Svenska Tecknare har låtit göra en läsarundersökning av Tecknaren för att ta reda på hur tidningen uppfattas av olika målgrupper och ge underlag för fortsatt utveckling av tidningen. Undersökningen visar sammantaget på en uppskattad tidning.
Läsarundersökningen gjordes under december 2022 av företaget Axánds, som också genomförde analysen. Undersökningen bestod av en enkät ställd till olika läsargrupper indelade i medlemmar, prenumeranter, andra typer av läsare (som exempelvis har köpt lösnummer eller fått den av en vän) och en inbjuden referensgrupp (tex branschpersoner på bibliotek, museer och redaktioner).
Resultat från undersökningen
Totalt deltog 262 personer i undersökningen, varav 215 var medlemmar, 24 var prenumeranter, 13 var annan typ av läsare och 10 i referensgrupp. Undersökningens resultat kan delas upp i olika kategorier som hur man läser tidningen, anledningen att man hittat till tidningen, hur man uppfattar tidningen och om man skulle rekommendera den. Generellt så visar undersökningen att tidningen är läst, att den är uppskattad och att den rekommenderas. Det kom också in förslag på ämnen som man som läsare vill ha mer av.
– Det är verkligen glädjande att Tecknaren generellt är så uppskattad och väl genomläst. Det är också tacksamt och inspirerande att få förslag på ämnen och personer som läsarna vill se i tidningen, säger Tecknarens chefredaktör Maina Arvas om resultatet.
Hur man läser tidningen Tecknaren
Sammanlagt 81 procent av läsargruppen medlemmarna läser antingen hela eller stora delar av Tecknaren, eller läser några inslag noga och skummar igenom andra. Drygt hälften av medlemmarna lägger 20–30 minuter eller mer än 30 minuter på läsningen, och det innehåll som intresserar dem mest är reportaget, nyhetssidorna, porträttet och bildmaterialet.
Det vanligaste sättet att läsa Tecknaren bland alla läsargrupper är att läsa några inslag noga och skumma igenom andra. Prenumeranterna läser mer, drygt hälften läser hela eller stora delar av tidningen, och sju av tio lägger mer än 30 minuter på läsningen. Av tidningens innehåll är flest intresserade av reportaget och porträttet. Gruppen annan typ av läsare har ett stort intresse för essän, i referensgruppen är flest intresserade av porträttet.
Uppfattning om tidningen
Bland samtliga läsargrupper är inställningen till Tecknaren generellt positiv. Mest positiva är prenumeranterna och gruppen annan typ av läsare där mer än hälften ger tidningen högsta betyg. Det sammanfattande betyget till tidningen bland medlemmar hamnar på 4,5 av 6. De instämmer i hög utsträckning i att Tecknaren är en viktig del av Svenska Tecknares medlemserbjudande, samt att tidningen tilltalar läsare som verkar inom bild och form.
Som sammanfattande betyg på tidningen lämnar 78 procent av respondenterna ett värde på den övre delen av skalan (4–6 av 6), ett medelvärde på 4,6 av 6. Prenumeranternas medelvärde är 5,4, annan typ av läsare har 5,0, och medlemmarnas medelvärde är 4,5.
Viljan att rekommendera tidningen
Åtta av tio prenumeranter skulle absolut (högsta betyg, 6) rekommendera Tecknaren till andra med intresse för yrkesfälten bild och form. Sju av tio i referensgruppen och lika stor andel av ”annan typ av läsare” skulle också rekommendera tidningen. Motsvarande andel av medlemmarna är 47 procent.
Intressanta ämnen och intervjupersoner
Respondenterna har fritt fått berätta vilka ämnen för reportage de skulle vilja läsa om, och de vanligaste områdena är arbetsprocesser och inspiration, juridik och arvoden, personporträtt om kreativa processer, ekonomi och driva eget samt ämnen som AI, bokformgivning, marknadsföring och beställarrollen. Respondenterna har fritt fått föreslå personer de skulle vilja läsa porträttintervjuer med i Tecknaren.
– Det är utmanande och sporrande med kommentarer om förbättringsområden, mycket som bekräftar det vi själva tänker om att försöka spegla branschen ännu bättre. Extra kul tyckte jag också att det var att få veta att prenumeranterna ofta har skaffat sig tidningen för att de kanske vill bli medlemmar i föreningen så småningom – vi vill ju att Tecknaren ska inspirera framtida yrkesutövare inom bild och form, kommenterar Maina Arvas resultatet.