Det är lättare för nya uppdragsgivare att hitta dig om de vet vad du heter. Svenska Tecknares förbundsjurist Marcela Contardo påpekar att rätten till namnangivelse, som faller inom den ideella delen av upphovsrätten, även har en kommersiell poäng. Hon svarar också på juridikfrågor tillsammans med My Berggren.
Har du fått en förfrågan om ett bild- eller formjobb från någon som bara ”måste ha svar i dag”? Svenska Tecknares förbundsjurist Marcela Contardo bromsar gärna lite och hjälper dig med frågorna du vill ha svar på för att kunna tacka ja, samt svarar på frågor om juridik. Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 3, september 2021. Text: Marcela Contardo. Illustration: Oscar Andersson.
Aldrig tidigare har en produkt kunnat minska midjemåttet så snabbt. Svara inom fem dagar, så får du din alldeles egna magtränarmackapär för endast 299 kronor. Har du någon gång fått ett erbjudande som är tidsbegränsat? Tänkte väl det. Det är ett välbeprövat knep för att få folk att nappa på något.
Eftersom tidsbegränsningen gör att man inte kan fundera lika länge på ett erbjudande så kan det argumenteras för att här skapas ett utrymme för känslorna att breda ut sig. De djupare psykologiska aspekterna lämnar jag till beteendevetenskapen att förklara men jag skulle gissa på att belöningssystemet är inblandat på något sätt. Kanske till och med hotsystemet. En rädsla för att bli utan något. Något som skulle kunna vara bra.
Ibland kontaktar frilansande kreatörer oss i ärenden av på sätt och vis liknande karaktär. Det kan handla om att man har fått ett erbjudande om ett uppdrag från en aktör som ”måste ha svar i dag”. I bästa fall har ett skelett till avtal tagits fram, men ofta förväntas kreatören kunna ta ställning utan att sitta på all fakta, dessutom över telefon.
Här brukar vi på Svenska Tecknares rådgivning försöka bromsa upp processen. Exakt vad är det du förväntas göra? När är deadline för leverans av material? Gör briefen att du kan uppskatta hur många timmar uppdraget tar? Har ni pratat om de upphovsrättsliga aspekterna? Vilka andra tänkbara frågor finns?
Ifall du har alla svar så är saken enkel. Se till att ni får ner såväl väsentligheter som detaljer i ett avtal, innan du börjar jobba. Om du inte har svar på alla frågor kan det vara för tidigt för dig att tacka ja eller nej. Du vet ju inte riktigt vad det är du tar ställning till.
Tipset då är att du konkretiserar dina frågor i ett mejl, eller rentav sammanfattar uppdraget så som du uppfattar det i en offert. Ett alltför hastigt ”ja” kan ju innebära ett tvunget ”nej” till massor av annat bra.
Scenografi och upphovsrätt
Hej Svenska Tecknare! Jag var på en teaterföreställning för barn och blev inspirerad av hur en av skådespelarna i pjäsen var klädd men också av pjäsens rekvisita och hur scenen såg ut. Jag illustrerar just nu en barnbok och skulle vilja ta inspiration från vad jag såg. Måste jag söka tillstånd för detta?
Marcela Contardo svarar:
Hej! Scenografin och kostymteckningen i föreställningen kan mycket väl vara skyddade av upphovsrätt. Det som krävs är att elementen i fråga uppvisar originalitet och särprägel. Upphovsrätten är teknikneutral. Det betyder att verket är skyddat i alla dess former; att skyddet följer med även när verket gestaltas på ett annat sätt.
Att ta inspiration från andra konstarter och upphovsrättsligt skyddade verk är tillåtet så länge som du håller dig inom ramarna för vad som inte kan räknas som intrång. Det är inte alltid så lätt att veta var gränsen går. Tryggast är förstås att hålla goda marginaler till andras verk. Håller du mindre marginal till ett verk så rekommenderar vi dig att be om tillstånd.
Ett rättesnöre kan vara hur du själv skulle uppfatta det ifall någon annan inspirerades av dina verk och spred dem till allmänheten. Var skulle du tycka att gränsen gick då? Efter att du resonerat med dig själv så rådfråga också någon annan: en kunnig branschkollega eller en upphovsrättsjurist.
