för en illustration för stående kunder, den situatio­nen är klurig. Då får man gå in och förhandla och hoppas att man inte förlorar kontraktet.

En viktig del av arvodesberäkningen är också att titta på användningsfaktorer. När Felicia Fortes tidigare satt med i styrelsen för Svenska Tecknare kom hon i kontakt med en skrift som tyska Illustratoren Organisation har tagit fram. Honorarwerk Illustration (Matthias Bender, 2018) baseras på en enkät med organisationens medlemmar om hur mycket de tar betalt. Några användningsfaktorer de tar hänsyn till är typ av medium, omfång, varaktighet och geografi.

Om en kund vill förhandla ner priset kan Felicia Fortes ibland gå med på det, men i så fall också begränsa användningsrätten eller omfånget på uppdraget. I skriften framgår att de tyska illustratörerna multiplicerar med 0,1 för varje år en illustration får användas och tar fyra gånger grundpriset för friköp utan bearbetningsrätt.

Själv är hon restriktiv med friköp.
– Det börjar toucha min upphovsrätt om mina bilder dyker upp 15 år senare i märkliga sammanhang eller när jag tycker att de är fullständigt utdaterade. Jag vill inte förlora kontrollen över mina bilder.

Hon ser en utveckling mot att allt fler kunder vill göra friköp. Även offentliga aktörer som kommuner och regioner har krav på friköp via de externa kommunikationsbyråer de upphandlar tjänster ifrån.
– I ett fall ville de, för ett pris som inte var superhögt, kunna använda illustrationen i alla enheter och också kunna sälja den vidare och bearbeta den. Jag bara skrattade, det här går ju inte!

Hon uppmanades även att tänka på att det handlade om skattepengar.
– Jag fick också som argument att ”tänk på att det är en skattefinansierad verksamhet och att vi inte vill använda onödigt mycket skattepengar”. Men jag tänker att just för att det är en skattefinansierad verksamhet så borde de se till att människor de anlitar har råd att överleva.

Hon tror att en anledning kan vara att de som gör upphandlingar ofta har för lite kunskaper om att beställa illustration.
– Om vi går med på friköp kan vi bara slänga alla de här användningsfaktorerna. Då är användningsrätten helt urholkad.

Små digitala evighetsmaskiner, pågående pendelrörelser, en mjuk serpentinslinga som exakt fyller igen ett lika serpentinformat tomrum. Hösten 2016 slog Andreas Wannerstedt, konstnär, ani­matör och formgivare verksam i Stockholm, igenom globalt med sina ”satisfying loops”, en sorts animerade 3D-skulpturer som han hade nått ut med via Instagram.
– När det var som roligast fick jag 50 000 nya följare på en dag, säger han över telefon.

Sedan genomslaget har i stort sett alla kundförfrågningar baserats på den typen av uppdrag och det är också dem han tycker är roligast att göra. Det har lett till uppdrag för företag som Google, Adidas, Ikea, Spotify, Absolut Vodka och Red Bull. Han upplever att det ofta har varit lättare att få bra betalt från större bolag.
– Ofta har det inte varit så mycket diskus­sioner alls där. Det är helt klart smidigare med stora bolag. Med Google till exempel har det bara varit att jag säger hur många timmar jag vill ha och så har det inte varit så mycket mer snack om det.

 

Många av Andreas Wannerstedts kunder finns också utomlands.
– Det bästa med Instagram är att det är kunder som hör av sig direkt till mig. Man hoppar över mellanhanden och då kan jag oftast ta ut ett större arvode. Går det via en byrå kan man inte ta samma höjd på arvodet har jag märkt.

När han beräknar ett arvode utgår han oftast från en fast timtaxa och multiplicerar den med tidsåtgången. Om det gäller längre projekt går han ner lite och kör på en fast dags- eller veckotaxa.
– Ofta har kunderna en fast budget i åtanke och så brukar jag se till att det stämmer över­ens någorlunda med min normala timtaxa.

I varje avtal lägger han in en licenskostnad som begränsar kundens användningsrätt. Han är inte helt säker på avtalets juridiska tyngd, men hittills har det gått bra.
– Många animationer som jag har licensierat tidigare har någon velat köpa loss och använda i många fler kampanjer.

