Illustration: Nina Hemmingsson

Fråga juristen: Att rita av någon annans fotografi

I förra numret av Tecknaren besvarade jag en fråga gällande att rita av någon annans fotografi utan lov. I svaret skrev jag att det är okej om du endast gör det för privat bruk men vill du till exempel sälja din bild måste du ha fotografens tillstånd. När numret precis hade gått till tryck kom en dom från Svea hovrätt som gör att det svaret nu kan låta annorlunda.

Rättsfallet (Svea hovrätt, dom 2015-03-17, mål FT 6377-14) rör ett fotografi på Christer Pettersson och konstverket Svenska syndabockar. Fotografen Jonas Lemberg menade att konstnären Markus Andersson hade gjort ett exemplar av hans fotografi genom att i sin målning avbilda Christer Pettersson utifrån fotografiet, och stämde därför konstnären för upphovsrättsintrång. Konstnären medger att han har använt sig av fotografiet men uppger också att han ville förmedla den massmediala bilden av Pettersson som syndabock.

Hovrätten menar att målningen och fotografiet har flera likheter men även skillnader, och just skillnaderna tillsammans med konstnärens syfte innebär att varken ett exemplar av fotografiet har framställts eller att en bearbetning har skett. Enligt hovrätten är målningen ett nytt, självständigt verk som konstnären har skapat i fri anslutning till fotografiet och något intrång i fotografens upphovsrätt har således inte skett.

I det nämnda fallet finns särskilda omständigheter som gör att hovrätten kommer fram till sin bedömning och trots att domen öppnar upp för en större frihet att nyttja annans bild kan det vara klokt att även fortsättningsvis iaktta ett visst mått av försiktighet om du använder någon annans fotografi som förlaga.

/Emma Jarl

Frågor till juristerna

Vilken momssats gäller när?
Jag förstår inte när jag ska använda vilken momssats! Kan du hjälpa mig att reda ut det?

Emma Jarl svarar:
Det går inte en vecka utan att vi får minst ett par momsfrågor. Att moms kan vara förvirrande är inte så konstigt eftersom man som upphovsperson har tre olika momssatser att förhålla sig till: 6, 12 och 25 procent.

Illustrerar du till en bok, tidning eller liknande låter du kunden betala för att nyttja din bild, det vill säga du upplåter eller överlåter upphovsrätten till kunden. I de fallen gäller 6 procent moms. Samma momssats gäller också utställningsersättning. Ersättningen erhålls inte för nedlagt arbete utan för rätten att visa verken och är därför att betrakta som en upphovsrättsersättning.

Har du exempelvis gjort grafiska blad och säljer dem själv är momssatsen 12 procent. Det finns dock ett undantag som innebär att du inte är skyldig att redovisa moms om omsättningen för försäljningen understiger 300 000 kronor under året. Moms ska då varken redovisas eller debiteras köparen. Överstiger försäljningen 300 000 kronor vid årets slut blir du redovisningsskyldig från första kronan. Observera dock att undantaget endast gäller för just lös konst.

Deltar du i en tävling men inte får uppdraget ska du lägga på 25 procents moms på skissarvodet. Anledningen är att du i detta fall har utfört en tjänst men inte har sålt dina verk. 25 procents moms gäller också om du utför en fast utsmyckning direkt på plats eller om du upplåter dina bilder till reklam. Det kan vara svårt att skilja på reklam och informationsmaterial (där 6 procents moms gäller). Är du osäker är det alltid bättre att du använder dig av den högre momssatsen, då är du på den säkra sidan.

Namngiven i reklam?
Hej juristen, jag har gjort en illustration till en reklam och nu säger uppdragsgivaren att de inte behöver skriva ut mitt namn. Har inte jag rätt enligt lag att bli namngiven?

Emma Jarl svarar:
Lagen säger att man har rätt att bli namngiven enligt god sed. Enligt förarbetena till upphovsrättslagen anses det inte vara god sed att ange upphovspersonens namn i just reklam vilket i detta fall gör att din uppdragsgivare har rätt.

Kan kunden hävda friköp?
Jag jobbar regelbundet med illustration för ett klädmärke. Vi har inga avtal men jag har alltid utgått från att de har rätt till endast det som vi har mejlat om. Till exempel: om de skriver att ”vi behöver två illustrationer till en kampanj i sociala medier” så är det just detta de har rätt till eftersom vi inte har pratat om annat.

Men nu har det visat sig att de använder illustrationerna till andra saker, utan att fråga. När jag kontaktade dem om detta sa de bara att de alltid gör friköp. Har de rätt att göra så?

Åsa Anesäter svarar:
Som jag läser din fråga ser det ut som att uppdragsgivaren har beställt illustration för ett specifikt nyttjande, det vill säga det som de beskriver i sitt mejl. Mejlet är er överenskommelse som gäller mellan er.

Uppdragsgivaren har inte rätt till friköp per automatik, utan detta måste de komma överens med dig om. I svensk rätt gäller den så kallade specifikationsgrundsatsen för upphovsrättsliga affärer, vilket innebär att det bara är de rättigheter som tydligt framgår av överenskommelsen som ingår i affären, i detta fall den användning de har skrivit till dig om i mejl.

Vad händer med originalen?
Hur jag ska göra med alla bilder som är inskannade och skickade till kunder? När man levererar pappersoriginal ska ju dessa återsändas till upphovspersonen efter användandet men hur funkar det när man levererar digitalt? Ska jag göra ett separat avtal med dem om att de inte får använda bildmaterialet till annat? Har de rätt till det som det ser ut nu?

Åsa Anesäter svarar:
Kunden har inte rätt att använda dina bilder på annat sätt än vad ni har kommit överens om. Detta ändras inte bara för att de har en faktisk möjlighet till det. Det du kan göra om du vill är dock att förtydliga i avtal och offert att originalen är dina, att kunden har de rättigheter ni har avtalat om och att ny användning alltid kräver ny överenskommelse.

Kan kunden äga mitt manér?
Jag har en fråga om en punkt i ett avtal. De jag jobbar för har skrivit in i avtalet att ”manéret är unikt för oss och används inte för en annan aktör inom liknande bransch under en tioårsperiod”. Har de verkligen rätt att göra så?

Åsa Anesäter svarar:
Jag skulle säga att det är på tok för långtgående att låta en kund få ensamrätt till ditt manér under tio år om de inte betalar riktigt, riktigt bra. Riktigt bra i detta fall skulle ju vara så att du kan leva på det under tio år.

Att låta en kund få ensamrätt på ditt manér är en dålig idé även om det gäller kortare tid än så, du måste ju kunna fortsätta jobba.

Föreslå att de får rättigheterna exklusivt till just de illustrationer du gör för dem. Du kan också gå med på att inte göra liknande illustrationer till en kund som är direkt konkurrerande inom samma bransch.

Svenska Tecknares jurister

Åsa Anesäter och Emma Jarl är Svenska Tecknares jurister. Här svarar de på frågor om juridik, arvoden och avtal. Mejla till juristen@svenskatecknare.se eller skicka ett brev till Fråga juristen, Svenska Tecknare, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Foto: Jenny Gustafsson

Foto: Jenny Gustafsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Logga in

Om du inte har något konto kan du skapa ett här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.