Nästan gratis för en god sak
Hej juristen! Jag är serietecknare och har fått ett uppdrag från en ideell organisation. När jag räknar på det inser jag att mitt timarvode kommer att bli riktigt lågt. Vi pratar cirka 100 kronor i timmen på faktura. Hur ska jag tänka? Jag vill ju ta det här jobbet på ett sätt. Organisationen jobbar med så viktiga frågor. Samtidigt är det något som känns olustigt. De som jobbar på organisationens kansli har avtalsenliga löner medan jag förväntas genomföra tecknandet nästan ideellt.
Marcela Contardo svarar:
Hej! Vi jurister och arvodesrådgivare förstår hur du känner. Att utövare inom kreativa näringar ibland förväntas göra något för att det är kul eller viktigt är tyvärr inte helt ovanligt. För att ditt frilansande ska fungera i längden är det bra om du bestämmer för dig själv var din smärtgräns går. Förklara också för organisationen hur mycket som går åt av ditt arvode till att betala alltifrån egenavgifter till pensionsavsättning och utrustning.
Det kan också vara så att du kommer fram till att tacka nej till jobbet. Att tacka nej till ett uppdrag som inte känns rätt kan vara att tacka ja till något annat. Glöm inte att din tid är dyrbar.
Tidsgräns i upplåtelseavtal
Hejsan! I ett avtal jag precis har fått på mejlen står det att jag exklusivt upplåter mitt verk. Är det okej att det står så? Hur kan jag göra för att få tillbaka mina rättigheter till verket ifall beställaren inte använder det?
Marcela Contardo svarar:
Rådet från mig generellt är att alltid sätta en tidsgräns i upplåtelseavtal. Det ger möjlighet till omförhandling av ersättning och minskar dessutom risken för missförstånd om huruvida ni har kommit överens om överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätt.
Överlåtelse är när en äganderättsövergång sker av upphovsrättens ekonomiska del. Upplåtelse är ofta att föredra då en sådan typiskt sett regleras i tid och rum. Ingen äganderättsövergång sker alltså, utan man kan säga att du behåller upphovsrätten men hyr ut (licensierar) den.
Ni skulle även kunna skriva in i avtalet att ifall beställaren inte har nyttjat verket före en viss tidpunkt räknat från leverans så har du rätt att häva avtalet men ändå behålla den ersättning du mottagit dittills med anledning av uppdraget.
Gemensam upphovsrätt
Hej! Jag pluggar på en serietecknarskola. För det mesta jobbar jag själv men nu har jag och en klasskompis skapat seriestrippar tillsammans, det är alltså vi båda som tecknar och står för manus. Vi har haft djupa dialoger kring allt och det känns som att det inte går att säga vem som har gjort vad. Nu är jag i kontakt med ett förlag och undrar om det är något särskilt jag ska tänka på. En sak som gör det lite krångligare är att en av oss har jobbat lite mer än den andra med projektet, det vill säga varit den som finputsat slutresultatet.
Marcela Contardo svarar:
Vilken bra fråga du ställer. Eftersom ni har skapat verket tillsammans och det inte går att avskilja någon del av ett individuellt skapande så blir det här fråga om så kallad gemensam upphovsrätt. Det hade varit en annan sak om till exempel en av er stod för manus och den andra för bild. Då hade var och ens insats lätt kunnat urskiljas.
Det som händer när det är fråga om gemensam upphovsrätt är att samtliga upphovspersoner eller rättighetshavare till verket måste ge sitt tillstånd när det ska förfogas över verket. I det här fallet krävs det alltså att både du och din klasskompis vill samarbeta med förlaget. Att en av er har arbetat lite mer med verket kanske går att lösa genom att det avspeglas i arvodes- eller royaltyfördelningen.
”För dig som frilansar inom visuell kommunikation är kundrelationen naturligtvis A och O.” Svenska Tecknares förbundsjurist Marcela Contardo påminner om att bygga en bra kundrelation genom att grunda med ett bra avtal, samt svarar på frågor om juridik.
Ska jag lämna ifrån mig arbetsfiler eller mallar till kunden när jag har slutfört ett uppdrag även om det inte står i avtalet? Svenska Tecknares juridiska medlemsrådgivare reder ut denna och andra frågor kring juridik och arvoden.
Parodi, hävdade komikern och skribenten Aron Flam om illustrationerna som liknade Bertil Almqvists En svensk tiger. Kränkning av upphovsrätten, hävdade Beredskapsmuseet som äger upphovsrätten till Almqvists verk i dag. Målet aktualiserar två intressen som Svenska Tecknare värnar om – upphovsrätt å ena sidan och yttrandefrihet å andra sidan. Vad säger lagen egentligen, och vad konstaterade domstolen? Läs mer