För att komma fram till priser för licenskostnaden har han delvis utgått från en webbtjänst där man kan licensiera ut video- och 3D-material. Prissättningen var ett knivigt kapitel när han började frilansa för runt 20 år sedan.
– Det var svårt att hitta information om vad som är vettigt att ta. Ofta tror jag att jag lade mig väldigt lågt i början. Alla gick med på mina arvoden, och det känns ju bra om någon sätter emot och säger att det är för högt.

Sedan i våras arbetar han nästan uteslutande med att skapa och sälja digitala konstverk där äktheten verifieras med NFT-teknik, vilket står för non-fungible token och baseras på samma teknik som kryptovalutor.
– Vi får se om jag går tillbaka till det mer kommersiella, jag försöker fokusera på det här så länge jag kan.

De digitala konstverken säljs via plattformar som liknar auktionshus för traditionell konst.
– Jag hade tur att komma med tidigt och kom in på de största plattformarna. Där får man jobba med en producent som har ganska bra känsla för vad verket tros kunna gå för.

Konstverken säljs antingen i ett exemplar till högstbjudande eller i större upplaga till en lägre summa.
– På vissa av NFT-plattformarna kan man betala med dollar, men vanligast är att man handlar med kryptovaluta (Ethereum), vilket jag initialt tyckte verkade lite skumt.

Eftersom kryptovaluta varierar så mycket i värde växlar han alltid in pengarna direkt. Priset för ett verk kan variera mellan ett par hundra och ett par tusen dollar. Det finns två olika läger bland NFT-köparna – investerarna och konstälskarna:
– Det låter flummigt men många har tjänat mycket pengar på det här. Många uppskattar också konsten, är intresserade av konstnärerna och har verket på en skärm hemma eller på kontoret.

De egna konstverken har han lagt ut på Instagram långt innan NFT-tekniken möjliggjorde försäljning. Han fortsätter att lägga ut verken på Instagram, men kan nu också tjäna pengar på dem.
– Som konstnär har jag fortfarande all copyright på verken jag säljer så det är fortfarande helt okej att publicera dem var jag vill. Jag skulle till och med kunna licensiera ut dem om jag skulle vilja det.

Stöldrisken är stor och han har många gånger sett företag använda hans animationer utan lov.
– Jag har varit i kontakt med ett dussintal och de flesta tar ner dem, ber om ursäkt och betalar ersättning, men många svarar inte alls och det är svårt att komma i kontakt med dem.

Men möjligheterna att nå ut till många via sociala medier överväger. Den stora uppmärksamheten har lett till väldigt många förfrågningar och möjlighet att prova gränserna för vad kunderna är villiga att betala:
– Är jag mycket bokad kan jag slänga in någon monstertaxa bara för att se vad svaret blir. Vill de ha det får de betala.

Petra Bauer driver Agent Bauer som grundades 1997. Agenturen representerar bland annat stylister, animatörer, filmfotografer och illustratörer, däribland Fredrik Tjernström och Lotta Kühlhorn, som även är grafisk formgivare. Petra Bauer ser att efterfrågan på illustratörer har gått ner kraftigt sedan pandemin började på grund av en krympande annonsmarknad.
– Arvodena har gått ner generellt, men väldigt mycket för illustratörer, säger hon.

Hon tycker att efterfrågan på illustratörer går i vågor, men ser också att efterfrågan och arvoden har gått ner över en längre tid.
– När vi började var arvodena högre än de är i dag.

Precis som Felicia Fortes ser hon att kunderna allt oftare vill att allt mer ska ingå i priset. Enligt hennes erfarenhet är det stora bolag som är svåra att tacka nej till som ligger bakom sådana önskemål.
– Över huvud taget vill de att det ska ingå mycket. Sedan är det en stor mörkerzon i dag med digitala medier.

Det digitala gör exponeringen otydligare än tryckta medier med sina konkreta upplagor och fysiska exemplar.
– Allt är globalt på nätet men där vill de inte betala så mycket. Där tycker jag egentligen att det skulle vara bättre betalt eftersom du når så många fler än med tryckta medier.

För att bli klient på agenturen krävs det att man har egna kunder, förstår vikten av egen marknadsföring och att skapa sig ett eget namn.
– Det är inte så att vi ska gå in och bygga upp en karriär till någon från scratch utan man måste redan ha börjat.

