Essä: Bilden som slagfält

Stereotypa bilder är en dålig idé, till och med olönsam. Reklambranschens långsamma förändring mot mer inkluderande visuella världar drivs på både inifrån och utifrån, skriver pr­strategen Maja Bredberg. Konsumenterna använder sin makt att kritisera förminskande och begränsande bilder. En makt som högerextrema krafter samtidigt försöker utnyttja för rasistiska drev.

Essän publicerades i Tecknaren nummer 1, februari 2017.

Text: Maja Bredberg. Illustration: Kajsa Eldsten.

Läs mer

Bild: Bo Mossberg fotograferad av Sara Mac Key. Art direction och grafisk form av Mia Degerman och Vejde Gustafsson/Spektra.

Innehåll Tecknaren nr 1 2017

PORTRÄTT Bo Mossberg. Humlor, svampar, orkidéer. Och så jazz. Naturillustratören Bo Mossberg spelar vid 81 års ålder fortfarande klarinett varje dag. Hela livet har han drivits av lusten att teckna, och att lära sig varje växts rytm. Text: Dick Schyberg. Foto: Sara Mac Key.

REPORTAGE ”När fansen blir mecenater.” Många bäckar små kan bidra till att förverkliga dagens nischade projekt inom bild och form. Eller snarare många backare – de intresserade privatpersoner som bidrar till realiserandet av en bok eller ett spel genom crowdfunding. Hur funkar denna typ av gräsrotsfinansiering och hur påverkar utvecklingen bildbranschen? Emil Åkerö pratar med en serietecknare, en illustratör, en förläggare och en forskare. Text: Emil Åkerö. Illustration: Dennis Eriksson.

ESSÄ ”Bilden som slagfält.” Stereotypa bilder är en dålig idé, till och med olönsam. Reklambranschens långsamma förändring mot mer inkluderande visuella världar drivs på både inifrån och utifrån, skriver pr-strategen Maja Bredberg. Konsumenterna använder sin makt att kritisera förminskande och begränsande bilder. En makt som högerextrema krafter samtidigt försöker utnyttja för rasistiska drev. Text: Maja Bredberg. Illustration: Kajsa Eldsten.

ANALYS ”Göra världen till sin.” Att vara barn är att växa till en självständig individ, oavsett förutsättningarna. Alexandra Sundqvist har sett tre barnfilmer om vitala barn med dysfunktionella eller frånvarande föräldrar. Text: Alexandra Sundqvist.

FRÅGA JURISTEN ”Får kunden bearbeta bilden?” När är en bearbetning av en bild nödvändig för att uppfylla syftet med samarbetet mellan upphovspersonen och kunden, och när kan den anses utgöra en större ändring av originalmaterialet? Malin Bergström skriver om bearbetning av bilder, samt svarar tillsammans med Kiljan Ardal på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Text: Kiljan Ardal, Malin Bergström. Illustration: Finsta.

DEBATT ”Grafisk form + verkshöjd = upphovsrätt.” Vi är vana vid att se illustrationer och andra bilder som upphovsrättsligt skyddade. Men hur är det med grafisk form? Varför är utgångspunkten oftast att grafisk form inte har verkshöjd och inte är upphovsrättsligt skyddad? Text: Lars Fuhre, Arina Stoenescu. Illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars.

DESSUTOM Aktuellt: Nyheter, händelser och inspiration i urval av Sara Teleman. Bild: Galleri Toppen visar konst av kreativa vildhjärnor. Arbetsyta: Lotta Frost vill ha sällskap när hon skapar. Detalj: Patrik Norrman om att informera med bild. Medlemsenkät: Tre frågor till tre medlemmar i Svenska Tecknare. Svenska Tecknare-sidan: Notiser, nya medlemmar och information.

MEDVERKANDE I #1 2017: Skribenter: Kiljan Ardal, Maina Arvas, Malin Bergström, Maja Bredberg, Lars Fuhre, Arina Stoenescu, Alexandra Sundqvist, Sara Teleman, Emil Åkerö. Illustratörer: Kajsa Eldsten, Dennis Eriksson, Finsta, Gustaf Öhrnell Hjalmars. Fotografer: Carola Björk, Jenny Gustafsson, Sara Mac Key.

