Det är valår. Visuella kreatörer kan dela med sig av kunskapen om hur form, bild och den visuella helheten skapar mening, framkallar likgiltighet eller manar till handling, skriver Svenska Tecknares styrelseledamot Arina Stoenescu. Texten har tidigare publicerats i Tecknaren nummer 3, juni 2018. Text: Arina Stoenescu. Illustration: Nathalie Ruejas Jonson. Läs mer
Vad betyder verkshöjd, och vad innebär originalitetskravet? Sandra Åkesson skriver om två viktiga juridiska begrepp och svarar tillsammans med David Melander på läsarfrågor om juridik, arvoden och avtal. Texten har tidigare publicerats i Tecknaren nummer 3, juni 2018. Text: David Melander och Sandra Åkesson. Illustration: Julia Hansen. Läs mer
Vilka utbildningar finns för dig som vill arbeta med grafisk form, illustration, serier, spel, animation och bilderböcker? Vad krävs för att komma in? Vilka är det egentligen som ansöker, och hur arbetar skolorna själva med att bredda rekryteringen? Alexandra Sundqvist listar ett urval av svenska designskolor, och pratar med skolrepresentanter om vägen in. Artikeln publicerades i Tecknaren nummer 3, juni 2018.
Vågen av självbiografiska serieromaner tycks inte mattas. Varför passar det subjektiva så bra i serierutor? Varför är så många av serierna gjorda av kvinnor? Och är de verktyg för att slå underifrån? Anna Kågström talar med en forskare, en serieskapare och en förläggare om jagberättande, psykisk ohälsa, punkig estetik och det unga, otrygga prekariatet. Artikeln publicerades i Tecknaren nummer 2, april 2018.
När statistikjournalisten Mona Chalabi började rita sina grafer för hand hände något. Bildernas blandning av allvar och humor har slagit stort, och nu är hon lika mycket illustratör. Ida Therén har träffat henne på The Guardian i New York. Artikeln publicerades i Tecknaren nummer 2, april 2018.