Fördelen med en agentur är som hon ser det att klienten får hjälp med marknadsföring, får ett bollplank, ett utökat kundunderlag och dessutom förhandlingshjälp.
– Jag upplever att om de förhandlar själva blir det ibland total katastrof. Sätter vi ramarna från början undviks en massa problem. Vi är problemlösarna.

Agenturen får många förfrågningar från kreatörer, men tar just nu inte in fler illustratörer än de knappa tio de har.
– Uppdragen har minskat och det är svårt att förstå vilken stil vi ska ta in just nu. Vi har satt paus och vill jobba med dem vi redan har.

Hon hoppas på en gynnsammare utveckling.
– Jag tror att det kommer att vända, sådant här går ofta i cykler.

Malin Palmqvist är journalist och teaterkritiker, baserad i Östersund. Marc Femenia är fotograf baserad i Stockholm. Nicke Johansson är fotograf baserad i Göteborg. Felicia Fortes är illustratör och grafisk formgivare i Göteborg, feliciafortes.com. Andreas Wannerstedt är konstnär, animatör och grafisk formgivare i Stockholm, andreaswannerstedt.se. Petra Bauer driver Agent Bauer i Stockholm, agentur för bland andra illustratörer, fotografer och animatörer, agentbauer.com.

Så får du rätt arvode
Ge bara kunden det den betalar för – inte mer.
Se till att ha en skriftlig överenskommelse med en kort och koncis beskrivning av vad som ska göras. En regelrätt offert eller ett mejl som båda parter har bekräftat.
Lägg inte ner för mycket tid innan överenskommelsen är klar.
Kom ihåg att räkna in och ta betalt för research.
Begränsa tid som ingår för korrigeringar, ändringar/retusch.
Medlemmar i Svenska Tecknare får kostnadsfri arvodesrådgivning.

Rätt pris

Arbetstid + exponering = rätt pris
Tiden: Hur mycket tid lägger du faktiskt ner? Var ärlig mot dig själv.
Bildlösningen: Hur påverkar ditt manér, din teknik och idéarbetet tidsåtgången?
Omfånget: 1 000 sidor eller 25? 70 motiv eller 2? Hur lika/olika är motiven?
Nyttjandet: Liten illustration inuti informationsbroschyr eller en produktförpackning som når hela världen? Publicering och spridning påverkar arvodet för användning.

Överenskommelse
Uppdraget: Uttryck, antal/omfattning, filformat och leveransdatum.
Arvode: Gärna baserat på antal arbetstimmar. Gör tydligt om nyttjanderätt/använd­ning ingår i timarvodet.
Nyttjanderätt/användning: Hur länge får materialet användas? Vilka kanaler/ytor?
Korrektur: Hur många ändringar får göras inom ramen för arvodet? Rekommendationen är två korrundor, utöver det debiteras timarvode.

Friköp till royalty
Friköp: Blir alltmer efterfrågat men bör undvikas. Hur mycket ska man ta höjd för? Affischer i varje gathörn? Annonser i stora dagstidningar? Är kunden beredd att betala för det? Det är alltid bättre för båda parter att ringa in nyttjanderätten. Man kan också tänka sig en fri, men tidsbegränsad, nyttjanderätt.
Royalty: Ersättning baserad på försäljningen, en procentsats på en boks f-pris (priset förlaget har mot bokhandeln). När det gäller böcker förekommer både engångsarvoden utan royalty, arvode per bild, enbart royalty med eller utan garantihonorar (en garanterad del av royaltyn oavsett försäljning) och kombinationer av olika ersättningar. Önskvärt är att få ett grundarvode som på något sätt ersätter nedlagd tid i kombination med royalty men det hör inte till vanligheterna i branschen. Gör du form/illustration till omslag så se till att det ersätts separat.
Återanvändning: Vanligt vid liknande användning som första tillfället är 50 procent av ursprungsersättningen. Vid nya användningsområden kan man ta betalt för ytterligare nyttjanderätt.

Källa: Lisa Engström, agent och arvodesrådgivare som ansvarar för Svenska Tecknares och Svenska Fotografers Förbunds gemensamma arvodesrådgivning, svenskatecknare.se.