Omslag: Bo Mossberg fotograferad av Sara Mac Key. Art direction och grafisk form: Mia Degerman, Vejde Gustafsson.

LEDARE: Viktiga visuella världar

De senaste årens många bilddebatter på kultursidor, i sociala medier och vid köksbord har rört upp känslor och väckt tankar. Bland tankarna också denna: Tänk att så många är så intresserade av bildanalys! Att så många är beredda att tänka i termer av representation, stereotyper, symbolik och visuella val.

Bilden är helt enkelt påtagligt viktig för så många. Så viktig att många tar sig tid att kritisera bilder som de möter i offentligheten och som de anser exkluderande eller skadliga. Det har blivit lättare att delta i en digital diskussionstråd, sprida en hashtag som gör motstånd, eller höja rösten i en reklamkampanjs kommentarsfält.

Tecknaren bad Maja Bredberg, pr-strateg på reklambyrån Forsman & Bodenfors, att skriva en essä om just den här kampen om bilden i reklam.

Det blev en rapport från en bransch i förändring, och om vikten av att värna inkluderande visuella världar i en samtid där organiserade rasistiska drev kidnappar konsumentmakten och maskerar sig som ”kritikstorm” från allmänheten. Viktig läsning för alla som arbetar med bild i någon form.

Vi besöker också andra visuella världar i det här numret. Vi sätter oss på marken och ser orkidéer och svampar genom naturillustratören Bo Mossbergs ögon (i Dick Schybergs porträtt på sidan 8).

Vi pratar med en serietecknare, en illustratör, en förläggare och en forskare om crowdfunding inom illustration, serier och spel (i Emil Åkerös reportage på sidan 16). Och Alexandra Sundqvist analyserar hur tre animerade filmer skildrar tre familjer på

Debatt: Grafisk form + verkshöjd = upphovsrätt

Vi är vana vid att se illustrationer och andra bilder som upphovsrättsligt skyddade. Men hur är det med grafisk form? Varför är utgångspunkten oftast att grafisk form inte har verkshöjd och inte är upphovsrättsligt skyddad? Det frågar Lars Fuhre och Arina Stoenescu, ledamöter i Svenska Tecknares styrelse. Gustaf Öhrnell Hjalmars illustrerar.

Läs mer

Omslag: illustration av Stina Löfgren, art direction och grafisk form av Mia Degerman och Vejde Gustafsson/Spektra.

Innehåll Tecknaren nr 6 2016

REPORTAGE ”Kreatörer med säljande projekt.” Öl, leksaker, tröjor, keramik, böcker, affischer, porslin. Fler och fler formgivare och illustratörer producerar och säljer sina egna grejer. Varför? Går det att leva på? Och måste man i så fall välja mellan konstnärlig frihet och entreprenörskap? Sara Teleman pratar med prylproducerande kreatörer. Text: Sara Teleman. Illustration: Stina Löfgren.

PORTRÄTT Dockor, skulpturer, scenkostym, animerad film. Niki Lindroth von Bahr rör sig mellan konstnärliga fält, och skapar egna världar. Maria Molin har besökt hennes ateljé för att se en värld byggas. Text: Maria Molin. Foto: Carola Björk.

ESSÄ ”Till skydd för det konstnärliga arbetet.” Poeten och författaren Mats Söderlund har under hösten skrivit en rapport om Socialförsäkringsutredningen, där han föreslår förbättringar av trygghetssystemet för frilansande bild- och formskapare. Tecknaren bad honom förmedla sina tankar från arbetet i en personlig essä, publicerad i Tecknaren nummer 6, december 2016. Text: Mats Söderlund. Illustration: Love Antell.

ANALYS ”Sociala medier-serier.” Vad händer när man går från att vara rolig på internet till att debutera med ett eget seriealbum? Ida Therén läser fyra nyutgivna seriealbum från året som gått och funderar över om sociala medier-serier ska betraktas som en egen genre. Text: Ida Therén.

FRÅGA JURISTEN ”Smakar det så kostar det. Fast hur mycket?” Vad händer om någon använder din bild utan att fråga? Bör du kräva ersättning i efterhand, och hur? Kiljan Ardal skriver om ersättningsskyldighet och skäligt vederlag, samt svarar tillsammans med Malin Bergström på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Text: Kiljan Ardal, Malin Bergström. Illustration: Elin Lucassi.

DEBATT ”Organisering i stället för sorg” Att även frilansare inom kreativa områden ska få ta del av trygghetssystem som är självklara för anställda är ingen konstig tanke alls, men någon måste uppenbarligen strida för den, skriver Tyra von Zweigbergk, illustratör och Svenska Tecknares vice ordförande. Text: Tyra von Zweigbergk. Illustration: Erik Svetoft.

DESSUTOM Aktuellt: Nyheter, händelser och inspiration i urval av Sara Teleman. Bild: Nationalmuseum lånar ut teckningar till Louvren. Arbetsyta: Terese Alstin på Form Design Center har inget skrivbord. Detalj: Ögonblicket när Magnus Bard kommer på vad han ska teckna. Medlemsenkät: Tre frågor till tre medlemmar i Svenska Tecknare. Svenska Tecknare-sidan: Notiser, nya medlemmar och information.

MEDVERKANDE I #6 2016: Skribenter: Kiljan Ardal, Maina Arvas, Malin Bergström, Maria Molin, Mats Söderlund, Ida Therén, Sara Teleman, Tyra von Zweigbergk. Illustratörer: Love Antell, Elin Lucassi, Stina Löfgren, Erik Svetoft. Fotografer: Carola Björk, Jenny Gustafsson, Lotten Pålsson. Omslag: Illustration av Stina Löfgren.

LEDARE: Värdiga villkor
Animatören, regissören och konstnären Niki Lindroth von Bahr rör sig smidigt mellan olika konstfält men är alltid kompromisslös när det kommer till den konstnärliga idén. Det har hon hittills kanske inte blivit stormrik på. (Fast vänta bara!)

I sin senaste kortfilm Min börda skildrar hon erfarenheter av att jobba på ställen där ”den osynliga typen av arbeten” utförs, där man är ”den som sliter mest, men tjänar minst”. En sådan plats avbildas även i debutboken Wage slaves av serietecknaren Daria Bogdanska, som samtidigt med studierna arbetade svart som servitris på en krog.

Lindroth von Bahr porträtteras av Maria Molin och Carola Björk på sidan 16, och Bogdanskas bok är en av fyra seriedebuter som tas upp i Ida Theréns analys på sidan 28 i det här numret av Tecknaren. Jag tror att du som läser kanske kommer att känna igen dig i berättelserna – i att behöva jobba med flera jobb än det konstnärliga, i att ha osäkra anställningsvillkor. Och kanske i att samtidigt vara en entusiastisk och säljande entreprenör som kreatörerna i Sara Telemans reportage på sidan 8, illustrerat av Stina Löfgren.

”Det är en viktig konstnärspolitisk fråga, en av de viktigaste kanske”, kommenterar konstnären och serieskaparen Anneli Furmark när jag frågar henne om hon känner sig inkluderad i det svenska trygghetssystemet. (Svaret är nej från alla tre deltagarna i det här numrets medlemsenkät på sidan 31.) Om just denna brist hos det svenska socialförsäkringssystemet skriver Mats Söderlund i essän på sidan 24. Är inte kulturarbetare värda värdiga villkor?

Maina Arvas

Reportage: Kreatörer med säljande projekt

Öl, leksaker, tröjor, keramik, böcker, affischer, porslin. Fler och fler formgivare och illustratörer producerar och säljer sina egna grejer. Varför? Går det att leva på? Och måste man i så fall välja mellan konstnärlig frihet och entreprenörskap? Sara Teleman pratar med prylproducerande kreatörer.

Läs mer

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.